läste tidigt i morse ut "Réparer les vivants" av Maylis de Kerangal, och jag tycker att jag kan rekommendera den ! Inte så'nt som jag brukar läsa i vanliga fall, men den var bra i alla fall, en sådan som kan finnas med i tanken länge. Lååååånga meningar ; mer känsla, personbeskrivningar (fast inte i traditionell mening) och stämningar än handling. Tror jag man kan säga. Faktiskt en väldigt svårbeskrivlig bok. Ska se om jag kan hitta någon annan av hennes böcker på biblioteket.