Familj
Samvetsfrihet och abort
I Sverige har alla kvinnor rätt till abort. Barnmorskor och annan vårdpersonal får varken neka eller ifrågasätta patienter som vill avsluta sin graviditet. Några menar dock att samvetsfrihet bör införas.
Efter årsskiftet är det 40 år sedan som den abortlagstiftning vi i dag har i Sverige trädde i kraft. Denna innebär bland annat att alla kvinnor i Sverige har rätt till abort. I lagstiftningen står det också att man inte behöver tala om varför man valt att avsluta sin graviditet, dessutom får exempelvis inte barnmorskor ifrågasätta beslutet om abort.
Innan den artonde veckan av graviditeten är slut har man rätt att själv bestämma om aborten. Därefter behöver man särskilt tillstånd av Socialstyrelsen.
Under förra veckan blåstes abortfrågan upp till liv i medielandskapet när landstinget i Kronoberg beslutade att utreda om de kan införa så kallat samvetsfrihet för vårdpersonalen. Detta skulle innebära att vårdpersonal ges rätten att vägra att genomföra aborter men också exempelvis blodtransfusioner eftersom samvetsfrihet innebär att man ges friheten att handla efter sin religiösa eller moraliska övertygelse. Något som går stick i stäv med abortlagstiftningen.
Sjukvårdsministern Gabriel Wikström uttalade sig om det via Twitter och menade att Kronobergs beslut är oroväckande då ”rätten till säkra aborten är en del av svensk jämställdhet och jämlik vård”. En del av kritiken som landstinget fått har att göra med att man anser att vården inte är en plats där etiska skäl får stå i vägen för patientvård.
De röster som är för samvetsfrihet hänvisar till Europakonventionen som skriver att ”Envar skall äga rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet”. Just i det här fallet menar de som låg bakom motionen att varje kvinna fortfarande ska ha rätt att själva bestämma om att göra abort, men att även vårdpersonalen ska få säga sitt i frågan. Man ser inte att detta skulle innebära några problem och menar att abortlagstiftningen och samvetsfriheten går att kombinera.
Efter den kritik som landstinget mötte beslutade man att inte fortsätta att utreda frågan om samvetsfrihet på egen hand utan att det i sådana fall måste skötas på nationell nivå.
Vad tycker du? Ska vårdpersonal ha rätt att följa samvetet? Eller ska moraliska och religiösa övertygelser hållas utanför vården? Diskutera på forumet!
