Borttagning av Livmoder?
Mammasnack
  1. Medlem sedan
    Jan 2012
    #1

    Borttagning av Livmoder?

    Är det någon här som har av egen vilja tagit bort livmodern?
    Alltså ej av medicinska skäl eller måsten, utan av ren fri vilja?

    Jag vill inte ha fler barn och funderar således på att ta bort livmodern.
    Har övervägt alla för och nackdelar med att inte kunna skaffa fler barn och jag är klar i att jag inte vill detta, jag är nöjd med de jag redan har.

    Ni som gjort detta, hur snabbt gick det från att ni bestämt er till att ni fick tid för operation? Var det mycket smärtsam tid efteråt? Biverkningar?
    Hur känner ni efteråt (om det är så att det hunnit gå något eller några år efter operation)?
    Helst vill jag ha svar från er som är runt 30-40 års åldern, eftersom att jag själv inte har passerat 40år än.
  2. 1
    Borttagning av Livmoder? Är det någon här som har av egen vilja tagit bort livmodern?
    Alltså ej av medicinska skäl eller måsten, utan av ren fri vilja?

    Jag vill inte ha fler barn och funderar således på att ta bort livmodern.
    Har övervägt alla för och nackdelar med att inte kunna skaffa fler barn och jag är klar i att jag inte vill detta, jag är nöjd med de jag redan har.

    Ni som gjort detta, hur snabbt gick det från att ni bestämt er till att ni fick tid för operation? Var det mycket smärtsam tid efteråt? Biverkningar?
    Hur känner ni efteråt (om det är så att det hunnit gå något eller några år efter operation)?
    Helst vill jag ha svar från er som är runt 30-40 års åldern, eftersom att jag själv inte har passerat 40år än.
  3. Medlem sedan
    Aug 2006
    #2
    Det lär nog bli svårt att hitta nån som fått livmodernb bortopererad utan nån form av medicinska skäl, det är nämligen en såpass stor operation att det inte görs bara för att man vill, liksom. Däremot finns vi som gjort det utan att det varit nåt _måste_ men ändock med nån form av problematik bakom. I mitt fall dels kraftiga menstruationer och dels kraftig mensvärk, och det som sen blev droppen var cellförändringar. I de flesta fall hade detta inte lett till att man gjort hysterektomi i varken första eller andra steget, men mina problem sammantana ihop med att fler graviditeter var oönskade så blev det så. Jag var då 33 år gammal och fick dubbel förtur så det tog bara några veckor att få operationstid.

    Blev sjukskriven på heltid i 5 veckor (arbetar med små barn på förskola) och var helt beroende av andras hjälp de första 10 dagarna. Sen fick jag en komplikation (ömmande äggstockar som sytts fast för långt ner typ) som gjorde att ja var halvtidssjukskriven i en månad ytterligare.

    Nu efter ett par år är allt normalt.
  4. 2
    Det lär nog bli svårt att hitta nån som fått livmodernb bortopererad utan nån form av medicinska skäl, det är nämligen en såpass stor operation att det inte görs bara för att man vill, liksom. Däremot finns vi som gjort det utan att det varit nåt _måste_ men ändock med nån form av problematik bakom. I mitt fall dels kraftiga menstruationer och dels kraftig mensvärk, och det som sen blev droppen var cellförändringar. I de flesta fall hade detta inte lett till att man gjort hysterektomi i varken första eller andra steget, men mina problem sammantana ihop med att fler graviditeter var oönskade så blev det så. Jag var då 33 år gammal och fick dubbel förtur så det tog bara några veckor att få operationstid.

    Blev sjukskriven på heltid i 5 veckor (arbetar med små barn på förskola) och var helt beroende av andras hjälp de första 10 dagarna. Sen fick jag en komplikation (ömmande äggstockar som sytts fast för långt ner typ) som gjorde att ja var halvtidssjukskriven i en månad ytterligare.

    Nu efter ett par år är allt normalt.
  5. Medlem sedan
    Nov 2004
    #3
    Säger som SJ-J, det är nog få som tagit bort den utan att det varit medicinska skäl bakom och jag tror det är få läkare som skulle ta bort de om man inte absolut måste. Jag törs nog säga att ingen läkare skulle gå med på att plocka bort ett fungerande organ i en övrigt frisk kropp faktiskt. Men det är mellan dig och din läkare, det är fö inte helt riskfritt vare sig under operationen och inte helt utan risk för komplikationer efter operationen samt förändringar i bl a psyke och fysik efter operationen.

    Jag tog bort den strax efter fyrtioårsåldern, pga stort växande myom som inte gick bort av sig själv. Jag gjorde samtidigt en bukplastik och ja, det gjorde ont ett tag efteråt. Jag glömmer sån smärta rätt lätt så exakt hur länge det gjorde ont vet jag inte, någon vecka kanske, sedan ska man vara lugn ett tag till och det är svårt veta vad som var bukplastiken och vad som var hysterektomin.
    Blödde lite efteråt, men aldrig ångrat mig en sekund för alternativet var inte särskilt trevligt. Visst, det är tråkigt att barnens bo är borta, men jag brukar inte tänka på det särskilt mkt, jag skulle ändå inte ha fler barn heller. Biverkningar? Njae, jag har utrymme för att ha mer sex utan att kunna bli med barn, ingen mens att ta hänsyn till. Annars inga biverkningar alls. Allt känns som förut hlt enkelt. Det gick fort för mig att få tid för op, bara någon månad men så var mitt myom stort som ett barnhuvud också o rymdes inte i min buk helt enkelt.
  6. 3
    Säger som SJ-J, det är nog få som tagit bort den utan att det varit medicinska skäl bakom och jag tror det är få läkare som skulle ta bort de om man inte absolut måste. Jag törs nog säga att ingen läkare skulle gå med på att plocka bort ett fungerande organ i en övrigt frisk kropp faktiskt. Men det är mellan dig och din läkare, det är fö inte helt riskfritt vare sig under operationen och inte helt utan risk för komplikationer efter operationen samt förändringar i bl a psyke och fysik efter operationen.

    Jag tog bort den strax efter fyrtioårsåldern, pga stort växande myom som inte gick bort av sig själv. Jag gjorde samtidigt en bukplastik och ja, det gjorde ont ett tag efteråt. Jag glömmer sån smärta rätt lätt så exakt hur länge det gjorde ont vet jag inte, någon vecka kanske, sedan ska man vara lugn ett tag till och det är svårt veta vad som var bukplastiken och vad som var hysterektomin.
    Blödde lite efteråt, men aldrig ångrat mig en sekund för alternativet var inte särskilt trevligt. Visst, det är tråkigt att barnens bo är borta, men jag brukar inte tänka på det särskilt mkt, jag skulle ändå inte ha fler barn heller. Biverkningar? Njae, jag har utrymme för att ha mer sex utan att kunna bli med barn, ingen mens att ta hänsyn till. Annars inga biverkningar alls. Allt känns som förut hlt enkelt. Det gick fort för mig att få tid för op, bara någon månad men så var mitt myom stort som ett barnhuvud också o rymdes inte i min buk helt enkelt.
  7. Medlem sedan
    Dec 2003
    #4
    Men alltså, du menar kanske inte att du vill ta bort livmodern, utan du menar att du vill sterilisera dig? Då opererar man inte bort livmodern, utan man klipper av eller löder ihop äggledarna så att ägget inte kan vandra ner i livmodern och bli befruktat.

    Fördelen med detta är att din hormoncykel kommer att fortsätta fungera som vanligt.
  8. 4
    Men alltså, du menar kanske inte att du vill ta bort livmodern, utan du menar att du vill sterilisera dig? Då opererar man inte bort livmodern, utan man klipper av eller löder ihop äggledarna så att ägget inte kan vandra ner i livmodern och bli befruktat.

    Fördelen med detta är att din hormoncykel kommer att fortsätta fungera som vanligt.
  9. Medlem sedan
    May 2004
    #5
    Ursäkta en kanske korkad fråga som du väl säkert redan ställt dig :-) - men räcker det inte att du steriliserar dig? Eller är det just det här med att slippa mensen du tänker på kanske? Är du över 25 så har ju annars alla kvinnor rätt, att efter moget övervägande, sterilisera sig. Det är ju dessutom ett betydligt mindre ingrepp via titthålskirurgi, tror jag i alla fall!
  10. 5
    Ursäkta en kanske korkad fråga som du väl säkert redan ställt dig :-) - men räcker det inte att du steriliserar dig? Eller är det just det här med att slippa mensen du tänker på kanske? Är du över 25 så har ju annars alla kvinnor rätt, att efter moget övervägande, sterilisera sig. Det är ju dessutom ett betydligt mindre ingrepp via titthålskirurgi, tror jag i alla fall!
  11. Medlem sedan
    Jan 2012
    #6
    Jag är 34år så att det är noga igenomtänkt, men jag har inte varit i kontakt med någon läkare om detta än.

    Jag vet att man "bara" kan klippa av äggledaren, men jag vill inte behöva ha mens om jag ändå ska sterilisera mig, känner "varför liksom"?

    Men det kanske är som ni skriver, att det är oerhört svårt att få sådant bortopererat. Min mamma har genomgått detta vid en ålder av 52år, men hon hade framfall och var konstant kissnödig och hade oerhörd värk i magen dagligen, så jag förstår att hon blev prioriterad.
    Dock vet jag att hon har haft oerhörda problem så länge som nästan 2år efteråt, med smärta, infektioner osv.
    Nu mår hon bra igen, men det är trots allt 8år sedan hon gjorde operationen.

    Jag är nog lite av Hypokondriker också, så till viss del är det därför jag vill ha livmodern bortopererad. Förstå mig rätt nu, syftet i första hand är att jag inte ska ha mer barn, sedan är det ju så att är livmodern borta finns ingen menstruation eller risk för cellförändringar och diverse följdsjukdomar som kan komma.

    Jag har har haft chokladcysta för 7år sedan och jag tror, vet inte till 100%, men jag är nog relativt säker på att jag haft detta fler gånger efter operationen.
    Då var jag gravid och fick en enorm buksmärta, kunde inte stå, inte sitta, knappt ligga ner. Läkarna trodde först att det var utomkvedshavandeskap, eftersom att jag var rätt tidig i graviditetens gång, tror det var bara runt vecka 3.

    Så jag blev akut inlagd och man kunde inte se så mycket på ultraljudet vare sig insides eller utsides, så operation var enda sättet, så jag fick genomgå en titthålsoperation.
    Den rädslan var hemsk, att inte ens läkarna visste vad det var gjorde mig inte lugnare direkt.
    Jag minns att jag grät tills jag blev nedsövd.

    När jag vaknade upp så kom läkaren rätt snabbt. berättade att det var en chokladcysta jag hade haft. Den hade satt sig på högra äggstocken och vridit sig runt den tills den hade spruckit, så därav den enorma smärtan.
    Fick se bild på den också =(

    En oro finns även för detta, kommer den tillbaka, kommer det bli samma sak nästa gång?
    Jag har inte läst så mycket tidigare om chokladcystor men har gjort det på sistone och som jag förstår det så är chokladcysta = Endometrios.
    Och dessa kan väl komma tillbaka i fertil ålder?

    Och är livmodern borta så går det ju inte att få chokladcystor heller, då det är just celler från livmodern som börjar växa på fel ställen inuti kroppen.
  12. 6
    Jag är 34år så att det är noga igenomtänkt, men jag har inte varit i kontakt med någon läkare om detta än.

    Jag vet att man "bara" kan klippa av äggledaren, men jag vill inte behöva ha mens om jag ändå ska sterilisera mig, känner "varför liksom"?

    Men det kanske är som ni skriver, att det är oerhört svårt att få sådant bortopererat. Min mamma har genomgått detta vid en ålder av 52år, men hon hade framfall och var konstant kissnödig och hade oerhörd värk i magen dagligen, så jag förstår att hon blev prioriterad.
    Dock vet jag att hon har haft oerhörda problem så länge som nästan 2år efteråt, med smärta, infektioner osv.
    Nu mår hon bra igen, men det är trots allt 8år sedan hon gjorde operationen.

    Jag är nog lite av Hypokondriker också, så till viss del är det därför jag vill ha livmodern bortopererad. Förstå mig rätt nu, syftet i första hand är att jag inte ska ha mer barn, sedan är det ju så att är livmodern borta finns ingen menstruation eller risk för cellförändringar och diverse följdsjukdomar som kan komma.

    Jag har har haft chokladcysta för 7år sedan och jag tror, vet inte till 100%, men jag är nog relativt säker på att jag haft detta fler gånger efter operationen.
    Då var jag gravid och fick en enorm buksmärta, kunde inte stå, inte sitta, knappt ligga ner. Läkarna trodde först att det var utomkvedshavandeskap, eftersom att jag var rätt tidig i graviditetens gång, tror det var bara runt vecka 3.

    Så jag blev akut inlagd och man kunde inte se så mycket på ultraljudet vare sig insides eller utsides, så operation var enda sättet, så jag fick genomgå en titthålsoperation.
    Den rädslan var hemsk, att inte ens läkarna visste vad det var gjorde mig inte lugnare direkt.
    Jag minns att jag grät tills jag blev nedsövd.

    När jag vaknade upp så kom läkaren rätt snabbt. berättade att det var en chokladcysta jag hade haft. Den hade satt sig på högra äggstocken och vridit sig runt den tills den hade spruckit, så därav den enorma smärtan.
    Fick se bild på den också =(

    En oro finns även för detta, kommer den tillbaka, kommer det bli samma sak nästa gång?
    Jag har inte läst så mycket tidigare om chokladcystor men har gjort det på sistone och som jag förstår det så är chokladcysta = Endometrios.
    Och dessa kan väl komma tillbaka i fertil ålder?

    Och är livmodern borta så går det ju inte att få chokladcystor heller, då det är just celler från livmodern som börjar växa på fel ställen inuti kroppen.
  13. Medlem sedan
    Aug 2006
    #7
    Risk för cellförändringar finns ändå. Inte i livmodertappen om man väljer att operera bort även den (ibland lämnas den kvar) men i vävnaderna runtomkring. Och är du hypokondrisk kanske inte oron för komplikationer av ett "onödigt" större kirurgiskt ingrepp är så kul direkt.

    Cystor på äggstockarna kan du ju få ändå. Inte ens endometrios försvinner garanterat via en hysterektomi, be mig inte förklara det för det är lite invecklat men det finns bl a en AFF-medlem som har stora endometrios-besvär trots bortopererad livmoder.

    Försök få en tid hos en specialist som ordentligt kan förklara allt för dig, svara på alla undringar och bemöta din oro.
  14. 7
    Risk för cellförändringar finns ändå. Inte i livmodertappen om man väljer att operera bort även den (ibland lämnas den kvar) men i vävnaderna runtomkring. Och är du hypokondrisk kanske inte oron för komplikationer av ett "onödigt" större kirurgiskt ingrepp är så kul direkt.

    Cystor på äggstockarna kan du ju få ändå. Inte ens endometrios försvinner garanterat via en hysterektomi, be mig inte förklara det för det är lite invecklat men det finns bl a en AFF-medlem som har stora endometrios-besvär trots bortopererad livmoder.

    Försök få en tid hos en specialist som ordentligt kan förklara allt för dig, svara på alla undringar och bemöta din oro.

Liknande trådar

  1. Säkert borttagning, hur koppla tillbaka?
    By tyskan in forum Ordet är fritt
    Svar: 2
    Senaste inlägg: 2010-02-15, 09:21
  2. Make up borttagning
    By peach in forum Hem & fritid
    Svar: 21
    Senaste inlägg: 2009-02-27, 10:44
  3. Säker borttagning...
    By skrallis in forum Hem & fritid
    Svar: 12
    Senaste inlägg: 2008-02-04, 20:21
  4. operation/borttagning
    By petrapeps in forum Kropp & hälsa
    Svar: 2
    Senaste inlägg: 2006-09-07, 07:48
  5. Gratis Viruskoll/ borttagning
    By Linda in forum Hem & fritid
    Svar: 1
    Senaste inlägg: 2006-02-21, 11:52
Kära besökare.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.

Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.

Vänligen Allt för föräldrar