Jag gillar också lite ovanliga namn, men inte väldigt ovanliga namn. Är de för ovanliga känns det bara pretentiöst och dessutom ofta svåruttalat.
Mina egna funderingar, högst personliga:
Dandre -låter som ett felstavat Dante (som jag fö gillar)
Cordel -känns inte som ett förnamn
Antwan -stad i Belgien?
Destin -mansformen av Destiny?
Eloy -tänker på alloy, engelska för legering
Hamlin -med betoning på sista stavelsen blir det ett efternamn.
Aeneas -ett flygbolag?
Cicero -ganska OK, men namnet förpliktigar
Dante -gillar, trots "Dantes inferno"
Lucian -Nja... sorry, känns slipprigt, men det är ju bara mina associationer
Marcel -ungefär som Lucian
Marx -enbart efternamn
Milo -fint
Moss -mossa? Nej tack
Olivor -felstavat Oliver
Orson -Orson Wells... Nej tack
Remus -Var är Romulus? Fast ett ganska kul namn ändå
Olysses -av James Joyce. En bok.
Odysseus -nä, för högtravande.
Seus -felstavat Zeus?
Valenty -låter som ett rumphugget Valentin
Septimus -häftigt, speciellt om barnet nr 7 på något sätt.