Får man skriva....
_05 Höstbarn
  1. Medlem sedan
    Jan 2004
    #1

    Får man skriva....

    ... ett inlägg om att ens underbara, älskade unge för det mesta är såååå fruktansvärt krävande och jobbig att jag knappt orkar med det? Ibland vet jag inte rikigt vad jag ska ta mig till. Ville är såååå oerhört ofta missnöjd och gnäller och skriker och kräver allt av mig och familjen. Detta går ut över oss alla. Han är aldrig nöjd så länge han inte får total uppmärksamhet. Tyvärr är det ju omöjligt att ge honom det om man är ensam med båda barnen. Melvin kräver ju också sitt och Ville måste faktiskt vänta ibland. Men då är han så arg, så arg. Skriker, gnäller och håller på. Så har han varit sedan han föddes. (Nä, han är inte allergisk eller sjuk för övrigt). Mina föräldrar har insett det, då de tillbringat mycket tid med oss det sista. Min svärmor säger alltid: \"Åh, Ville, du är så söt och alltid så glad\". Suck. Hon har inte förstått. Så länge han får total uppassning och uppmärksamhet så är han ganska så nöjd och glad. Till och med superglad och go. I alla fall om det händer något spännande. Händer inget i omgivningen, bär ingen på honom eller leker med honom och så vidare, då vrålskriker han missnöjt. Det blev aningen bättre när han lärde sig att åla omkring här hemma och kunde upptäcka världen lite mer. Nu är det värre än värst igen. Förmodligen lite separationsångest mitt i det hela också.

    Jag känner att jag inte räcker till för mina barn just nu. Ändå har jag bara två. Vi håller på och pottränar Melvin just nu. När Melvin säger att han måste kissa är det ju bråttom och då bara måste jag låta Ville vara ensam på golvet och inte i min famn om jag är ensam med båda. Då vrålskriker han missnöjt och Melvin har svårt att koncentrera sig på det han ska göra....

    Ville har aldrig velat sitta i babysitter, aldrig insvept i sjal utan framåtvänd i bärsele, aldrig velat ligga under babygym eller för sig själv överhuvudtaget. Vagnen är hemsk om man inte sover i den. Och så vidare.

    Nu hoppas jag på att Ville blir en nöjdare kille när han lär sig gå och upptäcka världen lite mer.

    Han är å andra sidan såååå himla mysig och glad när han visar den sidan. Han har redan kommit på en massa bus han kan göra. Han har lärt sig sjunga!!! :o) Blinka lilla stjärna är favorit: \"aaaa, aaaaaah, aaaaa\" sjunger Ville då. Och Bä, bä vita lamm: \"Bäää, bääää, bäääää\". Det är väl för tur att han har den sidan också.
  2. 1
    Får man skriva.... ... ett inlägg om att ens underbara, älskade unge för det mesta är såååå fruktansvärt krävande och jobbig att jag knappt orkar med det? Ibland vet jag inte rikigt vad jag ska ta mig till. Ville är såååå oerhört ofta missnöjd och gnäller och skriker och kräver allt av mig och familjen. Detta går ut över oss alla. Han är aldrig nöjd så länge han inte får total uppmärksamhet. Tyvärr är det ju omöjligt att ge honom det om man är ensam med båda barnen. Melvin kräver ju också sitt och Ville måste faktiskt vänta ibland. Men då är han så arg, så arg. Skriker, gnäller och håller på. Så har han varit sedan han föddes. (Nä, han är inte allergisk eller sjuk för övrigt). Mina föräldrar har insett det, då de tillbringat mycket tid med oss det sista. Min svärmor säger alltid: \"Åh, Ville, du är så söt och alltid så glad\". Suck. Hon har inte förstått. Så länge han får total uppassning och uppmärksamhet så är han ganska så nöjd och glad. Till och med superglad och go. I alla fall om det händer något spännande. Händer inget i omgivningen, bär ingen på honom eller leker med honom och så vidare, då vrålskriker han missnöjt. Det blev aningen bättre när han lärde sig att åla omkring här hemma och kunde upptäcka världen lite mer. Nu är det värre än värst igen. Förmodligen lite separationsångest mitt i det hela också.

    Jag känner att jag inte räcker till för mina barn just nu. Ändå har jag bara två. Vi håller på och pottränar Melvin just nu. När Melvin säger att han måste kissa är det ju bråttom och då bara måste jag låta Ville vara ensam på golvet och inte i min famn om jag är ensam med båda. Då vrålskriker han missnöjt och Melvin har svårt att koncentrera sig på det han ska göra....

    Ville har aldrig velat sitta i babysitter, aldrig insvept i sjal utan framåtvänd i bärsele, aldrig velat ligga under babygym eller för sig själv överhuvudtaget. Vagnen är hemsk om man inte sover i den. Och så vidare.

    Nu hoppas jag på att Ville blir en nöjdare kille när han lär sig gå och upptäcka världen lite mer.

    Han är å andra sidan såååå himla mysig och glad när han visar den sidan. Han har redan kommit på en massa bus han kan göra. Han har lärt sig sjunga!!! :o) Blinka lilla stjärna är favorit: \"aaaa, aaaaaah, aaaaa\" sjunger Ville då. Och Bä, bä vita lamm: \"Bäää, bääää, bäääää\". Det är väl för tur att han har den sidan också.
  3. Joa
    #2

    Jag kan säga

    att mi mellankile var typ likadan, nästan iallafall. Visst var han go o glad och nöjd mycket men han var väldigt väldigt ofta tjurig....riktigt tjuuuuurig och jag säger att han är född sån för han är likadan nu med...Go och gla men Tjuuuurig! han är nu 6 år och jag säger: Han är tjurig , han var sån när han föddes tyvärr. Jätte jättetrist är det.
    Svår flörtat och sur och lite vrång. Men han är ju helt underbar mellan varven ;)
    Människor är olika så varför inte redan som bäbisar?
    Jag vet att du har det jobbigt för det låter det som men man växer liksom in i det, och inser att \" han är sån\" Men det är jobbigt och det finns ju en charm med allt. Hoppas han piggar upp sitt humör med tiden! Det är ju inte så att jag säger att \" han kommer vara så jämt\" Utan jag ville bara tala om hur min suris är ;)
    Ha det så gott det går och det man - eller jag får göra nu är att inse att min kille inte är en go o gla kille jämt utan\" han är sån \" *ler* Det är ju min kille!
    men jag vet hur trist det är! Skickar dig lite styrka!!
  4. 2
    Jag kan säga att mi mellankile var typ likadan, nästan iallafall. Visst var han go o glad och nöjd mycket men han var väldigt väldigt ofta tjurig....riktigt tjuuuuurig och jag säger att han är född sån för han är likadan nu med...Go och gla men Tjuuuurig! han är nu 6 år och jag säger: Han är tjurig , han var sån när han föddes tyvärr. Jätte jättetrist är det.
    Svår flörtat och sur och lite vrång. Men han är ju helt underbar mellan varven ;)
    Människor är olika så varför inte redan som bäbisar?
    Jag vet att du har det jobbigt för det låter det som men man växer liksom in i det, och inser att \" han är sån\" Men det är jobbigt och det finns ju en charm med allt. Hoppas han piggar upp sitt humör med tiden! Det är ju inte så att jag säger att \" han kommer vara så jämt\" Utan jag ville bara tala om hur min suris är ;)
    Ha det så gott det går och det man - eller jag får göra nu är att inse att min kille inte är en go o gla kille jämt utan\" han är sån \" *ler* Det är ju min kille!
    men jag vet hur trist det är! Skickar dig lite styrka!!
  5. Medlem sedan
    Apr 2006
    #3

    Klart du får och jag vet ju hur det

    är....
    då Viggo varit precis likadan. VÄLDIGT krävande barn som jämt jämt skrek o var missnöjd. Nu när han är större är det bara bus HELA tiden...ett exempel: han plockar grannarnas brev ur brevlådorna o river sönder

    Inget hjälpte när han var liten...jag hade med sjal till honom för att prova men näe han bara skrek...likaså i bärselen, vagnen, bilstolen, babysittern, filt på golvet, vår famn, i sängen...han skrek sig blå.
    Han hade ju kolik stackarn..tror jag iallafall..för varför skulle han annars skrika så jämt?....och vakna var tjugonde minut hela nätterna o bara gallskrika.

    De senaste två veckorna har Saga varit extremt gnällig o skrikig, vägrat välling o bajsat löst...en natt nu i veckan när jag var i Blekinge med de två stora barnen o Niklas hade Saga så hade hon kräkts under natten i spjälsängen...men Niklas såg inte det förrän imorse.

    Har knappt fått i henne vätska...då hon vägrar välling + vägrar dricka överhuvudtaget. Niklas fick ge henne vatten med medicinsprutan innan ikväll...hon gallskrek och ulkade...men imorse hade hon iallafall druckit upp en flaska risvälling.

  6. 3
    Klart du får och jag vet ju hur det är....
    då Viggo varit precis likadan. VÄLDIGT krävande barn som jämt jämt skrek o var missnöjd. Nu när han är större är det bara bus HELA tiden...ett exempel: han plockar grannarnas brev ur brevlådorna o river sönder

    Inget hjälpte när han var liten...jag hade med sjal till honom för att prova men näe han bara skrek...likaså i bärselen, vagnen, bilstolen, babysittern, filt på golvet, vår famn, i sängen...han skrek sig blå.
    Han hade ju kolik stackarn..tror jag iallafall..för varför skulle han annars skrika så jämt?....och vakna var tjugonde minut hela nätterna o bara gallskrika.

    De senaste två veckorna har Saga varit extremt gnällig o skrikig, vägrat välling o bajsat löst...en natt nu i veckan när jag var i Blekinge med de två stora barnen o Niklas hade Saga så hade hon kräkts under natten i spjälsängen...men Niklas såg inte det förrän imorse.

    Har knappt fått i henne vätska...då hon vägrar välling + vägrar dricka överhuvudtaget. Niklas fick ge henne vatten med medicinsprutan innan ikväll...hon gallskrek och ulkade...men imorse hade hon iallafall druckit upp en flaska risvälling.

  7. Medlem sedan
    Aug 2004
    #4

    Absolut får du det

    för det är inte alltid bara mysigt och roligt att ha barn. För mig låter det som att Ville vill mycket mer än han kan. Han är nog sådan att han observerar och analyserar det han ser, och det han ser är Melvin som kan och gör så mycket som Ville också vill. Du ska se att han nog blir nöjdare när han tar sig fram och kan göra allt det han vill.
  8. 4
    Absolut får du det för det är inte alltid bara mysigt och roligt att ha barn. För mig låter det som att Ville vill mycket mer än han kan. Han är nog sådan att han observerar och analyserar det han ser, och det han ser är Melvin som kan och gör så mycket som Ville också vill. Du ska se att han nog blir nöjdare när han tar sig fram och kan göra allt det han vill.
  9. Medlem sedan
    Jan 2004
    #5

    Får väl hoppas...

    ... att det är övergående, men det kan ju också vara hans personlighet. Det är väl bara att vänta och se. Jag har börjat acceptera mer och mer, men det har tagit på mina krafter. Särskilt som jag känt att det är JAG som gör något fel hela tiden då han aldrig är nöjd och glad. Eller ja, aldrig är väl fel att säga, men du förstår nog vad jag menar.
  10. 5
    Får väl hoppas... ... att det är övergående, men det kan ju också vara hans personlighet. Det är väl bara att vänta och se. Jag har börjat acceptera mer och mer, men det har tagit på mina krafter. Särskilt som jag känt att det är JAG som gör något fel hela tiden då han aldrig är nöjd och glad. Eller ja, aldrig är väl fel att säga, men du förstår nog vad jag menar.
  11. Medlem sedan
    Jan 2004
    #6

    Mmm...

    ... det återstår väl att se hur Ville blir när han blir större. Men det är krävande, jobbigt många gånger. Man ifrågasätter sitt eget föräldraskap konstant, undrar vad man gör för fel och så vidare.

    Hoppas Saga mår bättre nu och äter bättre. Ville är inne i en matvägrarperiod just nu och det är också oerhört jobbigt. Men idag åt han i alla fall en portion mat!!
  12. 6
    Mmm... ... det återstår väl att se hur Ville blir när han blir större. Men det är krävande, jobbigt många gånger. Man ifrågasätter sitt eget föräldraskap konstant, undrar vad man gör för fel och så vidare.

    Hoppas Saga mår bättre nu och äter bättre. Ville är inne i en matvägrarperiod just nu och det är också oerhört jobbigt. Men idag åt han i alla fall en portion mat!!
  13. Medlem sedan
    Jan 2004
    #7

    Jag hoppas...

    ... att det blir så, att han blir nöjdare när han kan mer. Han har alltid varit sådan tror jag - att han velat vara med... inte vara bebis utan stor som Melvin från början :o). Och så har han temperament utan dess like och en enormt stor envishet! Charmig som en tok är han dessutom då han är så himla glad just när han är glad. Tur är väl det!
  14. 7
    Jag hoppas... ... att det blir så, att han blir nöjdare när han kan mer. Han har alltid varit sådan tror jag - att han velat vara med... inte vara bebis utan stor som Melvin från början :o). Och så har han temperament utan dess like och en enormt stor envishet! Charmig som en tok är han dessutom då han är så himla glad just när han är glad. Tur är väl det!

Liknande trådar

  1. CV-vad ska jag skriva???
    By xaramia in forum Ordet är fritt
    Svar: 6
    Senaste inlägg: 2008-12-19, 12:29
  2. Vad ska jag skriva?
    By anonymt namn in forum Hem & fritid
    Svar: 2
    Senaste inlägg: 2008-12-17, 16:46
  3. Hur ska jag skriva?
    By cathis in forum Ordet är fritt
    Svar: 2
    Senaste inlägg: 2008-12-16, 14:27
  4. Separation - vad skriva/inte skriva?
    By time to say goodbye in forum Separation
    Svar: 6
    Senaste inlägg: 2008-10-12, 19:29
  5. E på skriva skriva humör
    By Afrodite in forum Ordet är fritt
    Svar: 0
    Senaste inlägg: 2008-07-17, 19:51
Kära besökare.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.

Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.

Vänligen Allt för föräldrar