Barn och feber

Barn som är under 6 månader har sällan hög feber. Därför bör man, extra noga, hålla koll på barnets allmäntillstånd. Barnet kan ju vara sjukt även utan att ha feber.

Små barn över ett halvår har mycket lättare för att få feber utan att för den delen vara särskilt sjuka. Feber upp emot 39-40 grader är inte alls ovanligt vid till exempel förkylning. Om barnet är under tre år kan det hända att det drabbats av tredagarsfebern. Till en början finns inga andra symptom än feber, men sedan, när febern sjunkit undan får det hudutslag i form av platta, röda fläckar som börjar på kroppen och sprider sig till armar och ben.

En annan viktig detalj, är att inte fästa sig alltför mycket vid gradtalet. Viktigare är själva allmäntillståndet.

Men att hålla en viss koll på temperaturen är ändå bra. Exempelvis vid kontakt med sjukvården kan det vara bra att kunna gå tillbaks och titta på minnesanteckningar om barnets temperatur. Se hur febern stigit, sjunkit, kommit och gått, eller hur länge barnet haft feber.

Stiger temperaturen över 41 grader, bör man kontakta läkare.

Att tänka på vid tagning av tempen

Tempen bör helst tas på morgonen, innan barnet hunnit stiga upp, för att man lättare ska kunna jämföra med dess normala kroppstemperatur.

De flesta barn har en kroppstemperatur mellan 36,5 och 37,7 grader.

• I ändtarmen: Mätning i ändtarmen är den mest precisa och bästa metoden för barn under 3 år. Använd gärna en digital termometer med inbyggd ljudsignal.

• På pannan: Panntermometern är dessvärre opålitlig.

• I örat: Mätning i örat är ett snabbt och smidigt sätt att mäta, men det kan vara knepigt att mäta rätt på små barn.

• I munnen: Man kan också mäta temperaturen i munnen under tungan.

• I armhålan: Inte att rekommendera på små barn. Termometern ska ligga längst upp i armhålan i 10 minuter.

Febernedsättande medel

Ett gott råd är att inte ge febernedsättande medel i onödan. Bara om barnet har besvär av febern. Det kan vara lämpligt att ge barn febernedsättande för att de ska kunna sova bättre på natten och kanske få vila på dagen. Men även för att de ska äta och dricka bättre.

För barn rekommenderas (av BVC) febernedsättande med paracetamol, till exempel Panodil och Alvedon som finns både i flytande form och som stolpiller.

Följ doseringsanvisningarna noga!

Vad ska man då göra för barn med feber?

Ge barnet mycket att dricka. Lite åt gången, men ofta. Mata gärna med tesked om barnet inte vill dricka. Barnet förlorar mycket kroppsvätska vid feber. Mer än vanligt, eftersom man vid feber svettas mer och febern förbränner mycket vätska.

Om barnet dricker ordentligt behöver man inte oroa sig alltför mycket om det inte äter speciellt mycket under några dagar. Annars är lättsmält mat att rekommendera. Välling, saft- eller fruktsoppa och glass är exempel på lättsmält och svalkande mat som kan känns skönt att få i sig vid feber.

Kräks barnet, har diarré eller inte dricker, kan det bli aktuellt med vätskeersättning. Det finns på Apoteket. Annars kan man fråga på BVC om man är osäker.

Låt barnet vila. Man behöver inte ligga still hela tiden om man har ork att leka, men möjligheten att gå och lägga sig när man känner att man inte orkar mer, är viktig. Man ska även undvika att anstränga sig fysiskt. Även de närmaste dagarna efter febern, bör man ta det lite lugnare än vanligt för att kroppen ska orka återhämta sig.

Att bara finnas tillgänglig är många gånger A och O. Att en vuxen finns där, som läser, pysslar om, serverar barnet eller bara sitter och håller handen. Att man ger den tid som behövs för den sjuke.

Se till att det är svalt runt det febersjuka barnet. Febern ska man inte svettas ut. Många gånger räcker det med att bara ha på sig blöjan eller endast underkläder. Vädra gärna det rum barnet vistas i med jämna mellanrum. Även en sval dusch kan vara skönt.

Sänk eventuellt febern med hjälp av febernedsättande medicin.

Text: Karola Sillanpää. Foto: Eva-Lotta von Schmalensée.