Annons:
Amningsguide

Amningsguide

Amning är mer än bara mat. Barnet behöver närheten till mammans famn.
 
Man vet idag att den nära kroppskontakten har en stor betydelse för barnets fortsatta känslomässiga utveckling. Dessutom: Bröstmjölken är den bästa näringen för barnet. Den bidrar till skydd mot infektioner och ger visst skydd mot allergier.
 
För den nyförlösta mamman drar livmodern sig snabbare samman genom amning och den påskyndar mammans viktminskning.
 
Amning är bekvämt. Bröstmjölken är alltid näringsrik, hygieniskt förpackad, färdiglagad och lagom varm.
 
Här får du svar på de vanligaste frågorna om amning:
 
Har jag tillräckligt med mjölk?
Mjölkmängden styrs av efterfrågan. Ju mer du ammar desto mer mjölk bildas.
 
Hur länge ska jag amma?
Så länge du och barnet vill. Sex månader rekommenderas, sedan morgon och kväll med tillägg av annan mat.
 
Hur ofta ska mitt barn suga?
När det vill. Amning är inte bara mat utan även tröst, sugbehov, kärlek, värme och sällskap.
 
Hur vet jag att mitt barn är mätt?
När barnet somnar och släpper taget eller inte suger så intensivt och sväljer sällan.
 
Måste barnet rapa mellan och efter måltid?
Ge barnet en chans att rapa genom att hålla upp barnet mot axeln. Men det är inte alla barn som behöver rapa.
 
Ska jag väcka mitt barn om hon nån gång sover mer än 4 timmar?
Nej, de flesta barn har en längre sovperiod under dagen. Är däremot barnet litet eller trött kan man behöva väcka.
 
Hur vet jag att bröstet är tomt?
Det blir aldrig riktigt tomt och redan efter 2 timmar har 75 % av mjölken återbildats.
 
Kan jag äta allt när jag ammar?
Ja, allsidig kost, men banta inte.
 
Hur ofta ska barnet bajsa?
Det är mycket individuellt, från flera gånger om dagen till 7-10 dagars mellanrum.
 
Varför skriker mitt barn på kvällen?
Det är en normal dygnsrytm för många barn. Jämför med hur barnet var när det var ofött. Bröstmjölkens fetthalt varierar också under dygnet och är mindre fet på kvällen. Då måste barnet äta oftare, det är inte för lite mjölk – amma ofta, vila middag.
 
Sant och osant om amning
”Du får hängbröst om du ammar.”
Nej, det är inte amningen, utan graviditeten, som ger hängbröst.
 
”Jag kan inte amma för jag har för små bröst.”
Bröstens storlek har ingen betydelse. 
 
”Man blir trött och nedstämd av att amma.”
Om man känner sig trött och nere efter förlossningen, beror det inte på amningen, utan på omställningen till ett helt annorlunda liv. Bröstmjölksproduktionen är så effektiv att den tar väldigt lite energi från mamman.
 
”Han skriker, då måste han väl vara hungrig? Eller har han ont i magen?”
Än idag finns det många som alltid kopplar spädbarnets skrik till hunger eller magont. Skriket är ett av barnets sätt att förmedla känslor och behov. Barn kan skrika av många anledningar, som att de har tråkigt, är ledsna eller rädda.
 
”Ammar du fortfarande, nu behöver hon väl kraftigare mat. Det där tunna, blåaktiga blasket räcker väl inte?”
Näringsvärdet i bröstmjölk är konstant under flera år, men fetthalten kan variera och barnet måste få suga efter sitt behov så att mamman producerar så mycket mjölk som hennes barn behöver. Det är aldrig fel på bröstmjölkens kvalitet, men kvantiteten kan behöva ökas ibland.
 
Att tänka på vid amning
Lugn och vila stimulerar mjölkproduktionen. Försök planera amningstillfället. Dra ur telefonjack, sysselsätt eventuella syskon, involvera, när möjligt, pappan eller andra ”hjälppersoner”. Tag alla tillfällen som bjuds till vila och avkoppling.
 
Amningsställningen är inte alltid så lätt att få in rätt. Men den är viktig! Ligg eller sitt bekvämt, så att muskler i armar och överkropp är avspända. Det kan vara bra att ta stöd av en stolskarm eller en kudde. Håll ditt barn nära dig – mage mot mage och tänk på att föra barnet till bröstet istället för tvärtom. 
 
Barnet behöver inte vägas före och efter målen. Det oroar mer än det ger trygghet!
 
Alla barn rapar inte. Undvik att väcka barnet genom att ta upp och rapa det efter amningen. Om barnet får luft i magen kan det ge en falsk mättnadskänsla. Om barnet rapar kan det därför hända att det vill suga en stund till.
 
Ett barn som enbart ammas får inte förstoppning. Vissa barn har avföring efter varje måltid, andra bajsar en gång per dag medan ytterligare andra bajsar var 7 – 10 dag.
 
När mjölkproduktionen behöver ökas
Täta amningar ökar mjölkproduktionen. Praktisera därför ”fri amning”. Det vill säga amma så snart barnet verkar hungrigt eller oroligt.

Vila så mycket som möjligt.

Ge inte upp för tidigt. Det tar ofta mellan två veckor och ett par månader innan mjölkproduktionen är igång ordentligt.

Läckande bröst
De flesta mammor har läckande bröst den första tiden. För en del består fenomenet hela amningsperioden ut.
 
Tryck rakt mot bröstvårtan med pekfingret eller handen så slutar bröstet läcka för stunden. Någon minut brukar räcka. Hjälper inte det och du vill spara på dropparna, så använd en mjölkuppsamlare. Amningskupor att lägga i BH:n kan vara till stor hjälp.
 
Håll brösten torra. Undvik därför plastinlägg.
 
Spara mjölk
Blanda inte kroppsvarm mjölk med redan kyld. Det går däremot bra att blanda olika mjölkportioner när de fått samma temperatur.
 
Bröstmjölk kan sparas i kylskåp upp till 24 timmar och i frysen i 3 månader. Ska mjölken frysas, kan den samlas i kylskåpet från morgon till kväll och sedan slås ihop i lämpliga frysportioner.
 
Tina eller värm mjölken i vattenbad ( inte direkt i kastrull) eller under rinnande vatten. Värm inte bröstmjölk i mikrovågsugn. Proteinet i mjölken förstörs!
 
Att börja med mat
Hur länge du vill amma ditt barn är en väldigt personlig och ofta kulturell och ideologisk fråga. Från och med att barnet fyllt 4 månader, kan du börja låta barnet smaka på grönsaks- eller fruktpuréer.
 
Med tanke på allergier, är det bra att introducera nya födoämnen medan barnet fortfarande ammas. Amningen ger ett visst immunologiskt skydd.
 
Smakportionerna utökas successivt, både mängdmässigt och vad gäller antalet smaker. Så småningom är portionerna så stora att de ersätter ett helt mål.
 
En del barn byter snabbt ut bröstmjölken mot mat. Andra tar det längre tid för. Ett bra tips är att låta barnet sitta med när resten av familjen äter. Det väcker nyfikenheten till mat lite snabbare. Produktionen av bröstmjölk minskar eftersom barnet inte suger lika ofta och inte lika mycket. Skulle du av olika anledningar behöva sluta med amningen akut, så vänd dig till din BVC-sköterska för råd.
 
När det inte fungerar
  • När amningen inte fungerar beror det ofta på saker som går att rätta till. Det är nästan alltid så att barnet inte ligger riktig rätt vid bröstet. Här följer en liten checklista, för en bra fungerande amning.
  • Det är viktigt att du sitter bekvämt när du ammar. 
  • Ditt barn ska ligga tätt intill dig och barnets kropp ska vara helt vänd mot dig.
  • Barnets näsa/överläpp ska befinna sig i höjd med bröstvårtan.
  • Om barnets rygg hålls rak kommer hakan tätt intill bröstet och huvudet blir lätt bakåtböjt, vilket underlättar amningen.
  • Locka fram sugreflexen genom att stryka lätt med bröstvårtan mot barnets överläpp. När munnen är vidöppen och tungan sjunker ned för du ditt barn ännu närmare bröstet. Barnet ska ha tag om vårtgården, inte bara om bröstvårtan. Läpparna ska vara utvikta för att ge mer plats åt bröstet.
  • När barnet suger ska kinderna vara runda och barnet ska jobba med hela käken så att tinningarna rör sig.
Sår och sprickor på bröstvårtorna
Att det gör ont när barnet suger är en biologisk varningssignal och troligen ett tecken på att amningstekniken borde rättas till.
  • Barnet kanske inte är rätt placerat vid bröstet.
  • Dra inte bröstvårtan ur barnets mun. Ett finger mellan mun och vårta är skonsammare.
  • Lufttorka bröstvårtorna efter amningen.
  • Använd torra inlägg i BH:n, men inte av plast.
  • Var noga med handhygienen, för att undvika infektioner.
  • Smörj in brösten med bröstmjölk.
  • Om det är riktigt besvärligt, prova att ge bröstmjölken med sked tills vårtan är läkt.
Barnet vill suga hela tiden
Upplever du att amningen tar för lång tid? Du tycker inte du gör annat. Så fort du försöker avsluta skriker ditt barn. Det kan bero på att du inte har riktigt rätt teknik. Barnet har oftast bara tag om bröstvårtan. (Se Rätt teknik.) Det är också viktigt att du tar det lugnt och inte stressar upp dig.
 
Barnet vaknar inte när det är hungrigt
Det finns barn som sover flera timmar. De vaknar inte av sig själva och säger till att de är hungriga. Föräldrarna kan uppleva dessa barn som "snälla". Väck barnet cirka varannan timme, om det går, och amma en kort stund. Om barnet har långa vakenperioder, kan man passa på att amma då.
 
Om bröstmjölk
Bröstet består av fett-, körtel- och bindväv samt blodkärl och nerver. Själva bröstkörteln innehåller 15-20 mjölkkörtlar som var och en innehåller en mängd småblåsor (alveoler). Det är dessa som drar ihop sig vid mjölktömningen och orsakar en pirrande känsla i bröstet. Bröstens storlek har ingen betydelse för förmågan att producera bröstmjölk.
 
Bröstmjölkens innehåll
Bröstmjölken innehåller alla näringsämnen barnet behöver under sina första sex månader. Endast ett tillskott D-vitamin rekommenderas barnets första två levnadsår. Råmjölken (kolostrum) är den första mjölken som produceras. Den har högre proteinhalt och en högre koncentration av antikroppar.
 
Bröstmjölkens sammansättning är relativt konstant hos alla mödrar. Dock kan fetthalten variera. Den är tunnare i början för att släcka törsten medan den fettrikaste mjölken kommer i slutet av barnets måltid. Därför är det bra att barnet får ”suga klart”.
 
Mjölkproduktion
Det tar 2-14 dagar innan mjölkproduktionen är igång. Täta amningar ökar mjölkproduktionen. Riktigt etablerad är inte mjölkproduktionen förrän efter två veckor och upp till ett par månader.
När barnet suger rätt på bröstvårtan aktiveras utdrivningsreflexen. Hormonerna Oxytocin (mjölkkörtelsammandragande) och Prolaktin (stimulerar mjölkbildningen) aktiveras.
 
Text: Eva Gärdsmo Pettersson, Gisela Zeime
Faktagranskad av Gudmund Stintzing, skolöverläkare i Falun, lektor vid Högskolan Dalarna.
Texten är publicerad i samarbete med Trygg Hansa och www.tryggabarn.nu.
Annons