Hur gör man mysiga nattningar?

Hur gör man mysiga nattningar?
Skrivet av	Wondergirl
Här är det skrik och kaos så fort barnen ska sova. Det där med att man läser en saga, säger godnatt och sedan går ut, låter helt overkligt för min del. Ett ideal. Här sover C ( 2 år och 9 månader) och Z ( 5 år) i samma rum, i en våningsäng. Våra läggningsrutiner går till som så att innan Bollibompa så ska det plockas upp i rummet och pyamas på, sedan barnprogram, efter barnprogrammet borstas tänderna och sedan börjar det jobbiga. Z vill absolut inte lägga sig i sin säng och ofta får vi bära upp honom ( han sover på översängen), och jag lägger mig med C i hennes säng. Ibland är det lugnt och vi pratar en stund innan jag säger att "nu får vi vara tysta och sova". Z snackar och för oväsen, hoppar i sängen och är allmänt bråkig. Jag säger till honom några gånger, sedan tar jag inte C i familjesängen och söver henne där. Z skriker, springer ut, vi bär tillbaka honom, gör klart att han får inte lämna sängen annat än för toalettbesök. Han skriker och bråkar, och slåss. Och jag tycker det är så jobbigt. Ofta somnar han inte förrän runt 22-23, och då av ren utmattning. Och då är ofta vi vuxna nästan i upplösningstillstånd också. Vi har testat att låta honom vara uppe längre, men det enda som händer då är att vi förskjuter hans nattsömn till midnatt. Enda gången han ger upp är när vi vuxna går och lägger oss också. Men jag behöver verkligen den tiden på kvällen när ungarna sover och det är lugnt och tyst, det är liv hela dagarna och vi vuxna behöver prata med varann. Finns det någon som har nån lösning på hur vi ska få vår 5-åring att acceptera sänggåendet utan skrik och bråk? Vi har försökt med motivationstjärnor ( om han lyckas samla ihop ett visst antal stjärnor så gör vi nåt kul) , men det funkade inte. Vi har försökt låta honom vara uppe längre, vi har stängt igen dörren när han skrikit ( som en konsekvens av skriket) , vi har försökt förklara varför man behöver sova, jag har försökt förklara att pappa och jag behöver vara lite ensamma ibland. Vi har hotat ( om du inte är tyst och still nu så....) hoten verkställs dagen efter, och han vet om varför han inte får cykla eller vad vi nu dragit in. Jag har försökt sitta med honom i soffan så han får varva ner , men så fort vi säger att nu måste han lägga sig så blir det krig. Jag har ångest varje kväll. Jag lider av utbrändhet och vi har jobbiga nätter med 2.5-åringen plus att jag nattammar ( amningen i sig är inte jobbig) Hur får man lugnare kvällar? Finns det nån patent lösning? Kan tillägga att vi är ytterst konsekventa, och han får inte lämna sin säng, vi bär tillbaks hela tiden. Men det är så jobbigt. Jag längtar efter de här mysiga kvällarna som min syrra pratar om, hennes ungar längtar efter att få sova. Mina avskyr att sova. När han väl somnat så sover han, problemet är att få honom att somna. Nån lösning?
Svar på tråden: Hur gör man mysiga nattningar?

Vet inte om det är realistiskt
Skrivet av Elin m 3
men skippa Bolibompa och all kvällstv en tid framöver, dämpa all belysning och sätt på klassisk musik istället. Dra ev ut telefonjacket. Se till att inget skojigt händer hemma, för som du skriver "Enda gången han ger upp är när vi vuxna går och lägger oss också" .. Blockera Zs framfart - han ska inte ens få chansen att komma ut ur rummet. Det är bara att blockera utfarten med sin närvaro och framhärda.

Nåt att tänka på....
Skrivet av Wondergirl
Det är möjligt att det skulle hjälpa, tyvärr måste jag nog göra mig av med sambon då, för han kan inte klara sig utan teven. Den måste vara på. Själv blir jag superstressad av den. Du har en poäng där. Tack för tipset.


Svartsjuka
Skrivet av Marie
kan det vara, den lilla får sova hos er, blir sövd av sin mamma men inte den stora, DET kan ställa till problem och han kanske känner sig undanskuffad och bråkar.Mamma har ju gått iväg å myser med den lilla men själv skall han på alla vis vara kvar i sitt rum, det skulle även jag protestera mot. Här har vi som så att alla barnen lägger sig i sina sängar och somnar där, inge bråk, har aldrig haft men då har vi varit konsekventa med att inget barn skall ha mer myspys än dom andra och då har vi ett gäng barn.Alla ska ha lika myspys ingen blir iväg plockad till ett annat rum med mamma/pappa och dom andra "övergivna". Jag tror att det skulle gå att "bota" detta genom att du ligger kvar med den lille i rummet och den stora får härja lite, dom tröttnar ju och ser han att du inte går iväg med den andre så kanske han lugnar sig, men man får ge det ett par dagar kanske mer, inte bara prova en eller 2 kvällar. jag tror i grund å botten så är det svartsjuka och att han känner sig undanskuffad.

Tyvärr inte så enkelt....
Skrivet av Wondergirl
..som att bara ge det några kvällar. Vi har gett det veckor. Enda anledningen till att jag ligger med C är att hon ska stanna kvar i sängen, jag får hålla fast henne;( Jo, jag tror också det är svartsjuka och jag är rädd för att den enda lösningen är eget rum så han dels kan lägga sig lite senare och att jag kan ligga bredvid honom och hjälpa honom slappna av. Ligger han bara still och tyst så somnar han utan problem. Problemet är att få honom att var still och tyst. Tyvärr så har vi inget rum över;( Så det är väl bara att kämpa vidare skulle jag tro. Tack för era svar.

Tips!
Skrivet av triss mamma
Jag har tvillingar och vi har haft väldigt jobbigt med sovandet fram till ca 2 års ålder! Men det är en annan historia! Nu gör vi i varje fall så att när de har lagt sig i sina sängar så får de sitt/ligga och titta i en bok och lyssna på ett band! Dom är faktiskt nöjda med det och kommer faktiskt aldrig upp! Somnar gör dom oftast på några minuter för trötta är de ju! Jag vet inte men kanske detta gör att de inte känner sig så tvingade att sova utan dom har lite mysigt och sen så kommer sömnen av bara farten! Dom är 4 år! Bara ett litet förslag att prova!


Lugn klassisk musik...
Skrivet av Catrin med Ville 031013 & Freja 0201
satte vi på inne i Frejas rum när det var sovdags. Hon har också varit svårsövd och härjat runt vid läggdags. Betydligt bättre nu dock. Jag fick en CD-skiva med klassisk musik för barn och redan första kvällen blev hon tyst och lugn. Sedan somnade hon till musik i ett halvår innan CD-spelaren gick sönder. Men då hade hon lättare att hitta kvällslugnet än tidigare. Vissa kvällar har hon fortfarande svårt att varva ner, men då får hon ha lite svagt ljus i taket och pyssla med sina leksaker i sängen. Ut ur rummet får hon inte gå. Om Zackarias gillar att lyssna på musik kan det vara värt att bära in en CD-spelare i deras rum. Har själv problem med Villes insomning just nu och funderar på att testa om även han blir lugn av musik. Kom på en sak till. Kanske kan ni göra något för att öka mysfaktorn i hans säng så att det blir kul att gå dit. Jag har precis gjort en mobil med fjärilar och blommor över Frejas säng och det gjorde henne mer motiverad att gå dit:o) Kanske inte direkt applicerbart eftersom Z sover överst i våningssäng, men kanske en ljusslinga elller liknande? Lycka till!

Kul
Skrivet av Anso
idee - kanske kan ni göra Z säng till en liten koja som är bara hans och så kan du krypa in där och på så vis avskärma er från resten av världen (läs tv och C)- där är hans sovplats men även en plats där ni myser - BARA ni och han få rå om dej lite själv med.

Har också två barn i samma ålder
Skrivet av Icka
Det låter som att ni ska bryta den onda cirkeln! Gör nåt drastiskt. Ett alternativ kan vara att söva dem båda två i föräldrarnas säng och ligga kvar tills de somnar (mellan dem då, annars blir det bråk...). Sen får man bära in dem till egna sängar när man själv ska sova... Annars kan man låta den äldste somna på tv-soffan, men b a r a ha huvudet mot väggen, inte mot tv:n. Min son somnar på fem minuter i soffan på det sättet... bara han får vara med! Det här tar jag till de kvällar då absolut ingenting annat fungerar. Musik har du redan fått tips på, det fungerar även på mina troll. Sen kanske du ska sluta ligga bredvid den yngsta? Istället sätta dig på en stol utanför dörren och målmedvetet bära tillbaka eventulla rymlingar och utbrytare gång på gång till sängen igen... Eller så tar du in en madrass i rummmet och lägger dig på golvet tills de somnar i sina egna sängar.


Komma överens?
Skrivet av Sara med 98+02
Vi har inte haft så stora protester från Selma, som du beskriver. Hon har dessutom alltid varit väldigt kvällstrött, men i perioder har det varit de där springa-upp-100-gånger-per-kväll-veckorna. Och det är jobbigt. Precis som du säger så förlorar man den där lilla stunden på kvällen som även jag behöver för att pusta ut och få vara "bara jag". Och det har ju inte med att göra att man inte VILL vara med sina barn, utan det beror på att man inte riktigt ORKAR hela tiden. Och det tycker jag är väldigt begripligt att det är så för många. Oj, nu broderar jag ut om fel saker Vi har ju testat allt möjligt med Selma också. Låtit henne vara uppe så länge hon vill (inget bra), varit hårda och obevekliga (funkar inget vidare). Sen har vi också (det var nog när hon var runt 5, för ett år sen) gjort överenskommelser. Vi frågade när hon tyckte det var lagom att gå och sova. Hon sa åtta. Ja, visst det lät skapligt rimligt tyckte vi, även om vi ansåg att hon behövde somna tidigare. Men när hon bråkade somnade hon ju sällan före 22 ändå, så 20 var ju en klar förbättring. Det funkade faktiskt den gången, hon kom ur protesterandet. Numera somnar hon oftast före kl 20, för att hon är trött. Men hon kan fortfarande "inte vilja sova" och då säger vi att hon får tända lampan och titta i en bok en stund och släcka när hon är trött. Det brukar nog inte ta så lång tid. Vi har aldrig kollat utan det är som ett litet förtroende oss emellan. Jag tror hon kanske har tänt 10-15 minuter. Ibland om hon är inne i ett rit-stimm vill hon inte avbryta sitt "skapande" och då låter vi henne vara uppe en stund till. Och det brukar ta en halvtimme till en timme. Vi kompromissar alltså ganska mycket. Och iom att hon får som hon vill ibland så kan vi säga, nej inte idag, igår blev det sent för att du satt uppe, så idag behöver du sova i tid. Och hon tar det bra. Tror hon tycker vi är ganska rättvisa med just det här. Sen kan hon också välja mellan att vi läser och hon ritar/pysslar. Det funkar också bra. Jag tror hon tycker det är ganska mysigt att sitta uppe på kvällen och nynna för sig själv och det är lite mörkt och lite kallt och hon kan börja bli sugen på sängen. Detta funkar för oss. Väldigt bra faktiskt. Men lite känns det som att Selma gått över en gräns och blivit mer resonabel när det gäller sömn, mat, kläder och liknande. Det har hänt något avgörande om jag jämför med hur det var för ett år sen. Det är inte så mycket protester för konfliktens skull längre, eller det är andra konflikter. Kanske kommer Z att komma förbi "småbarnströskeln" snart också och klara av att göra överenskommelser? Tillägg: något som möjliggör detta för oss är att barnen har skilda rum. Skulle inte funka om Edith skulle sova i samma rum, för när hon säger att hon vill sova så gäller det att passa på. Går det en halvtimme så hinner hon in i andra andningen. Hoppas ni kan hitta ert sätt att komma ur detta, för det är ju hemskt jobbigt, särskilt som du mår som du gör också!!! Hjälper det förresten om det är pappa som lägger, om du går hemifrån, eller spelar sånt ingen roll?

Hur gör man mysiga nattningar?

Vet inte om det är realistiskt

Nåt att tänka på....

Svartsjuka

Tyvärr inte så enkelt....

Tips!

Lugn klassisk musik...

Kul

Har också två barn i samma ålder

Komma överens?

Artiklar från Allt för föräldrar

Artiklar från Familjeliv

Livsstadier

Samarbeten

Forum

Verktyg

Information