Sliter mitt hår!

[♥Helena♥]

Har tvillingar på snart 5,5 år och de blev storasyskon för 4 månader sen och det märks....

Älskar mina barn så oerhört mkt och saknar dem varenda nanosekund jag är utan dem,men ibland har man lust att bara gå ut en stund helt ensam.....

Bebisen är väldigt lugn och allmänt glad hela tiden,sover bra och äter bra osv.
Men mina två äldsta har tappat fotfästet helt och det känns som cirkusen kommit till stan!.

Är vi i tex ett väntrum ska de klättra i möblerna ocxh göra konster och hemma är de helt "hopplösa".´
Senast idag fann jag dottern med min plånbok när hon rotade igenom den.Det är inte ok.
Jag kan ijata ihjäl mig känns det som och det ska hela tiden vara ett evigt pill på sådana saker som är mer vuxensaker som tex wiikonsolerna,min väska, fjärrkontroller.m.m.

Allt är en kamp just nu och jag vet inte ibland vad jag ska göra.Att de gör en massa hyss som tex hälla en halv flaska diskmedel i mjölken är ju på sitt sätt lite komiskt,men när de tjafsar emot på ett ytterst tonårsaktigt sätt gör mig galen!
Ibland tjafsar de emot när det jag tom är på deras linje...

Visst ska man vara tacksam.De hade en jobbig period mellan 2 och 2,5 års åldern och har inte haft fler sen dess.Treårsåldern var lugn lugn som en filbunke och fyraårsåldern var rena himmelriket.Tar de igen allt de missat nu tro eller är det en tididg sexårskris+syskonet som spökar???

Jag blir bara så trött!Det hjälper ju inte att sambon jobbar obekväm arbetstid och att man är ensam väldigt mkt!

TAck för ni orkat läsa.
Hälsningar Helena med 2 underbara men trotsiga minitonåringar....

[Asa-73]

Jag förstår din känsla för jag har två tjejer som det endast är 13 månader emellan, nu 5,5 & 4,5, och de båda är så aktiva, det är t.o.m. att tjejernas morfar kallar dem för radioaktiva när de är tillsammans.

Vi har märkt att det som gäller är att ha fasta rutiner, mat & sömn är viktigt sedan är det LIVSVIKTIGT att jag får egentid med jämna mellanrum för att jag ska orka - ibland är det svårt men med lite planering och att man verkligen frågar efter barnvakt så brukar det lösa sig. Att sära barnen är också bra, kan vara enklare med barnvakt då.

Jag vet hur hopplöst det brukar kännas och man skuldbelägger sig själv. Jag vet ju att ju tröttare jag är, ju uppgivnare blir jag och då blir de ännu vildare, kaxigare etc.

Du ska veta att du inte är ensam och bara det kan vara skönt. Lycka till & massor av styrkekramar!

[♥Helena♥]

Tack för dina ord.
Det var fiffigt sagt av morfarn tycker jag.
Tack

[Sofia_N]

Du beskrev just våra små "bonustvillingar" en är 5,5 och en är 5... huuu vad jag blir vansinnig på dem.. Det ska käftas, sväras, klättras, slåss, näbbas, ja allt. Ska bara inte lyssna och ska bara inte lyda...Jag som hade hört att 5 årsåldern var lugn och 6åringar va lilla tonåren... Tji fick vi.... Hoppas, hoppas de blir sådär rara och lugna när de blir 6... Inte nog med det så har de börjat kissa på sig och slarva med hygienen. Min dotter som alltid älskat att borsta tänder (ja det är sannt...) vägrar nu. Hon torkar sig inte efter toabesök och tvättar inte händerna.. Man får va på henne som en hök..

[♥Helena♥]

Samma här!
Jag var tom på vc och kollade dottern för UVI i måndags men det var mest att hon inte tog sig tid att tvätta sig efter toabesöken så nu är det hökögon på henne!
Ja jag har också hört att "5åringar är lugna och balanserade blabla" men icke!
Oj vad trött man är när det är kväll!

[KristinaJ]

Åh, så skönt Det är inte bara min snart 6-åring som är så här alltså

Han är ibland också som förbytt, svara emot, är uppkäftig, lyssnar INTE, får "utbrott" när han inte får som han vill osv....

Sedan har vi lillebror som är 3 år och retstick nummer 1 som också inte lyssnar, ska göra på sitt sätt, går iväg och tjurar, hänger på storebrors tilltag osv.

Men jag tror som sagt också på rutiner och regler. När insidan hos barnen är i gungning gäller det att utsidan är som "vanligt", som den alltid varit.

Så, kram till oss alla med trotsiga och jobbiga, men härliga och älskade ungar