Hur ändrar man på tankarna??
Singelmingel
  1. Medlem sedan
    Jul 2001
    #1

    Hur ändrar man på tankarna??

    Det är så mycket nu på alla håll att "du blir vad du tänker" och "Det enda du kan ändra på är dina tankar" o s v.

    Men hur gör man rent praktiskt??
    Man har lärt sig att inte tänka "Suck, jag kommer inte att få det jobbet heller. Det är ingen idé jag söker för jag får aldrig nåt nytt jobb". Utan istället tänka "Jaaa, det HÄR jobbet passar mig jättebra. Det kommer jag att få". Typ ;-)

    Högt förenklat, och bara ett exempel.Det är ganska "lätt" att ändra på det tankesättet, kräver lite arbete i början men sen går det.

    Men om man inte ska tänka på NYTT JOBB öht. Varken tänka "får" eller "får inte", hur gör man då?

    Exempel:
    Tidigare i livet har man tittat efter jobbmöjligheter på alla möjliga håll och kanter, tidningar, nätet och t o m tänkt när man träffat folk "random" i olika sociala sammanhang att "de kanske har ett jobb till mig". Men samtidig tänker man "nej, jag kommer aldrig att få nytt jobb. Jag är för gammal, för oerfaren, för dålig på engelska, för.....".
    Sen lär man sig att "tänka om" och man tänker istället "Åh nu söker jag det här jobbet, det hade passat mig. Jag kommer SÄKERT att få det", eller "Oh på den här festen jobbar folk med massa roliga saker, där är kanske någon som behöver anställa någon, ska jag vara framme". Man försöker "visualisera" att man får ett nytt jobb, för det har man fått höra att det är det magiska tricket. Visualiseeera.

    Men när det ändå inte funkar och man vill öht inte tänka på nytt jobb alls. Man vill inte tänka "undrar om jag fått nåt mail från ett bemanningsföretag idag", man vill inte tänka när man ska på fest "Undrar om där är någon som har ett jobb att erbjuda".
    Hur gör man då? Hur gör man för att SLUTA tänka, helt enkelt??
    Hur dränker man de tankar som trots allt kommer? Hur får man bort dem??

    Borde kanske egentligen vara anonym, men det ÄR tjejen i filmen som skrivit brevet.... Däremot är just "jobbtanken" bara ett exempel, det kan handla om sjukdomar, pengar, kärlek, bostad - whatever. Hur gör man för att INTE tänka??....

    Visste inte var jag skulle posta detta, i "Personlig Utveckling" och "Mindfullness"-snacken verkar det vara i stort sett tvärdött, så jag provar här. Bland vänner ;-)

    Kloka vänner, har ni några idéer??

  2. 1
    Hur ändrar man på tankarna?? Det är så mycket nu på alla håll att "du blir vad du tänker" och "Det enda du kan ändra på är dina tankar" o s v.

    Men hur gör man rent praktiskt??
    Man har lärt sig att inte tänka "Suck, jag kommer inte att få det jobbet heller. Det är ingen idé jag söker för jag får aldrig nåt nytt jobb". Utan istället tänka "Jaaa, det HÄR jobbet passar mig jättebra. Det kommer jag att få". Typ ;-)

    Högt förenklat, och bara ett exempel.Det är ganska "lätt" att ändra på det tankesättet, kräver lite arbete i början men sen går det.

    Men om man inte ska tänka på NYTT JOBB öht. Varken tänka "får" eller "får inte", hur gör man då?

    Exempel:
    Tidigare i livet har man tittat efter jobbmöjligheter på alla möjliga håll och kanter, tidningar, nätet och t o m tänkt när man träffat folk "random" i olika sociala sammanhang att "de kanske har ett jobb till mig". Men samtidig tänker man "nej, jag kommer aldrig att få nytt jobb. Jag är för gammal, för oerfaren, för dålig på engelska, för.....".
    Sen lär man sig att "tänka om" och man tänker istället "Åh nu söker jag det här jobbet, det hade passat mig. Jag kommer SÄKERT att få det", eller "Oh på den här festen jobbar folk med massa roliga saker, där är kanske någon som behöver anställa någon, ska jag vara framme". Man försöker "visualisera" att man får ett nytt jobb, för det har man fått höra att det är det magiska tricket. Visualiseeera.

    Men när det ändå inte funkar och man vill öht inte tänka på nytt jobb alls. Man vill inte tänka "undrar om jag fått nåt mail från ett bemanningsföretag idag", man vill inte tänka när man ska på fest "Undrar om där är någon som har ett jobb att erbjuda".
    Hur gör man då? Hur gör man för att SLUTA tänka, helt enkelt??
    Hur dränker man de tankar som trots allt kommer? Hur får man bort dem??

    Borde kanske egentligen vara anonym, men det ÄR tjejen i filmen som skrivit brevet.... Däremot är just "jobbtanken" bara ett exempel, det kan handla om sjukdomar, pengar, kärlek, bostad - whatever. Hur gör man för att INTE tänka??....

    Visste inte var jag skulle posta detta, i "Personlig Utveckling" och "Mindfullness"-snacken verkar det vara i stort sett tvärdött, så jag provar här. Bland vänner ;-)

    Kloka vänner, har ni några idéer??
  3. monka
    #2
    Ja hur gör man? Jag har ju en enormt positiv grundstämning och inställning till livet i stort. visst svajjar jag ibland men jag kommer alltid tillbaka till "klart det går, allting går". Men jag vet inte hur jag gör... Jag VILL att livet ska vara plättlätt, jag skrattar mycke och när nån säger "nä det går inte" så säger jag - joho! Sen kan det visa sig att de hade rätt, men jag provade och då är jag glad att jag provade

    Kan inte komma på om jag alltid varit så... nä det har jag nog inte för jag har varit ganska svart och haft ganska mycke jante-känslor. Varit en fegis. Men vad som gjort att det ändrats...???

    Inte ens när jag lämnade L, låg i en darrande hög som inte kunde äta, tappade jag tron på livet. Jag _visste_ att livet skulle bli bra, för jag vägrade nåt annat... Jag ser till att det blir bra liksom...

    Nä fy vilket dåligt svar, jag VEt verkligen inte hur jag gjort... Jag har nog bara bestämt att det är sån jag är kasnke...
  4. 2
    Ja hur gör man? Jag har ju en enormt positiv grundstämning och inställning till livet i stort. visst svajjar jag ibland men jag kommer alltid tillbaka till "klart det går, allting går". Men jag vet inte hur jag gör... Jag VILL att livet ska vara plättlätt, jag skrattar mycke och när nån säger "nä det går inte" så säger jag - joho! Sen kan det visa sig att de hade rätt, men jag provade och då är jag glad att jag provade

    Kan inte komma på om jag alltid varit så... nä det har jag nog inte för jag har varit ganska svart och haft ganska mycke jante-känslor. Varit en fegis. Men vad som gjort att det ändrats...???

    Inte ens när jag lämnade L, låg i en darrande hög som inte kunde äta, tappade jag tron på livet. Jag _visste_ att livet skulle bli bra, för jag vägrade nåt annat... Jag ser till att det blir bra liksom...

    Nä fy vilket dåligt svar, jag VEt verkligen inte hur jag gjort... Jag har nog bara bestämt att det är sån jag är kasnke...
  5. Medlem sedan
    Sep 2001
    #3
    En stor och intressant fråga, som det finns många svar på! När det gäller att "hindra" tankar man inte vill ha, så är det nog en bra början att inte kämpa emot. Precis som med ångesthantering förstorar man lätt det negativa om man jobbar eller tänker för mycket på det. Man skulle kunna tänka sig att man på ett neutralt sätt konstaterar att "jahaja, där kom den tanken igen, OK". Sen blir ju steg två att ersätta tankarna med en något mer önskvärd fundering....
    Men det är ju svårt att styra över sina tankar, de kommer ju någonstans ifrån.
    Kanske det är enklare att komma åt problemet genom att börja från något annat håll? (Nu "talade" coachen i mig, jag jobbar ju mycket med perspektivförändringar, och för många är det otroligt effektivt!.)

    Själv är jag en ältare av stora mått, och har jättesvårt att komma ur jobbiga tankespiraler periodvis. När jag får riktigt efterhängsna tankar som inte vill försvinna brukar jag ägna mig åt att träna, det hjälper ibland!
  6. 3
    En stor och intressant fråga, som det finns många svar på! När det gäller att "hindra" tankar man inte vill ha, så är det nog en bra början att inte kämpa emot. Precis som med ångesthantering förstorar man lätt det negativa om man jobbar eller tänker för mycket på det. Man skulle kunna tänka sig att man på ett neutralt sätt konstaterar att "jahaja, där kom den tanken igen, OK". Sen blir ju steg två att ersätta tankarna med en något mer önskvärd fundering....
    Men det är ju svårt att styra över sina tankar, de kommer ju någonstans ifrån.
    Kanske det är enklare att komma åt problemet genom att börja från något annat håll? (Nu "talade" coachen i mig, jag jobbar ju mycket med perspektivförändringar, och för många är det otroligt effektivt!.)

    Själv är jag en ältare av stora mått, och har jättesvårt att komma ur jobbiga tankespiraler periodvis. När jag får riktigt efterhängsna tankar som inte vill försvinna brukar jag ägna mig åt att träna, det hjälper ibland!
  7. Medlem sedan
    Feb 2002
    #4
    Jag vet inte om jag är på fel spår, men det jag först kommer att tänka på är att man tar hjälp! Man tar hjälp av någon som känner en på djupet och som man litar på. När jag kommer i negativa tankespiraler så använder jag mina vänner. Jag berättar hur mina tankar går och hon/han ger respons. Det brukar kunna få mig att byta spår... särskilt när jag är i det läget att jag litar mer på min vän än på mig själv s a s. Ett aktuellt exempel var när jag skrev på facebook: "Tänk att saker som hände för 30 år sedan fortfarande är ett sånt berg att bestiga..." Då svarade min PT (Positiva tänkare "Du har tagit dig över det berget flera gånger förut och därför vet du att du kan göra det igen".

    Sorry om jag missuppfattat hela frågan...
  8. 4
    Jag vet inte om jag är på fel spår, men det jag först kommer att tänka på är att man tar hjälp! Man tar hjälp av någon som känner en på djupet och som man litar på. När jag kommer i negativa tankespiraler så använder jag mina vänner. Jag berättar hur mina tankar går och hon/han ger respons. Det brukar kunna få mig att byta spår... särskilt när jag är i det läget att jag litar mer på min vän än på mig själv s a s. Ett aktuellt exempel var när jag skrev på facebook: "Tänk att saker som hände för 30 år sedan fortfarande är ett sånt berg att bestiga..." Då svarade min PT (Positiva tänkare "Du har tagit dig över det berget flera gånger förut och därför vet du att du kan göra det igen".

    Sorry om jag missuppfattat hela frågan...
  9. Medlem sedan
    Aug 2000
    #5
    Det var ju ingen lätt fråga. Hur man slutar älta, typ? Tyckte Dupin hade bra råd. Tror också på att göra sig medveten om tankarna, så fort tanken kommer försöker man avleda sig själv med något annat som fyller upp så man inte har tid att tänka på just det man inte vill tänka på.
    Själv är jag nog inte en sådan person som fastnar i tankar. Är positiv och ganska avslappnad med det mesta. "Det löser sig" är mitt måtto. Så jag har ingen direkt egen erfarenhet att delge.
  10. 5
    Det var ju ingen lätt fråga. Hur man slutar älta, typ? Tyckte Dupin hade bra råd. Tror också på att göra sig medveten om tankarna, så fort tanken kommer försöker man avleda sig själv med något annat som fyller upp så man inte har tid att tänka på just det man inte vill tänka på.
    Själv är jag nog inte en sådan person som fastnar i tankar. Är positiv och ganska avslappnad med det mesta. "Det löser sig" är mitt måtto. Så jag har ingen direkt egen erfarenhet att delge.
  11. Medlem sedan
    Sep 2001
    #6
    Eftersom jag inte ställde frågan, så vet jag inte om du missuppfattat den....
  12. 6
    Eftersom jag inte ställde frågan, så vet jag inte om du missuppfattat den....
  13. Medlem sedan
    Feb 2002
    #7
    Haha - nej, det låter ju logiskt på nåt sätt...
  14. 7
    Haha - nej, det låter ju logiskt på nåt sätt...
  15. Medlem sedan
    Jul 2001
    #8
    Jag vet inte om jag var otydlig ;-) Men jag har generellt sett inte så svårt att vända negativa tankar till positiva, om jag bara bestämmer mig. Jag kan tänka om, men jag kan inte sluta tänka... Mina vänners, som jag ventilerar detta med, är mer inne på att jag ska fortsätta öka på det positiva och skära ner på det negativa. Men jag vill SLUTA TÄNKA!

    Tack iaf för svar
  16. 8
    Jag vet inte om jag var otydlig ;-) Men jag har generellt sett inte så svårt att vända negativa tankar till positiva, om jag bara bestämmer mig. Jag kan tänka om, men jag kan inte sluta tänka... Mina vänners, som jag ventilerar detta med, är mer inne på att jag ska fortsätta öka på det positiva och skära ner på det negativa. Men jag vill SLUTA TÄNKA!

    Tack iaf för svar
  17. Medlem sedan
    Jul 2001
    #9
    Tack, det hjälpte en bit! "Jahaja, där kom den tanken igen. Ok" har jag börjat praktisera. Och sen har jag målat upp en mental stor vit vägg med en dörr nere i ena hörnet. När tanken har kommit öppnar jag dörren och skickar ut tanken där, och ser vad för spännande som finns utanför som jag kan tänka på istället.

    Det låter kanske hel-kocko, men det känns som att jag är på rätt väg
  18. 9
    Tack, det hjälpte en bit! "Jahaja, där kom den tanken igen. Ok" har jag börjat praktisera. Och sen har jag målat upp en mental stor vit vägg med en dörr nere i ena hörnet. När tanken har kommit öppnar jag dörren och skickar ut tanken där, och ser vad för spännande som finns utanför som jag kan tänka på istället.

    Det låter kanske hel-kocko, men det känns som att jag är på rätt väg
  19. Medlem sedan
    Jul 2001
    #10
    Ja, du är ju en såndär äckligt positiv jävel som får Lill-Babs att verka lugn och tråkig

    (Hoppas du tar det för den skämtsamma komplimang det är!)

    Jag får fortsätta bestämma mig att sluta tänka helt enkelt?

    Tack för svaret!
  20. 10
    Ja, du är ju en såndär äckligt positiv jävel som får Lill-Babs att verka lugn och tråkig

    (Hoppas du tar det för den skämtsamma komplimang det är!)

    Jag får fortsätta bestämma mig att sluta tänka helt enkelt?

    Tack för svaret!
  21. Medlem sedan
    Jul 2001
    #11
    Ja, visst allt löser sig förr eller senare. Det gör det och jag brukar inte fastna i tankar så på det viset, men en del tankar hänger kvar och vägrar ge sig av. Jag tar till mig av både ditt och Dupins svar så kanske jag kan dränka tankarna.....

    Tack för ditt svar.
  22. 11
    Ja, visst allt löser sig förr eller senare. Det gör det och jag brukar inte fastna i tankar så på det viset, men en del tankar hänger kvar och vägrar ge sig av. Jag tar till mig av både ditt och Dupins svar så kanske jag kan dränka tankarna.....

    Tack för ditt svar.
  23. Medlem sedan
    Sep 2001
    #12
    Rolig metafor, väggen med dörren! Jag blir riktigt nyfiken på vad som kan tänkas vara därutanför
  24. 12
    Rolig metafor, väggen med dörren! Jag blir riktigt nyfiken på vad som kan tänkas vara därutanför
  25. monka
    #13
    Hahaha, jag lovar att skenet bedrar jag är skittråkig! Men nöjd liksom men lite mer Lillebabs kunde jag vara
  26. 13
    Hahaha, jag lovar att skenet bedrar jag är skittråkig! Men nöjd liksom men lite mer Lillebabs kunde jag vara
  27. Medlem sedan
    Apr 2012
    #14
    Nyckelordet är "får". För det finns ingenting man "får". Saker händer inte av sig själv. Orsaken till händelser står att finna i det egna arbetet. Man själv skapar tillfällena. Exemplet nytt jobb är ganska bra. Ett nytt jobb är oftast ingenting man "får" - utan det är någon man arbetar sig fram till.

    För mig handlar visualisering ofta om att visualisera den historiska vägen till målet, vilka hinder som dök upp och /hur/ jag undanröjde dem. Visst, för att finna motivationen brukar jag visualisera känslan som kommer att infinna sig när jag når målet. Men till syvende och sist handlar det om att bejaka mitt eget engagemang på vägen.

    I ditt fall, verkar visserligen exemplet mest handla om att du egentligen inte vill ha någon förändring, men du har svårt att låta bli att tänka på att du skulle vilja att det inträffade i alla fall. Då handlar det mer om att finna motivation och "nöjdhet" i stunden. Eller att finna motivationen att göra det arbete som faktiskt krävs.
  28. 14
    Nyckelordet är "får". För det finns ingenting man "får". Saker händer inte av sig själv. Orsaken till händelser står att finna i det egna arbetet. Man själv skapar tillfällena. Exemplet nytt jobb är ganska bra. Ett nytt jobb är oftast ingenting man "får" - utan det är någon man arbetar sig fram till.

    För mig handlar visualisering ofta om att visualisera den historiska vägen till målet, vilka hinder som dök upp och /hur/ jag undanröjde dem. Visst, för att finna motivationen brukar jag visualisera känslan som kommer att infinna sig när jag når målet. Men till syvende och sist handlar det om att bejaka mitt eget engagemang på vägen.

    I ditt fall, verkar visserligen exemplet mest handla om att du egentligen inte vill ha någon förändring, men du har svårt att låta bli att tänka på att du skulle vilja att det inträffade i alla fall. Då handlar det mer om att finna motivation och "nöjdhet" i stunden. Eller att finna motivationen att göra det arbete som faktiskt krävs.

Liknande trådar

  1. Tankarna far... Vad kan det va
    By Kuben1 in forum Planera för barn
    Svar: 0
    Senaste inlägg: 2007-07-23, 19:33
  2. 4:an i tankarna
    By anonymt namn in forum Många barn
    Svar: 5
    Senaste inlägg: 2007-03-26, 15:20
  3. Tankarna snurrar
    By H med E in forum Känsliga snack
    Svar: 1
    Senaste inlägg: 2007-01-31, 15:55
  4. Dom där tankarna
    By starlet1 in forum Änglabarn
    Svar: 8
    Senaste inlägg: 2006-07-02, 20:12
  5. Vad har ni för namn i tankarna...
    By rutansmamma + bf 6/5 in forum _0605 Majbarn
    Svar: 17
    Senaste inlägg: 2006-01-19, 22:48
Kära besökare.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.

Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.

Vänligen Allt för föräldrar