Familj

Separation och helgfirande

Separation och helgfirande

Hur julen skall firas är en av de svåra frågorna för en nyseparerad familj. Barnen som står i centrum för julfirandet, kan istället hamna i kläm när man skall enas om årets stora familjehögtid. Jessika Tjulander har intervjuat Frida Lisak som är familjerådgivare, om vad man bör tänka på när man planerar julfirandet.

När familjen med tiden dessutom förändras till två nya familjer med styvföräldrar, halvsyskon, styvmormor och andra nya relationer, ställs julfirandet inför ytterligare utmaningar.

Tar tid

– För den nyligen separerade familjen tar det tid innan man accepterar och anpassar sig till den nya familjesituationen, säger Frida Lisak, leg. terapeut, psykolog och familjerådgivare på Centrum för familjeterapi i Göteborg. Hon menar att man lever i en känsla av overklighet den första tiden.

– Då kan det vara lockande att planera och fira julen som om allt är som vanligt. I själva verket är allt förändrat och overklighetskänslan kan förstärkas om man blundar för det. Det är viktigt att man accepterar situationen och ser den konflikt och förlustsituation som skilsmässan i sig är. Det faktum att kärnfamiljen splittras är viktigare att ta hänsyn till än att julen blir perfekt.

Gör bara det du klarar av

– Även om barnen vill fira julen med både mamma och pappa, är det viktigt att man gör det man som förälder klarar av, säger Frida Lisak.

– Om man bestämmer sig för att inte fira julen tillsammans får man försöka komma överens om en lösning som är bra för barnen och anpassad till deras ålder. Har man små barn kan det vara problematiskt att dela upp självaste julafton. Visst skall barnet ha tillgång till båda sina föräldrar, men ett litet barn kan inte ta in hur mycket som helst på en dag. I praktiken kan det fungera med några timmar här och några timmar där och en halvtimmes resväg emellan. Men på det känslomässiga planet behöver ett litet barn utrymme för att ta in alla intryck.

Då är det bättre att fira en extra julafton på exempelvis annandagen, menar Frida. Men det är bra om barnet kan ringa till den förälder som inte är med på julafton, tillägger hon. På så sätt känner barnet att det är helt okej att den andre föräldern finns i barnets liv.

– Skilsmässan är en konflikt som ställer höga krav på den vuxne att fatta beslut bortom sina egna intressen. Visst kan det vara tufft för den förälder som skall tillbringa julafton utan sina barn. Därför är det viktigt att man som vuxen inte glömmer bort sig själv utan tar hand om sina känslor och ser till att man har det bra.

Större barn

När barnen blir lite större kan man vara lite mer flexibel, men då finns det enligt Frida Lisak andra aspekter att ta hänsyn till.

– I sexårsåldern börjar barn bli mer medvetna om andra människors känslor och behov. Då är det vanligt att man börjar tänka i rättvisetermer som ”Pappa och mamma skall få ha mig lika mycket”. I den här åldern skall man undvika att barnen blir ansvarstagande. Man kan lyssna på vad de har för önskemål, men inte låta dem bestämma hur exempelvis julen skall tillbringas. Istället är det viktigt att mamma och pappa visar att de är överens och har fattat ett beslut, då slipper barnet skuldkänslor och dåligt samvete.

Ny partner

Om man träffar en ny partner, menar Frida att det är bra om man kan ta det lite lugnt och inte använder julen för att foga ihop den nya familjen.

– En ny partner får kanske överhuvudtaget hålla sig lite i periferin i början. Med en ny partner följer också en helt ny släkt. Då kan man vara lite sparsam med julens stora släktträffar så att det inte blir för mycket nya relationer på en gång.

Behov och ansvar

När de nya familjerna sedan växer är det viktigt att alla vuxna samarbetar. Alla har sina behov inför julen, säger Frida Lisak.

– Som förälder blir man i första hand en talare för barnets behov och för de flesta faller det sig då naturligt att man på ett lite tuffare sätt meddelar vad som fungerar. Man kan inte heller ta ett ansvar för den andre förälderns släkt. Det är pappas sak att se till sina släktingars behov. Som förälder måste man släppa lojaliteten till exempelvis före detta svärmor. En balansakt där man försöker göra alla nöjda går oftast inte ihop.

Text: Jessika Tjulander, frilansjournalist som skriver om barn, familj, hälsa, utbildning och vetenskap.

Powered by Labrador CMS