Det kristna dopet Àr en högtid och en gÄva. Det kostar ingenting oavsett vilken församling barnet döps i. Men det finns nÄgra praktiska saker som Àr bra att kÀnna till inför dopet.
Dopsamtal
Inför dopet trÀffar förÀldrarna prÀsten för att prata om vad dopet Àr och innebÀr. DÄ brukar man Àven gÄ igenom dopgudstjÀnsten, vÀlja psalmer tillsammans och komma överens om vem som gör vad under gudstjÀnsten.
Faddrar
Till fadder ber förĂ€ldrarna ofta nĂ„gon de vill ska spela en speciell roll i sitt barns liv. Och tvĂ€rtom. Det Ă€r nĂ„got av ett hedersuppdrag. Ett annat namn pĂ„ fadder Ă€r gudmor/gudfar. Att vara fadder innebĂ€r kanske att man kĂ€nner lite extra ansvar för sitt âgudbarnâ, att finnas till, stödja och hjĂ€lpa â Ă€ven i de stunder nĂ€r ingen annan har möjlighet att göra det. det Ă€r en gĂ„va att förvalta efter bĂ€sta förmĂ„ga. Enligt Svenska kyrkans kyrkoordning ska en fadder âvara döpt och villig att dela barnets kristna uppfostranâ.
Medlemskap
Den som döps i Svenska kyrkan blir ocksÄ medlem i kyrkan. Dopet Àr den vanligaste vÀgen in i Svenska kyrkan. FörÀldrar eller annan vÄrdnadshavare kan ocksÄ meddela att de vill att deras barn ska vara medlemmar i kyrkan, barnet fÄr dÄ senare erbjudandet att döpas.
Omdop
Svenska kyrkan erkÀnner alla andra kristna samfunds dop. Dopet gÀller en gÄng för alla, och görs dÀrför aldrig om.
Vuxendop
Ofta förknippas dopet med det nyfödda barnet, men Svenska kyrkan Àr den kyrka i Sverige som döper flest vuxna. Den som Àr vuxen kan anmÀla att han eller hon vill tillhöra Svenska kyrkan och samtidigt begÀra undervisning om kyrkans tro, bekÀnnelse och lÀra som föreberedelse inför dopet.
Dop i krissituation, nöddop
Ibland föds barn under mycket dramatiska omstÀndigheter och det kan finnas en osÀkerhet kring om barnet ska överleva eller inte. I en sÄdan situation har var och en som sjÀlv Àr döpt rÀtt att döpa barnet. Det kallas nöddop och gÄr till sÄ att den som döper begjuter barnet med vatten tre gÄnger och sÀger:
"Jag döper dig i Faderns och Sonens och den heliga Andens namn."
2009-06-08 |
Text:
Lotta Persson, i samarbete med Svenska Kyrkan