24
Vad tycker du själv? Du skriver: "Han tycker att jag ska pumpa ur brösten". Men vad vill DU? Det är ju trots allt din kropp och dina bröst som det handlar om här, Amning är viktigt för många kvinnor (dock inte för alla), och jag tror att du behöver känna efter väldigt noga hur pass viktig amningen är för just dig.
Det är rätt många kvinnor som inte får till det med pumpning, Det kan vara mycket svårt att, särskilt under lite längre tid, släppa ifrån sig tillräckligt med mjölk till en pump eftersom pumpen inte ger samma "hormonkick" som man får när det är ett barn som suger. Ett svagare hormonpåslag innebär också en svagare utdrivningsreflex. Mjölken drivs då inte ut ur bröstet lika effektivt, vilket innebär att mjölkproduktionen minskar efter hand. Och det är inte ovanligt att kvinnor inte alls kan pumpa.
Att mata med nappflaska riskerar också att störa amningen, tyvärr. Sugtekniken skiljer sig mycket åt mellan flaska och bröst, och särskilt om man börjar ge flaska tidigt, under amningens s k etableringsfas vilket ofta innebär de första två månaderna ungefär, så är det risk att barnet kan bli "sugförvirrat" och få svårt att amma effektivt. Det som också kan hända är att barnet vänjer sig vid att ifrån flaskan kommer mjölken direkt och i en jämn ström hela tiden. Medan amning innebär att barnet måste ha tålamod att suga igång utdrivningen av mjölken ifrån bröstet, vilket kan ta några minuter.
Och sedan rinner mjölken inte i jämn ström från bröstet utan efter den första utdrivningen så lugnar det ner sig och mjölken rinner saktare. Med flaskmatning parallellt med amningen finns då risken att barnet inte orkar fortsätta suga när mjölken inte längre rinner snabbt utan släpper bröstet och är missnöjt. Vilket i sin tur kan leda till en ond cirkel av minskad mjölkproduktion, dålig viktuppgång,missnöjt barn och ersättningsmatning som i sin tur minskar mjölkproduktionen ytterligare.
Jag vill dock inte "måla fan på väggen" i alltför hög utsträckning. Det kan ju också funka bra att göra så som din man är inne på, och om det är vad ni BÅDA vill så är det ju bara att testa. Jag tänker bara att om amningen är viktig för dig så är det ju också viktigt att du känner till de riskerna för amningen som tidig flaskmatning tyvärr kan innebära, så att du kan fatta ett informerat beslut och förhoppningsvis slipper bli besviken och ledsen.
För det ÄR faktiskt ditt eget beslut, det här. Du har rätt att bestämma själv över din egen kropp och över hur den ska användas. Är amningen viktig för dig så är det knappast rättvist att du ska behöva riskera att offra den för att pappan vill mata. Alla pappor har ett eget ansvar för att skapa en trygg och nära relation till sina barn, och det kan de göra oavsett om mamman ammar eller ej. Det är inte du som ska behöva ta ansvaret för din mans relation till ert kommande barn, utan det ansvaret är helt och hållet hans eget. Och det är jättebra att han vill vara en närvarande och engagerad pappa! Men, som många redan har påpekat i den här tråden - det finns många sätt för honom att vara det även om han inte just matar bebisen den första tiden.
Två tips till din man: Om ni samsover med ert barn, så att det ligger mellan er båda i sängen, och din man dessutom sover med bar överkropp, så får han en väldigt fin närhet till barnet under 7-8 timmar i sträck varje dygn - jättebra för deras anknytning!
Om han dessutom lär sig spädbarnsmassage och masserar ert barn varje dag, så kan detta bli en alldeles egen, mysig stund av närhet och anknytning mellan pappa och barn. Massage stimulerar frisättningen av "anknytningshormonet" osxytocin hos både den som blir masserad och den som utför massagen,
Lycka till med livet som föräldrar, hur ni än väljer att göra med amning och matning!