|
|
9 vanliga barnsjukdomar
|
 Vattkoppor
Smittsam innan utbrott: 1-2 dagar innan utslagen slÄr ut.
Inkubationstid: 14â21 dagar
Smitta
Vattkoppor orsakas av ett mycket smittsamt virus. Viruset sprids i luften nĂ€r man hostar, nyser och andas. Det sprids sedan i kroppen via blodet och nĂ„r huden, dĂ€r det bildas vĂ€tskefyllda blĂ„sor. Ăven personer med bĂ€ltros kan smitta barn till att fĂ„ vattkoppor.
Symtom
Vattkoppor börjar med feber, lÀtt huvudvÀrk och trötthet. Sedan följer kliande utslag i form av smÄ blekröda knottror. Utslagen börjar pÄ bÄlen och i ansiktet och sprider sig sedan ut till armar och ben. De kan ocksÄ upptrÀda i hÄrbotten och i munnen. Efter nÄgot dygn utvecklas utslagen till vÀtskefyllda, kliande blÄsor. Olika utvecklingsstadier av blÄsorna upptrÀder samtidigt pÄ kroppen. MÀngden skiftar, en del barn fÄr blÄsor över hela kroppen medan andra bara fÄr ett par. Efter ett par dagar torkar blÄsorna. Skorporna faller av efter ytterligare nÄgra dagar utan att lÀmna Àrr. BlÄsorna kan klia kraftigt, vilket gör att barnen lÀtt kliar sönder dem. Men det Àr ovanligt att blÄsorna blir infekterade.
Behandla hemma
Vattkoppor Àr en sjukdom som för det mesta gÄr över av sig sjÀlv, utan allvarliga komplikationer. Ett barn av tusen drabbas av hjÀrninflammation med yrsel som nÀstan alltid gÄr över utan behandling
NÀr ska jag kontakta sjukvÄrden?
Om ditt barn besvÀras mycket av klÄdan finns det receptbelagda antiallergiska lÀkemedel som en lÀkare kan skriva ut. Eftersom vattkoppor Àr mycket smittsamma ska du inte ta ditt barn till lÀkare utan att först ringa och frÄga. Om blÄsorna blir infekterade, det vill sÀga om huden svullnar och rodnar kraftigt runt kopporna, bör du vÀnda dig till din vÄrdcentral. Men det intrÀffar sÀllan.
Om du Àr gravid och inte Àr sÀker pÄ om du har haft vattkoppor, ska du omgÄende kontakta din mödravÄrdscentral om du misstÀnker att du smittats. LikasÄ om du fÄr vattkoppor mellan en vecka före och en vecka efter förlossningen.
Hur lÀnge ska jag hÄlla mitt barn hemma?
Barnet ska stanna hemma frĂ„n förskolan eller skolan fram till dess att blĂ„sorna har torkat in, men behöver inte vara hemma tills alla sĂ„rskorpor fallit av. Efter 7â10 dagar brukar de flesta barn vara friska och smittfria. Barn som Ă€r smittfria kan gĂ„ till skolan eller förskolan sĂ„ snart allmĂ€ntillstĂ„ndet tillĂ„ter det, det vill sĂ€ga sĂ„ snart de verkar pigga nog.
â
Falsk krupp
AllmÀnt om falsk krupp
Falsk krupp Àr vanligt och oftast ofarlig, barnen fÄr luft och slutar inte att andas. Det drabbar vanligen barn frÄn cirka 6 mÄnader till 5-6 Ärs Älder. Det Àr vanligt att ett barn som haft falsk krupp fÄr kruppsymtom vid upprepade tillfÀllen i samband med förkylningar. Allt eftersom barnen blir Àldre blir luftrören större och kruppsymtomen vid förkylningarna brukar avta.
Symtom
Det börjar ofta med nÄgra dagars lÀtta förkylningssymtom som snuva, hosta och lÀtt feber. Kruppattacken kommer ofta pÄ natten nÀr barnet har sovit nÄgra timmar och vaknar med typiska symtom för falsk krupp som:
- AndningsbesvÀr som andnöd, andfÄddhet. Det kan höras ett vÀsande ljud (stridor) vid inandning.
- Heshet och skÀllande hosta.
- Ă
ngest och grÄt.
De akuta kruppsymtomen kan gÄ över med hjÀlp av egenvÄrd. DÀrefter kan torr hosta, heshet, feber och snuva fortsÀtta ytterligare nÄgra dagar.
Behandla hemma
Barnet fĂ„r luft och kan andas sĂ„ försök att upptrĂ€da lugnande. LĂ„t barnet sitta upp eller ta upp barnet. NĂ€r barnet ligger ner ökar svullnaden i luftvĂ€garna och barnet fĂ„r svĂ„rare att andas in. Ăppna gĂ€rna ett fönster eller gĂ„ ut en stund. Prova att ge nĂ€sdroppar och febernedsĂ€ttande. LĂ„t sedan barnet sova i högt lĂ€ge eller halvsittande dĂ„ det underlĂ€ttar andningen. Hostmedicin, astmamediciner, Ă„nga eller dimma har inte nĂ„gon effekt.
NÀr ska jag kontakta sjukvÄrden?
Om du har provat den egenvÄrd du kan göra hemma och det inte har gett resultat inom 30 minuter och barnet fortfarande har andningsbesvÀr ska du söka vÄrd. Om andningsbesvÀren har gÄtt över och endast den skÀllande hostan Àr kvar kan man vara kvar hemma och fortsÀtta med avsvÀllande nÀsdroppar och febernedsÀttande.
Kruppsymtomen med heshet och skÀllande hosta brukar gÄ över efter nÄgra dagar. Gör de inte det, och barnet fÄr allt högre feber kan det vara tecken pÄ att det förutom virusinfektionen Àven har tillstött en bakteriell infektion som kan behöva behandlas med antibiotika.
â
Femte sjukan
Smittsamhet: SÄ fort sjukdomen brutit ut Àr den inte lÀnge smittsam.
Inkubationstid: ca 10 dagar
AllmÀnt om femte sjukan
Femte sjukan Àr en ganska vanlig virussjukdom som oftast drabbar barn mellan 5-15. Smittan sprids via luftvÀgarna, exempelvis vid hosta och nysning. Typiska symtom Àr utslag och klÄda. Det finns ingen medicin som botar men du kan lindra symtomen. Hos de allra flesta blir den en lindrig Äkomma som gÄr över av sig sjÀlv och inte lÀmnar nÄgra kvarstÄende besvÀr.
Symtom
De typiska symtomen pÄ femte sjukan Àr utslag och klÄda. Det börjar med en kraftig rodnad pÄ kinderna, som sedan sprids till övriga kroppen, armar och ben. Utslagen brukar försvinna efter en vecka men kan komma tillbaka en eller flera gÄnger under nÄgra veckor. Andra symtom Àr allmÀn sjukdomskÀnsla och feber. En del barn kan bÀra pÄ smitta utan att fÄ nÄgra symtom pÄ sjukdomen.
Behandla hemma
Om ditt barn har feber Àr det behagligt att ha det svalt, men det ska inte vara iskallt i rummet. Badda gÀrna de delar av kroppen dÀr det finns utslag med en kall, fuktad handduk för att lindra klÄdan. Se Àven till att barnet dricker ordentligt eftersom kroppen förbrukar mycket vÀtska vid feber och infektioner. Det finns receptfria febernedsÀttande medel pÄ apoteket.
NÀr ska jag kontakta sjukvÄrden?
Kontakta din vÄrdcentral om du eller dina barn sedan tidigare har en diagnostiserad blodsjukdom eller nedsatt immunförsvar.
Hur lÀnge ska jag hÄlla mitt barn hemma?
Barn kan gĂ„ tillbaka till dagis eller skola nĂ€r febern försvunnit och de Ă€r pigga nog att delta i olika aktiviteter. Det gör inget om det finns utslag kvar, sjukdomen smittar inte nĂ€r utslagen kommit.â
Scharlakansfeber
Inkubationstid: 2-4 dagar
Smitta
Streptokockerna finns i svalget hos det sjuka barnet och sprids till andra mÀnniskor genom droppsmitta nÀr barnet hostar eller nyser.
Symtom
Scharlakansfeber börjar med feber, ont i halsen och allmÀn sjukdomskÀnsla. IllamÄende och krÀkningar kan ocksÄ förekomma. Efter ett dygn framtrÀder ett smÄknottrigt utslag som ofta börjar i ansiktet och sprider sig till resten av kroppen. Utslagen kan vara svÄra att se, men du kÀnner dem med fingertopparna.
Efter ett par dagar blir Àven tungan smÄknottrig och röd, sÄ kallad smultrontunga. Svalget Àr rött och halsmandlarna, tonsillerna, svullna och tÀckta med belÀggningar. Barnets kinder Àr röda, men runt munnen Àr huden blek.
Efter ett par veckor brukar huden, framförallt pÄ hÀnder och fötter, fjÀlla ungefÀr som efter en stark solbrÀnna.
Behandla hemma
Scharlakansfeber behandlas, förutom med antibiotika, som en vanlig förkylning. Ge febernedsÀttande lÀkemedel vid behov. KlÀ gÀrna barnet i luftiga klÀder och hÄll rummet svalt, men inte kallt. LÄt barnet dricka mycket och lÄt det Àta som det vill. Glass brukar gÄ bra nÀr det gör ont i halsen.
NÀr ska jag kontakta sjukvÄrden?
Kontakta din vĂ„rdcentral om du misstĂ€nker att ditt barn har scharlakansfeber. Det Ă€r viktigt att tidigt fĂ„ en diagnos eftersom det Ă€r en smittsam sjukdom som ska behandlas med antibiotika. â
Tredagarsfeber
Inkubationstid: 5-10 dagar
Symtom
Febern kommer mycket snabbt och kan stiga Ànda upp till 40 grader, utan att barnet verkar mÄ sÀrskilt dÄligt. De flesta barn Àter och leker nÀstan som vanligt. Hos vissa barn svullnar ögonlocken och lymfkörtlarna i nacken. Hosta, blÄsor i munnen och diarré Àr andra vanliga symtom vid tredagarsfeber.
Efter tre till fyra dagar sjunker plötsligt febern och ersÀtts av ett utslag pÄ bröstkorgen som sedan sprider sig till armarna, benen och ansiktet. Utslaget kliar inte och försvinner igen efter ett par dagar, ibland redan efter ett par timmar.
Behandla hemma
NÀr barnet har hög feber förbrukas mycket vÀtska och det Àr dÀrför viktigt att barnet dricker tillrÀckligt. HÄll rummet svalt, men inte kallt, och klÀ barnet i svala klÀder. Om barnet Àr pÄverkat av den höga febern eller tidigare haft feberkramper kan du ge febernedsÀttande lÀkemedel som innehÄller paracetamol.
NÀr ska jag kontakta sjukvÄrden?
Om barnet, trots febernedsÀttande lÀkemedel, Àr pÄverkat av febern och inte fÄr i sig vÀtska, bör du kontakta din barnavÄrdscentral för rÄd.
â
HöstblÄsor
Inkubationstid: 2â7 dagar
Smitta
HöstblÄsor orsakas av ett virus som heter coxsackievirus. Du blir smittad nÀr du kommer i kontakt med andra som bÀr smittan. Viruset sprids via nÀsa, svalg och blÄsor. Smitta kan ocksÄ föras vidare via avföring. Har du en gÄng blivit smittad Àr du som regel immun, motstÄndskraftig, mot viruset. Det Àr dÀrför som sjukdomen frÀmst förekommer hos barn.
Symtom
BlÄsor bildas i mun och svalg och ibland runt munnen. BlÄsorna kan ocksÄ finnas pÄ hÀnder, fötter och pÄ skinkorna. Sjukdomen kan ge lite feber. Sjukdomen Àr ofarlig och gÄr över efter ungefÀr en vecka.
Behandla hemma
Infektionen gÄr över av sig sjÀlv och det krÀvs ingen behandling. MÄr barnet bra i övrigt kan det gÄ pÄ förskola/skola medan det har blÄsor. Om barnet Àr pÄverkat och inte kan leka eller följa undervisningen Àr det bÀttre att det stannar hemma.
BlĂ„sorna i munnen svider och kan göra ont. Det kan dĂ€rför vara svĂ„rt för barn att Ă€ta. Prova mat som Ă€r lĂ€ttare att fĂ„ i sig som soppa, filmjölk, krĂ€m eller glass. SmĂ„ barn kan behöva matas med sked. Ăr man frisk i övrigt gör det inget om man Ă€ter lite mindre under nĂ„gra dagar. Det viktigaste Ă€r att fĂ„ i sig vĂ€tska.
Ibland kan det göra sÄ ont att det Àr svÄrt att Àta och sova. DÄ kan det vara bra med smÀrtstillande och febernedsÀttande medicin mot febern.
NÀr ska jag kontakta sjukvÄrden?
KÀnner du dig dÄlig och har mycket svÄrt att Àta eller dricka kan du kontakta din vÄrdcentral. Om symtomen Àr allvarligare ska du söka vÄrd akut. Det gÀller till exempel vid
-Â Â Â Snabbt stigande feber
-   AndningssvÄrigheter
-   SvÄr huvudvÀrk, feber och stelhet i nacken
-   Kraftiga magsmÀrtor med feber
â
Mollusker
Inkubationstid: 2 veckor - 6 mÄnader
Smitta
Mollusker Àr smÄ vÄrtliknande upphöjningar i huden som orsakas av virus och smittar genom nÀra kroppskontakt.
Symtom
Molluskerna ser ut som smÄ vÄrtor med en liten grop i mitten. De kan vara mellan tvÄ och fem millimeter i storlek och kan sitta var som helst pÄ kroppen, ibland i grupper med flera. Antalet mollusker varierar frÄn barn till barn. Det kan vara nÄgon enstaka mollusk till ett stort antal. Molluskerna ger oftast inga besvÀr.
Behandla hemma
Mollusker behandlas sÀllan och lÀker av sig sjÀlva efter lÄng tid. Det kan ta Ànda upp till tvÄ Är för en mollusk att försvinna.
NÀr ska jag kontakta sjukvÄrden?
VĂ€nd dig till din huslĂ€karmottagning om ditt barn fĂ„r en infektion eller eksem i omrĂ„det kring molluskerna. Tecken pĂ„ infektion Ă€r rodnad, svullnad och eventuellt varbildning och sĂ„rskorpor kring molluskerna.â
RS-virus
Inkubationstid: 3-6 dagar
Smitta
RS-virus smittar mest i början av sjukdomen och smittar vid nÀra kontakt med infekterade personer, genom kontakt med föremÄl dÀr smitta hamnat och ibland genom inandning av smÄ droppar frÄn hostningar och nysningar. Infektion uppstÄr framför allt nÀr viruset kommer i kontakt med slemhinnor i nÀsa, mun och ögon, som till exempel nÀr man petar sig i ögat eller stoppar fingerarna i munnen efter att ha fÄtt smitta pÄ hÀnderna. Viruset kan överleva Ätminstone ett halvt dygn pÄ hÄrda ytor som exempelvis dörrhandtag eller leksaker.
Symtom
RS börjar ofta som en vanlig förkylning med nysningar och rinnande nĂ€sa med slembubblor. NĂ€r ett barn drabbas av RS-virus under sin första levnadsmĂ„nad kommer insjuknandet ofta smygande, med sakta ökande trötthet och minskande aptit. Feber Ă€r vanligt men inte ett dominerande symtom. Sedan kommer den typiska hostan som kan pĂ„verka andningen. Barnet svĂ€ljer ned slemmet och krĂ€ks sedan upp det â det normala sĂ€ttet för smĂ„ barn att göra sig av med rikligt slem frĂ„n luftvĂ€garna.
Efter fyra till sex dagar kan andningen bli anstrÀngd och vÀsande. Hostan Àr vÀrst nÀr barnet vaknar efter att ha sovit en stund och samlat pÄ sig slem i de nedre luftvÀgarna. Barnet kan ha svÄrt att fÄ i sig tillrÀckligt med nÀring och vÀtska.
Symtom pÄ allvarligare RS
Rosslande snabb andning, blekhet och slöhet kan vara tecken pÄ att sjukdomen har blivit allvarlig. Amningen kan bli problematisk om spÀdbarnet Àr trött, tÀppt i nÀsan och har svÄrt att andas.
Symtom pĂ„ uttorkning Ă€r slöhet, minskad urinproduktion och viktnedgĂ„ng. Barnet ska producera minst tvĂ„ kisstunga blöjor per dygn. Torr blöja efter 8â12 timmar Ă€r ett varningstecken. Uttorkning gör slemmet segare och svĂ„rare att hosta upp, och det leder lĂ€tt till en ond cirkel med allt svĂ„rare besvĂ€r.
Sjukdomen brukar gÄ över pÄ tvÄ veckor, men mÄnga barn kan hosta lÄng tid dÀrefter. Vissa av de barn som varit sÄ sjuka att de behövt vÄrdas pÄ sjukhus för RS-virus kan fÄ nya andningsbesvÀr i samband med förkylningar under nÄgra Är efter infektionen.
Behandla hemma
HjÀlp barnet att hÄlla luftvÀgarna rena. Det gör du genom att ta upp, klappa om, vrida och vÀnda pÄ barnet. Om barnet har mycket snuva kan du behandla med nÀsdroppar eller koksaltlösning som finns att köpa receptfritt pÄ apoteket. Ge barnet mycket att dricka. Fortsatt amning Àr mycket viktig. Om barnet blir medtaget av febern eller har ont nÀr det hostar kan du ge receptfria febernedsÀttande och smÀrtstillande lÀkemedel.
NÀr ska jag kontakta sjukvÄrden?
Om ett litet barn fÄr en förkylning som utvecklas med kraftig hosta och andningssvÄrigheter bör du uppsöka nÀrmaste akutmottagning. Om ditt barn Àr Àldre bör du kontakt med sjukvÄrden om du ser tecken som kan tyda pÄ andningssvÄrigheter eller uttorkning (mindre Àn tvÄ kisstunga blöjor per dygn eller torr blöja efter 8-12 timmar). Blir barnet svÄrt att fÄ kontakt med eller blir blekt, slött och otröstligt pÄ grund av hosta eller andningsvÄrigheter bör du ocksÄ kontakta sjukvÄrden.
â
Magsjuka
Smitta
Virus- och bakterieinfektioner som ger magsjuka Ă€r ofta vĂ€ldigt smittsamma och dĂ€rför Ă€r det viktigt att du har god handhygien och god hygien i köket, bĂ„de vad gĂ€ller tillagning och förvaring av mat. Ăr noga med handhygienen om ditt barn har magsjuka. TvĂ€tta alltid hĂ€nderna sjĂ€lv efter blöjbyte. Ser till att Ă€ldre barn med magsjuka tvĂ€ttar hĂ€nderna efter toalettbesök och före maten.
Symtom
Magsjuka hos barn kan ge bÄde diarré och krÀkningar, ofta tillsammans med feber och allmÀn sjukkÀnsla. KrÀkningarna brukar gÄ över efter ett dygn, men magsjukan kan hÄlla i sig upp till en vecka. Det kan ta upp till tvÄ veckor innan avföringen blir normal. Vid diarré hinner tarmen inte ta upp tillrÀckligt med vatten och salter ur tarminnehÄllet. DÀrför kan diarré ge stor vÀtskeförlust och uttorkning hos barn, sÀrskilt om barnet Àven krÀks.
Behandla hemma
KrĂ€kningar kan behandlas med smĂ„ mĂ€ngder dryck, ofta med tesked eller i mugg. Undvik att ge barnet nappflaska eftersom sugandet ökar illamĂ„endet. Ăven diarrĂ© behandlas genom att ge barnet smĂ„ mĂ„ltider eller vĂ€tska ofta, men man behöver inte vara lika försiktig som vid krĂ€kningar. Barn i Ă„ldrarna 6-12 mĂ„nader behöver en halv till en liter vĂ€tska per dygn och barn över 1 Ă„r en till en och en halv liter. Barn Ă€r kĂ€nsliga för vĂ€tskeförlust och kan snabbt bli uttorkade. Det Ă€r viktigt att ta tempen ett par gĂ„nger per dygn, eftersom hög feber gör att barnet förlorar mer vĂ€tska.
Om ditt barn Àter fast föda kan du, om barnet vill Àta, prova att ge morotssoppa. Morotssoppa verkar stoppande och ger bÄde nÀring och vÀtska. SÄ fort ditt barn vill kan det börja Àta som vanligt igen. Vid svÄrare diarré Àr det bra att undvika mjölk, glass, lÀskedrycker och fullkornsvÀlling de första tre dagarna.
NÀr ska jag kontakta sjukvÄrden?
BVC-sköterskan kan ofta ge rÄd om ditt barn har magsjuka. VÀnd dig till barnakuten om barnet Àr dÄligt, har feber, blodiga krÀkningar eller avföring eller inte blir tydligt bÀttre efter tre dygn.
Hur lÀnge ska jag hÄlla mitt barn hemma?
PÄ de flesta förskolor och skolor brukar man ha 48 timmar-regler vilket innebÀr att ditt barn ska vara hemma 48 timmar efter senast uppvisad symtom.
KĂ€lla: vardguiden.se
2010-02-04 |
Text:
/KĂ€lla: vardguiden.se. Foto: futureimagebank.com
|
|
|
FrÄga experterna!
Testa ditt BMI
Graviditetskalender
