Dela rum eller inte...gah!

[Ammari]

Blir smått galen ibland. Vi har hittat vår drömgård i vår drömby och vill inte flytta, varken vi vuxna eller barnen. Renoveringsbehov finns men vi trivs så bra, däremot är huset litet Har bott här i tre år, köpte det när vi väntade nr 3, men det blev en till.....

Ibland känns det lite som hysteri när man läser div tidningar/magasin, pratar med kompisar/släktingar osv som nästan anser att det är synd om barnen om de inte får eget rum. Känner att jag börjar ta åt mig och får nästan panik när jag tänker på att äldsta killen är 13 om 5 år och då "måste" ha eget rum. Vi bor på ca 110 kvm men har bara två sovrum. De äldsta killarna delar ett stort rum (de är 8&6 år), maken, jag, trean 3 år och minstingen 6 mån delar ett rum. Ingen av barnen har något problem med att dela rum idag.

Undrar mycket över hur framtiden kommer att se ut. Måste vi flytta, ska vi göra om inne - går det överhuvudtaget osv. Vårt hus är från 1700 talet och är lite speciellt och inte helt lätt att bygga om. Funderar fram och tillbaka över hur vi kan bygga om rummen men ingen lösning är riktigt bra, dessutom är det inte helt "bara" att sätta upp en vägg när det finns lera bakom bubbeltapeten och gamla grova brädgolv och spänt tak som så lätt går sönder.

Har ni någon erfarenhet av barn som delar rum även upp i åldrarna? Går det, eller är det ett MÅSTE att barnen ska ha eget när de blir äldre?

Vi har inget annat utrymme barnen kan vara på heller, förutom utomhus..

Har pratat lite med barnen om att kanske flytta till ett större hus men de vill inte flytta, inte ens för egna rum.... Vi har ju dessutom djur så gårdar växer ju inte på träd och läget där vi bor nu är underbart! Vi har hästar och andra djur + 5 min till busshållplats och 10 min till skolan. Sånt spelar ju också in.

Funderar på att bygga ut men hu... det blir svid i plånboken..... Kanske är värt det...

Hur gör ni? Vad funkar för Er? Nån som går emot strömmen (för ibland känns det som om folk vill tvinga en att förstå att barnen MÅSTE ha egna rum!)?

[Katta+3]

Har bara tre barn, men svarar ändå. Normen i vårt samhälle är ju att alla ska ha eget rum och många har ju också det, men inte alla. Vi bor 5 personer på 58 kvm (alla sover i samma rum) och är inte unika i vårt område. Fast vi letar faktiskt efter hus nu för de senaste åren har det känts lite för trångt. Äldsta sonen är 13, men det är framförallt mellantjejen som är 11 som har behov av lite mer privatliv.
Flytta inte bara för att ni "bör" ha det på ett annat sätt. Ingen i familjen tycks ju önska det. Om några år kanske både ni och barnen tänker annorlunda. En sak är förstås om flytten kommer att innebära skolbyte och nya kompisar. Då kanske det är det bättre att flytta nu, tycker iallafall jag!

[raqven]

I erat fall skulle jag hellre bygga ut om några år om behovet finns än flytta.

[fiskmås]

110 kvm är inte lite till ytan o 6 personer det gäller bara att ni tänker om huset
dvs fördela om rummen när barnen vill och ni märker att det är dags
men tänk redan nu på en ev utbyggnad sätt av pengar till den
Rent sponat utan att ha sett ert hus skulle det fungera med att ge de små om ett år ert sovrum och ni delade av med bokhylla lättvägg en sovdel till er i det största till ytan rummet i huset eller i en hall ?
En anna lösninga kan vara en friggebod till äldsta killen om några år eget krypin med er på nära håll tex sommartid
Men ett råd skulle kunna vara ta kontakt med en arkitekt ofta har dom en helt annan syn på hur man kan fördela om ett hus från 1700 talet tex byggnadsvårds kunninga och ni får en ah upplevelse för just 110 kvm låter inte litet

[Ammari]

Ja, det är väl dit tankarna går - att bygga ut om några år. Vi får jobba på att betala av lite lån tills dess så kanske det går.....? Omfördelning av rum är jättesvårt i vårt hus eftersom vi använder varenda millimeter av boytan just nu. Finns liksom inga smarta vrår som går att använda - tyvärr. Huset är enkelt byggt men så har tidigare ägare krånglat till det genom att bygga trappen på fel ställe! Suck. Ja, kanske det kan vara bra att rådfråga lite fackfolk innan det är dax.

Tusen tack för svar!

[Ganza]

Du verkar ha rätt klart för dej vad din familj behöver - följ era egna känslor och inte andras åsikter.

Vi har sju barn. Lillan sover hos mej, tre pojkar (15,14,10 år) delar rum och tre tjejer (12,9,4 år) delar rum. De har inga problem med det - särskilt inte de två äldsta pojkrna som alltid delat rum med varandra.
Däremot har andra tydligt sagt att nu måste de nog ha eget rum. Visst vi har utrymme att bygga om, men inga pengar just nu, så det får bli när det blir.

Men min erfarenhet är att om det funkar bra för barnen - ofta sover de bättre och känner sig tryggare när de inte sover ensamma - så är det bara frid och fröjd.

Trost allt, det är ju ändå bara de senaste 30-40 åren som man hävdat att alla barn ska ha eget rum. Tidigare sov hela familjer i samma rum och så har man gjort i 1000-tals år. Och jag tror inte att folk mår bättre idag än de gjorde förr.

[Ammari]

Tack för ditt svar! Kändes väldigt uppmuntrande att läsa att fler har det som vi, fastän ni har fler barn Ja, ibland kommer äldste sonen på att han kanske vill ha eget rum men det går några månader mellan kommentarerna så jag tror inte att han känner någon panik diekt. De trivs ihop och jag tror jag är mer orolig än de är. Frågar dem ofta om det är ok för dem att dela rum och de tycker det är helt ok! Leker jättebra ihop dessutom.

Tids nog blir det kanske förändring men just nu fungerar det fantastiskt bra!

[Azucena]

Man behöver inte ha egna rum till barnen, inte alls. Men ibland är det faktiskt lättare för familjeron att de har det. Det kan vara ett fasligt bråk och tjafs när en del ungar delar rum.

[mortillsju]

Om man inte ser det som ett val? Vad händer då?

När livet får vara som det är. Ni bor i detta hus, där vill ni bo alltså måste ni lösa det inom era ramar. Andra kommer alltid att ha åsikter. Strunta i dem men var samtidigt lyhörda för barnens funderingar när de blir äldre.

Jag bor trångt med mina sju barn. Vi delar rum, ibland tre i varje rum.- Min erfarenhet är att det funkar bra. Men vi flyttar om rätt ofta, efter behov. Efter hur det passar med barnens åldrar. Sist var det 12-åriga sonen som fick flytta in till mig då han tyckte det kändes jobbigt med 18-åriga brorsan och hans flickvän. Och det kan man ju fatta!! Jag har alltid lyssnat noga på barnen. När de önskat egna rum och bekräftat deras känslor runt detta. Samtidigt som jag förklarat hur det ser ut i vår familj.

[auroraleigh]

Mina barn är inte i tonåren än precis,men inte måste barn ha eget rum.Det är något slags åttiotalssyndrom att barn måste ha eget rum,det var väl då folk fick gott om pengar och skulle ha allt på en gång,inklusive eget rum till alla barn.Det är ju en vanesak,jag kan tänka mig att ett barn som är vant att ha eget rum skulle ha svårt att vänja sig,men nej,jag tror de kan dela rätt långt upp i åldrarna.Det gick ju förr i tiden och det blev folk av barn då med

[marita_o_kevin]

Har de inte gjort nåt annat än o dela rum så har de ju inget o jämnföra med-så visst kan de fortsätta o dela rum då.

Mina har NU alla eget rum -men de har oxå delat rum i många år.Innan vi flytta hit vi bor nu så hade de inget eget rum-det fanns helt enkelt inte rum så alla kunde få eget-då delade de 3 dåvarande killarna rum-o det funka allt bra.

Nu har de alla haft eget rum rätt många år-så idag tror jag INTE det hade gått o få dom o dela-jo hade de inte haft nåt val-om vi typ va tvungna o flytta till mindre bostad så hade de ju fått gilla läget -lika väl som vi vuxna hade fått gilla läget-men jag skulle inte medvetet tvinga dom nu o dela rum.

Vi har därför oxå sagt att nu är det stop för fler barn-för nu finns ingen mer möjlighet för fler att få eget rum.

Men till din fråga så tycker jag inte alls du behöver bekymra dig-de vill ju inte ens flytta för att få eget rum om jag förstått det rätt-så egentligen är det ju bara du själv som tycker det är ett bekymmer
Du ska se att det kommer funka bra