Skrivet: 2014-04-22, 20:52
#1
Inlägg i dagens Independent...
http://www.independent.co.uk/voices/...r-9275260.html
Tror inte det skulle gå hem i en svensk tidning av liknande slag; typ DN.
http://www.independent.co.uk/voices/...r-9275260.html
Tror inte det skulle gå hem i en svensk tidning av liknande slag; typ DN.
Nej, tack och lov! Nyliberalismen har vi fått nog av vid det här laget!
Förmodligen inte, men det vore nyttigt. Eftersom livet inte är rättvist och alla inte alltid kan få lika, har lika förutsättningar etc. så är det ganska taskigt att lura i barnen att det är så. Då går det bara runt en massa besvikna människor som inte ser någon mening i att ta tag i något. Finns en hel del sådant i västvärlden där det här tramset med att alla får vara Lucia och annat har florerat ett tag.
Nej, det där hade överhuvudtaget inte fått tryckas i Sverige. Och vare sig man håller med henne eller inte, så är det ett ganska otäckt konstaterande. Jag menar: att åsiktskorridoren i Sverige är så oerhört smal jämfört med i de flesta andra s.k. demokratiska länder på jorden. Censuren i Sverige är lika hård som i Iran - den enda skillnaden är att det är andra åsikter som är förbjudna här.
I brittiska och amerikanska tidningar finns det kolumnister som verkar emot aborter, emot utlevd homosexualitet, för en mer kyrklig uppfostran för alla barn, mot sexualundervisning i skolan, mot skilsmässor, mot utomäktenskapliga förbindelser, mot barnomsorg o.s.v.. I Sverige skulle en person med de åsikterna aldrig få en krönika tryckt... och DET är otäckt. Helt oavsett vad man tycker om själva åsikterna.
Att livet inte är rättvist kan vi nog alla vara överens om, men skall vi lära våra barn att det är helt i sin ordning att livet är orättvist, att somliga får fördelar på andras bekostnad, att vissa måste förlora för att andra skall vinna osv.? Där är jag inte med på resonemanget längre!
Ja, men ingen stor, officiell dags- eller kvällstidning skulle ta in det. Utan man måste redan veta vad man söker, innan man hittar de tidskrifterna.
Du ser inte det otäcka i att vi lever i ett censursamhälle..? Grejen är ju också, att även om principerna för censuren idag stämmer med dina egna åsikter, så kan det en dag bli en annan regim som tar över och bestämmer vad som är tillåtet och inte. Och då är vi redan så vana vid censuren, att vi inte skulle bli arga och protestera och kämpa - som ett fritt folk skulle ha gjort.
Fast vi lever inte i ett censursamhälle. Du kan kräkas ut vilka åsikter du vill. Här tex. Du kan blogga dej blå i ansiktet om exakt vad du vill.
En ägare av en tidning bestämmer tonen om hur och vad som framförs och om de inte vill gräva sin egen grav så hålls det relativt neutralt. Det är liksom mer en fråga om ekonomi än om censur.
Det är inte censur om de flesta inte tycker som du, och därför är helt ointresserade av att läsa vad du tycker. starta en blogg, en tidning ,gå ut och tala på gator och torg. Du blir inte slängd i fängelse för att du tycker som du tycker. Men du kan inte kräva att andra tycker det du tycker, och vill betala en tidning som skriver så
Om allt vi gör, och allt vi säger till våra barn påverkar dem och påverkar vårt framtida samhälle, vad är det då vi vill att de ska lära sej?
Tävlingar kan lära en mycket. Att klara av motgångar, att förstå att alla inte kan komma etta, men även att följa regler.
Men det kan också lära att vinnare är mer värd än andra, att det viktiga är att vinna, och om ingen ser att jag fuskar, så är en vinst en vinst.
Tävlingarna kan få barnen och så småningom de vuxna att inte ge upp, utan att kämpa vidare. Men om man aldrig vann några tävlingar, så kanske man lär sej inte att kämpa vidare, utan att det inte är någon ide att kämpa, man förlorar ändå.
Och om vinnandet är det viktiga, oavsett _hur_ man vinner, så kan det främja det ett samhälle med tex korruption.
Själv tror jag alltså inte på tävlingarnas saliggörande verkan. Visst, låt dem som vill hålla på att tävla. Och man kan säkert lära sej en del av det. Men att vi skulle få en bättre värld av det, det tror ju inte jag.
Nu var det väl inte riktigt det artikeln hävdade heller - att tävlingar gör världen till en bättre plats och att allt vi någonsin företog oss skulle vara en tävling. Däremot påstods det att tävlingar som ett komplement är en bra morot och en bra träning för att dels sporra sig själv, dels glädja sig åt andra och dels kunna hantera en motgång på ett konstruktivt sätt. Ingenstans stod det att det enda som räknas är en vinst av den absoluta förstaplatsen. Är det så idrottsmän som harvar på i all oändlighet framlever sitt liv - som stora förlorare? För varje tävling har ändå endast en enda vinnare. Är alla andra förlorare? Nej, är det DET man lär sina barn så blir det ju inget vidare. Däremot kan man med tävlingar mäta sig mot sig själv och se framsteg, mäta sig mot andra och ha en sporre att anstränga sig det där lilla extra.
Livet är aldrig rättvist. Det är orättvist. Men att fokusera på det orättvisa blir ju fruktansvärt tråkigt. Fokusera på det man fått sig tilldelat och förädla det så mycket du kan istället för att sura över att trots att du - exempelvis - fått ett ben amputerat så har alla andra du känner sina två ben kvar. Vad skulle alternativet vara? Att alla ska vara på den absolut lägsta nivån för att den som har minst av varje resurs eller egenskap inte ska känna sin brist?
Fast är det inte du som brukar oja dig över att så många iggat dig och att du tycker är odemokratiskt för då kan inte du delta i debatter på samma villkor som de oiggade? Och du därför bara säger godnatt till demokraterna för att skilja dem från de som iggat dig? Jag kan ju ta fel, men jag ser inte så stor skillnad här. Det ena anser du vara odemokratiskt men det andra applåderar du? Vad är demokratiskt egentligen? Att alla får göra sin röst hörd på samma sätt eller att alla har möjlighet att på något sätt göra sin röst hörd? För är det det senare vill jag inte höra dig gnälla om odemokratiska forum igen.
Alternativet kan vara att alla är vi olika på något sätt, att alla ska göra så gott man kan, och att man är lika mycket värda, ändå.
Visst kan folk få tävla. Men jag har svårt att se att det skulle ha så goda "bivekningar" som artikelskrivarna tror. Men visst, det är ett trende och tyckande, från bägge håll.
Som Gretah och blå fågeln redan har påpekat, finns det ingen statlig censur i Sverige (annat än då hets mot folkgrupp och liknande). Vad DN, SvD, Aftonbladet och Expressen tar in väljer de själva, som de privata medier de är. Det har inget med staten att göra.
Du får skilja mellan äpplen och päron, magnolia. Ja, jag anser att Aff för en odemokratisk politik med sitt igga-system, eftersom det tillåter enskilda medlemmar att sätta munkavle på andra medlemmar. Det handlar däremot inte om någon statlig censur.
De stora tidningarna är - i likhet med Aff - privata medier, som väljer vad som skall eller får framföras på deras sidor. Detta bestämmer ansvarige utgivaren/redaktionen, dvs. inte enskilda läsare! Om ansvarige utgivaren/redaktionen sätter mycket snäva gränser för vad som får uttryckas, bidrar de givetvis till att inskränka yttrandefriheten i den egna tidningen, däremot inte totalt sett och inte heller genom munkavlar läsarna emellan. En väsentlig skillnad mellan dagstidningar och öppna diskussionsfora är att tidningarna inte har funktionen att vara just öppna fora. Ett öppet forum, som inte uppfyller kriterierna för att vara ett öppet forum, är inte heller ett öppet forum.
Att tävla är just att sätta fokus på skillnader och orättvisor, magnolia, eftersom man skapar "vinnare" och "förlorare", när man ställer samma tävlingskrav på människor med olika förutsättningar. Det finns utmärkta alternativ till tävlande, nämligen att ge alla människor möjlighet att uppnå sina potentialer utifrån sina egna förutsättningar. Man behöver inte mäta sig med någon annan än sig själv! Tävlandet föder de riktigt låga känslorna, människor emellan, vilket vi kan se synnerligen goda exempel på från olympiska spel och världsmästerskap.
Jag har inte pratat om statlig censur. Jag bara undrade vilketdera du ansåg vara demokratiskt: Att alla får göra sin röst hörd på exakt samma sätt (dvs varhelst de behagar) eller att alla på något sätt får göra sin röst hörd. För du kan alltid göra din röst hörd på AFF, men inte exakt som du vill, kanske, eftersom somliga tycker att du har oönskade åsikter. Precis som många oönskade åsikter i samhället i stort får söka sina egna vägar och inte kan använda exakt vilken plattform som helst. Du ger intryck av att tycka att det är skönt att slippa många åsikter ("Tack och lov!") i de tidningar du läser och många tycker tydligen det är skönt att slippa dina åsikter i sina trådar. Olika men ändå tillräckligt lika, tycker jag.
Jag tycker iofs att det är demokrati om alla får göra sin röst hörd på något sätt och man kan inte kräva tillgång till privata media (likhet med trådstarter) utan får i så fall vända sig till tillgänglig media eller - i extrema fall - starta sina egna kanaler.
