Svenskar dåliga på främmande språk? |
|
Skrivet av | Dorius |
Det sägs att svenska elever är bra på främmande språk. Det är en myt. Aldrig har så få elever läst så lite främmande språk. http://www.lms-riks.se/artiklar/artiklar_tidigare_texter/010812_sprakkris.html |
|
Svar på tråden: Svenskar dåliga på främmande språk? | |
|
|
Det kanske |
|
Skrivet av Proitavos | |
beror på vad man menar när man säger att de är bra? Det kan ju betyda lite andra saker än att många studerar främmande språk. | |
Vad jag har märkt.. |
|
Skrivet av mani | |
är att grammatik undervisas väldigt lite i skolan. Och det kan göra att det bli svårare att lära sig språk från andra språkgrupper. |
|
|
|
Jo, det är bedrövligt |
|
Skrivet av Proitavos | |
Det kommer folk till universitetets språkkurser utan att ens veta vad ett verb är. | |
Det visste jag |
|
Skrivet av Jörn | |
men däremot visste jag *inte* vad en premodifier var... Eller, för den delen, en postmodifier. Jag skyller på sent sjuttiotal och språklärare som i tidens anda inte hade grammatik på schemat. Vi i vår klass var jätteglada eftersom vi slapp när paralellklasserna hade gamla stränga lärare. Där tragglades det både det ena och det andra. På högskolan blev det inte lika kul. Jag fick gå en förberedande kurs innan den egentliga kursen började. | |
modifier? |
|
Skrivet av mani | |
är det ett skämt på utrikiska? Eller det som heter väl förled och efterled på svenska..préfixe och suffixe på franska. Min dotter läste på franska skolan och där fick de lära sig grammatik. Hon läste också ett år i Frankrike innan hon började på Universitet. Enligt henne fick de lära sig grammatik på engelska /alt. på franska när hennes kompis inte ens visste vad det hette på svenska! |
|
|
|
Varken eller |
|
Skrivet av Proitavos | |
Det är något som modifierar betydelsen hos något annat, på svenska ofta kallat bestämning. | |
Ja, själv... |
|
Skrivet av Emma | |
lyckades jag ta mig igenom två och ett halvt års språkstudier på univeristetet innan jag läste svenska och äntligen fick en bra grammatikundervisning. I grundskolan och gymnasiet undervisades "tysk" grammatik med ackusativ- och dativobjekt, ologiska satslösningar där ord blev hängande i luften utan frastillhörighet (eftersom fraser inte verkade finnas), och ett evigt tragglande med nio ordklasser där alla ord skulle placeras in. PUH! Inte konstigt att jag var så kass på grammatik. Jag hade fått ut så otroligt mycket mer av mina språkstudier om jag inte kommit till univeristetet med en uppsättning grammatiska termer och metoder som inte används. Och om universitetet haft en fempoängare i svensk grammatik som grundkrav för språkstudier. | |
På vissa |
|
Skrivet av Proitavos | |
ställen har man insett det nödvändiga att inleda språkstudier med en allmän kurs i grammatik, men det lär nog dröja ett tag till innan alla inser att mycket få har de nödvändiga förkunskaperna. | |
|
|
Jotack |
|
Skrivet av Emma | |
jag gick en sådan i Lund, till den användes en grammatika från 60- eller 70-talet och en lektor från 10-talet. Kontentan av det hela var att det är kul att bilda absurda meningar som exempel på grammatiska fenomen man inte förstår. Jag surar fortfarande, nästan tio år senare.... | |
Men tanken |
|
Skrivet av Proitavos | |
var säkert god i alla fall ;-) | |