|
|
|
Josefin Bergman Kataja
Blivande mamma som Àntligen börjar finna glÀdje i graviditeten.
Om ett halvĂ„r eller sĂ„âŠ
Jag vill komma i mina gamla klÀder, eller Ätminstone en del av dem. Jag vill ge mig ut en dag pÄ stan och spendera pengar för att förnya garderoben en aning. Jag drömmer till den dag jag sitter hos min frisör och föreslÄr mina tankar till förÀndring och ser om det Àr nÄgot hon kommer att nappa pÄ. Jag vill kunna göra saker, ta itu med saker, planera in saker.
Nu Àr jag trött pÄ att vanka hemma. NÀr de alldagliga bestyren var till sin Ànda tidigare idag, la sig klockan ovanpÄ mig som den tyngsta stenen.
Idag har varit droppen. Nu mÄste vÀntan fÄ sitt slut.
Jag drömmer omâŠ
⊠att vakna en morgon och kÀnna mig utvilad.
⊠att hÄlla vÄrt barn tÀtt intill kroppen.
⊠att klÀ upp mig och lÄta mig bjudas ut av maken.
⊠att kÀnna mig frisk.
⊠att se mitt barn sprattla med benen och lÄta dess armar försöka nÄ alla figurer i babygymmet.
⊠att se vÄra familjen pyssla om deras barnbarn, systerbarn eller brorsbarn.
⊠att bara promenera med dig i barnvagnen.
⊠att bara ta hand om allting som har stÀllts undan i förrÄdet, som inte fÄr plats inne just nu, som Àr i överflöd. Det Àr röra dÀr nere. Jag tycker inte om nÀr nÄgonting Àr rörigt. Att ens drömma om att ta hand om detta senare i vÄr eller sommar Àr ett stort tecken, anser jag, pÄ att min tid nu allenast gÄr Ät till vÀntan.
Drömmarna och tankarna Àr sannerligen mÄnga och listan skulle kunna göras oerhört mycket lÀngre...
För med sĂ„ mycket tid till âöversâ kan man ju tro att man befattar sig med andra ting. Funderingar kring vad jag skall pyssla med om ett Ă„r eller kring vad jag vill bli nĂ€r jag blir stor. Vad jag vill göra. Men orken och kraften finns verkligen inte dĂ€r. Allt detta blir vĂ€l först om ett halvĂ„r eller sĂ„âŠ
Ă
terigen stÄr jag nu inför ett nytt ultraljud. Nya förvÀntningar. KÀnner inte lika stor nervositet idag, som jag gjorde i torsdags kvÀll inför fredagens ultraljudsundersökning. Jag vet att vi kan fÄ Äka hem igen. Kommer att ta det tungt, men dÄ Äker vi hem med en pÄbörjad diskussion hur vi ska gÄ vidare i veckan. För detta mÄste ju vara veckan som du verkligen kommer till vÀrlden. Det kan ju inte inledas en ny vecka och du ligger kvar i mig. DÄ Àr jag inte enbart nervös, pirrig inför förlossningen och vÄrt första möte utan ocksÄ för hur riskfyllt allting plötsligt blir.
LÄt detta bli de sista raderna som fyller vÀntan till dig⊠Imorgon Àr en ny dag. Klyscha eller inte. Men imorgon Àr verkligen en ny dag. Kan vara din födelsedag.
 Josefin.Â
|
|
|
|