8
Blev lite långt...
Att du varit otrogen redan, kanske tyvärr gör det hela än mer komplicerat. Annars tycker jag att ordet otrohet ofta enbart förknippas med sex och attraktionskänslor. Otrohet i mina ögon kan lika väl handla om att inte berätta om sådana känslor du känner, (eller att dra ner den andre i ekonomisk kris utan att ha berättat vart fartyget är påväg att sjunka). Det viktigaste är att kunna berätta ALLT i ett förhållande, även om det betyder att berätta att man är sjukt attraherad av grannen och fantiserar om att ha ohämmat sex med hen (läs han/hon om ordet hen är för komplicerat=) ).
I somras berättade min sambo precis det här. Jag slog bakut av tanken att vi skulle ha en öppen relation! Vi har inte det nu, men ordet attraktion har avdramatiserats hos mig. Jag kände tidigare att det bara var attraktion till den man älskade som fick finnas. Och längtan efter sex eller fantasi med sin älskade, ingen annan skulle existera där. Jag var smått svartsjuk av mig också, antagligen för att jag förstod att han precis som jag kände attraktion till andra, men att vi inte pratade om det skapade negativa känslor hos mig.
Dagen när min sambo sa att han var sugen på att gå ut, "tjena tjena", ha sex med andra, tog jag av mig vigselringen och satte den istället på långfingret. Jag blev så sjukt sårad och ville absolut inte vara ett par längre. Jag var otröstlig i flera veckor, och det var som ett svart hål inuti mig säkert två månader. Men under tiden så kunde vi kommunicera bättre, sexet blev bättre, och jag försökte kravla mig upp ur kratern jag hamnat i. Jag vågade experimentera mera, vi började smått titta på amatörporr tillsammans. Och han visade vad han längtade efter. Jag har varit den lite mindre nyfikna i vår relation, han har varit den som köpt hem spännande leksaker, men vill liksom ha tillbaka samma som han känner att han ger. Vilket jag inte tidigare fattat. För vi har inte pratat så öppet om vårt sexliv. Nu känns det bättre, men det är fortfarande en lång väg att gå. Jag vet att han älskar mig. Och jag älskar honom. Han har berättat att han var livrädd för att "släppa bomben" eftersom han inte ville förlora mig, men kände samtidigt att han inte kunde hålla tyst om sina känslor. Och skulle jag lämnat honom efter att han sagt vad han kände så, så skulle vi kanske inte varit rätt för varann. Jag har fortfarande svårt att acceptera att längtan hos honom har funnits, men jag har nu mer förståelse för det, och det kommer inte längre upp i våra "bråk" som det gjorde hela tiden, i varje pik från min sida, första månaderna. Men samtidigt måste man få vara arg när man blir sårad. Och det måste få ta tid. Samtidigt måste den som blivit sårad försöka bete sig vuxet, även om det är lätt hänt att säga dumma/elaka saker.
Han introducerade nya tankar hos mig, och jag vågar nu tillåta mig att känna attraktion till andra. Det är skoj och befriande. En man i matkön kan ge mig ett leende och jag vågar känna glädje och bekräftelse av det. Vi har inte ett öppet förhållande idag, eftersom vi har utvecklats ihop efter "bomben". Jag har fått en mer öppen inställning till attraktion, vi experimenterar mer i sängen, har tyvärr fortfarande en hel del problem med kommunikationen (som är grunden till alla problem... ?), han känner inte denna längtan längre efter att ha fått säga den, vi känner mer för varann. Jag vet att dessa känslor kan komma upp igen, och jag är inte redo att ha en öppen relation idag, men jag vet inte alls hur jag känner framöver. Det kanske rentav blir jag som tar upp en bomb nästa gång. Och då vill jag kunna göra det, och jag vill ha en relation där man kan såra varann och gå vidare. Det finns givetvis bomber som är svårare, och det är om man inte berättat vad man känt/vetat och ändå gjort det, t.ex. att ha sex med någon annan utan att berätta. Jag kan tyvärr inte ge dig några råd om hur du ska kunna berätta det här med din otrohet. Och jag förstår om din man blir oerhört sårad och rentav lämnar dig. Det är lätt att vara efterklok, och jag tror att du hellre velat att ni kommit överens om att det var ok innan du hade detta sex. OM du vill vara med din man. Men sluta såra honom onödigt i vilket fall. Du måste berätta som det är, iallafall enligt mig. Om han kan förlåta din otrohet är upp till honom. Men sen måste ni kunna vara helt ärliga mot varann om ni ska hålla ihop.
Nu blev det väldigt mycket snack om mig här i mitt svar, men ville förtydliga min syn på vad otrohet är enligt mig. Och också vad en öppen dialog kan leda till, även om inte min väg är avslutad eller ett facit. Det behöver inte vara så hemskt att berätta hur man känner ang sex för sin partner. Jag är glad att min sambo gjorde det, och det har bara gjort honom mer älskvärd i mina ögon nu ett tag efter (direkt efter bomben var han det vidrigaste som fanns).
