Upplever ni det verkligen såhär?
Ordet är fritt
  1. Medlem sedan
    Aug 2011
    #1

    Upplever ni det verkligen såhär?

    http://www.expressen.se/halsa/varlde...=og.recommends

    Ett jobb som utannonserats, och så görs intervjuer över nätet. Det går ut på att jobbet ska göras 24 timmar om dygnet, aldrig paus, bara äta när ens arbetsgivare har ätit redan, inga semestrar, ingen sömn, ge upp hela livet helt enkelt. De sökande är först helt mållösa över kraven, men så får de veta att det redan finns miljoner av såna som gör just ett sånt jobb - mammor!

    Och jag tycker att det bara är fånigt. Sådär har jag INTE upplevt det att vara mamma. Jag är förstås mamma 24/7, men jag har aldrig upplevt det som något slavjobb eller att jag har gett upp hela livet.

    Vem upplever det så, egentligen???
    *I need some fine wine and you, you need to be nicer...*
  2. 1
    Upplever ni det verkligen såhär? http://www.expressen.se/halsa/varlde...=og.recommends

    Ett jobb som utannonserats, och så görs intervjuer över nätet. Det går ut på att jobbet ska göras 24 timmar om dygnet, aldrig paus, bara äta när ens arbetsgivare har ätit redan, inga semestrar, ingen sömn, ge upp hela livet helt enkelt. De sökande är först helt mållösa över kraven, men så får de veta att det redan finns miljoner av såna som gör just ett sånt jobb - mammor!

    Och jag tycker att det bara är fånigt. Sådär har jag INTE upplevt det att vara mamma. Jag är förstås mamma 24/7, men jag har aldrig upplevt det som något slavjobb eller att jag har gett upp hela livet.

    Vem upplever det så, egentligen???
  3. Medlem sedan
    Oct 2008
    #2
    Nej verkligen inte! Visst är man mamma dygnet runt men jag ser det verkligen inte som ett jobb eller en uppoffring! Håller med om att det låter jättefånigt!
    Att komma försent är att stjäla andra människors tid. Är du en tjuv?
  4. 2
    Nej verkligen inte! Visst är man mamma dygnet runt men jag ser det verkligen inte som ett jobb eller en uppoffring! Håller med om att det låter jättefånigt!
  5. Medlem sedan
    Oct 2013
    #3
    Så upplevde jag det nog första månaderna som förstagångsmamma. Det var verkligen en total knockout, måste jag erkänna. Jag hade inte alls förstått vad som väntade, men så fick jag också ett synnerligen aktivt, lättväckt, svårtmatat, motoriskt tidigt utvecklat barn med väldigt, väldigt litet sömnbehov. Jag tappade 10 kilo (från min normalvikt, alltså) på ett par månader och nästan allt håret dessutom. Jag hämtade mig, och efter att han var två-tre och dessutom fick två syskon till så var det inte alls krävande. Men då hade jag spottat upp mig som mamma och lärt mig lite mer om livet med barn.
    Slavjobb har jag aldrig tänkt att det är och inte heller att jag gav upp hela livet, men livet så som det var INNAN barnet föddes, ja, det kom ju inte tillbaka. Fast det ville jag ju inte heller.
  6. 3
    Så upplevde jag det nog första månaderna som förstagångsmamma. Det var verkligen en total knockout, måste jag erkänna. Jag hade inte alls förstått vad som väntade, men så fick jag också ett synnerligen aktivt, lättväckt, svårtmatat, motoriskt tidigt utvecklat barn med väldigt, väldigt litet sömnbehov. Jag tappade 10 kilo (från min normalvikt, alltså) på ett par månader och nästan allt håret dessutom. Jag hämtade mig, och efter att han var två-tre och dessutom fick två syskon till så var det inte alls krävande. Men då hade jag spottat upp mig som mamma och lärt mig lite mer om livet med barn.
    Slavjobb har jag aldrig tänkt att det är och inte heller att jag gav upp hela livet, men livet så som det var INNAN barnet föddes, ja, det kom ju inte tillbaka. Fast det ville jag ju inte heller.
  7. Medlem sedan
    Aug 1998
    Forumvärd
    #4

    Klart att det är överdrivet

    Sedan är det inte utan lön heller, även om lönen inte nödvändigtvis betalas ut i pengar. Men visst, jag är pappa 24/7 så långt är det rätt.

    Äsch, mitt jobb passade tydligen inte in på deras beskrivning. Jag trodde de skulle säga "parent" på slutet. Undrar vad jag gjorde för fel....?

    Vem som helst kan bli förlåten när de haft fel.
    Det svåra är att bli förlåten för att du har haft rätt!

    Värd hos Allt för Föräldrar
  8. 4
    Klart att det är överdrivet Sedan är det inte utan lön heller, även om lönen inte nödvändigtvis betalas ut i pengar. Men visst, jag är pappa 24/7 så långt är det rätt.

    Äsch, mitt jobb passade tydligen inte in på deras beskrivning. Jag trodde de skulle säga "parent" på slutet. Undrar vad jag gjorde för fel....?
  9. Medlem sedan
    Jan 2000
    Forumvärd
    #5
    Sonen var det lättaste spädbarn som tänkas kan, så nix. Jag fick sova mina timmar, han lät mig äta middag och var allmänt nöjd med livet
  10. 5
    Sonen var det lättaste spädbarn som tänkas kan, så nix. Jag fick sova mina timmar, han lät mig äta middag och var allmänt nöjd med livet
  11. Gretah
    #6
    Nä, så har jag aldrig ens tänkt. Visst har jag nog gått upp mycket i barnen och säkert försakat mej själv många gånger. Men det är väl så det är att vara mamma "Egentid" är ett ord jag alltid känt irritation över. Om ens egna tid är så viktig kan man ju hoppa över barn och familjebiten.
  12. 6
    Nä, så har jag aldrig ens tänkt. Visst har jag nog gått upp mycket i barnen och säkert försakat mej själv många gånger. Men det är väl så det är att vara mamma "Egentid" är ett ord jag alltid känt irritation över. Om ens egna tid är så viktig kan man ju hoppa över barn och familjebiten.
  13. Medlem sedan
    Oct 2006
    #7
    Stundtals. När äldsta hade kolik hela sommaren 1994, och när jag var ensam med killarna och de var magsjuka (båda yngre än 3 år).
    Så ja, jag har sagt att det var rena semestern att börja jobba heltid med psykiskt sjuka när de var 1,5 resp 3 år gamla. För jag fick både kissa, dricka kaffe och äta mat utan avbrott och ensam.

    Men det där är bara töntigt för mig, såna där ptja skämt är inte min grej och ingen kommer någonsin se mig dela sånt på fb t.ex., det är en viss typ som gör och dit hör inte jag. Men det var inte alltid en dans på rosor heller.
    Men det är så det är, och sen går det över? Som med allt annat som är lite tungt, det går över eller man hanterar.
  14. 7
    Stundtals. När äldsta hade kolik hela sommaren 1994, och när jag var ensam med killarna och de var magsjuka (båda yngre än 3 år).
    Så ja, jag har sagt att det var rena semestern att börja jobba heltid med psykiskt sjuka när de var 1,5 resp 3 år gamla. För jag fick både kissa, dricka kaffe och äta mat utan avbrott och ensam.

    Men det där är bara töntigt för mig, såna där ptja skämt är inte min grej och ingen kommer någonsin se mig dela sånt på fb t.ex., det är en viss typ som gör och dit hör inte jag. Men det var inte alltid en dans på rosor heller.
    Men det är så det är, och sen går det över? Som med allt annat som är lite tungt, det går över eller man hanterar.
  15. Medlem sedan
    Aug 2011
    #8
    Var du väldigt ung när du fick ditt första barn?
    Jag var 22, och jag var verkligen inriktad på att inte få sova eller gå på toa ifred.
    Och så föddes dottern och jag väntade och väntade på att det jobbiga skulle komma. Men det kom aldrig!
    Nu är hon 18 och ska flytta hemifrån till hösten .
  16. 8
    Var du väldigt ung när du fick ditt första barn?
    Jag var 22, och jag var verkligen inriktad på att inte få sova eller gå på toa ifred.
    Och så föddes dottern och jag väntade och väntade på att det jobbiga skulle komma. Men det kom aldrig!
    Nu är hon 18 och ska flytta hemifrån till hösten .
  17. Medlem sedan
    Oct 2006
    #9
    Jag har dock aldrig känt mig låst av barnen eller saknat egentid.
    Den känslan är det bara hundar som ger mig.

    En enstaka magsjuka hade jag såklart pallat, men de var ofta sjuka och mannen på turné så tja, det var inte ett par dygn vi pratar om utan långa perioder.
  18. 9
    Jag har dock aldrig känt mig låst av barnen eller saknat egentid.
    Den känslan är det bara hundar som ger mig.

    En enstaka magsjuka hade jag såklart pallat, men de var ofta sjuka och mannen på turné så tja, det var inte ett par dygn vi pratar om utan långa perioder.
  19. Medlem sedan
    Aug 2011
    #10
    Ja, det tänkte jag på också..."Men papporna då??".
    Men det var ju nåt ämerikäääänskt så det är väl förklaringen.
  20. 10
    Ja, det tänkte jag på också..."Men papporna då??".
    Men det var ju nåt ämerikäääänskt så det är väl förklaringen.
  21. Medlem sedan
    Aug 2006
    #11
    Om det är den jag tror så kände jag sådär i början att "det måste vara mitt jobb de pratar om", det var lite överdrivet men ändå ganska rätt. Men ganska snart spårade det ur och blev mer än lite överdrivet... och jag förstod att det var föräldraskapet de syftade på. Eller snarare moderskapet, för att vara pappa är liksom inget svårt alls
  22. 11
    Om det är den jag tror så kände jag sådär i början att "det måste vara mitt jobb de pratar om", det var lite överdrivet men ändå ganska rätt. Men ganska snart spårade det ur och blev mer än lite överdrivet... och jag förstod att det var föräldraskapet de syftade på. Eller snarare moderskapet, för att vara pappa är liksom inget svårt alls
  23. Medlem sedan
    Aug 2011
    #12
    Jag tycker att en del har väldigt höga krav på just "egentid". Men "egentid" i sig känner jag ingen irritation över. Jag tror att det är ett behov som många faktiskt har. Inget som alla kanske kan få dagligen eller flera dagar i sträck, såklart, men en liten stund ibland då man får en tyst paus?..
  24. 12
    Jag tycker att en del har väldigt höga krav på just "egentid". Men "egentid" i sig känner jag ingen irritation över. Jag tror att det är ett behov som många faktiskt har. Inget som alla kanske kan få dagligen eller flera dagar i sträck, såklart, men en liten stund ibland då man får en tyst paus?..
  25. Medlem sedan
    Aug 2011
    #13
    Men inte "jobbar" man 24 timmar om dygnet, året runt? Och visst får man äta nån gång ibland? Och visst får man även sova då och då, även om ens barn är sjuka?...
    Det var så oerhört överdrivet i den där länken. Det var det jag reagerade på. Sådär ÄR det ju faktiskt inte att vara förälder, även om det kan bli körigt periodvis.
  26. 13
    Men inte "jobbar" man 24 timmar om dygnet, året runt? Och visst får man äta nån gång ibland? Och visst får man även sova då och då, även om ens barn är sjuka?...
    Det var så oerhört överdrivet i den där länken. Det var det jag reagerade på. Sådär ÄR det ju faktiskt inte att vara förälder, även om det kan bli körigt periodvis.
  27. Medlem sedan
    Aug 2011
    #14
    Nej, som pappa får man både äta och sova och bajsa hur mycket man vill .
  28. 14
    Nej, som pappa får man både äta och sova och bajsa hur mycket man vill .
  29. Medlem sedan
    Jan 2011
    #15
    Bland det löjligaste jag läst. Har haft mina barn på 100% sedan 6 månader av olika orsaker, Varför göra en genusgrej av det hela, handlar ju om hur det ev paret lägger upp saken i sitt eget förhållande. Pappa24/7
  30. 15
    Bland det löjligaste jag läst. Har haft mina barn på 100% sedan 6 månader av olika orsaker, Varför göra en genusgrej av det hela, handlar ju om hur det ev paret lägger upp saken i sitt eget förhållande. Pappa24/7
  31. Singelmorsan
    #16
    Kanske den som varit ensam förälder på heltid med minimal avlastning i flera år till ett litet barn som sover väldigt, väldigt dåligt och väcker sin förälder 5-10 gånger varje natt upplever det så.

    Alla som är föräldrar är det givetvis 24/7 men det är ju inte riktigt samma sak som att ha ansvar dygnet runt.
  32. 16
    Kanske den som varit ensam förälder på heltid med minimal avlastning i flera år till ett litet barn som sover väldigt, väldigt dåligt och väcker sin förälder 5-10 gånger varje natt upplever det så.

    Alla som är föräldrar är det givetvis 24/7 men det är ju inte riktigt samma sak som att ha ansvar dygnet runt.
  33. Medlem sedan
    Jul 2003
    #17
    Jag ser inte att vara mamma som ett jobb, helt enkelt. Det är en del av livet, dessutom en del av livet jag faktiskt valt själv. Men visst har jag haft jobbiga perdioder i mammalivet, när dottern var bebis och multiallergisk och inte sov mer än 20 min i sträck någonsin (hon hade ont i magen och säkert lite överallt men det hade vi inte fattat då), eller när yngsta barnet var nyfödd och jag var hemma med en tvååring och en nyfödd, plus hade en fyraåring som gick på dagis... och tvååringen vägrade sova annat än ovanpå mig och var sjuk jämt och bebisen hade reflux och bara skrek och dessutom var det hans förlossningsskada med alla sjukhusbesök på det... Då hade jag inte mycket "egentid" om man säger så. Men det var som det var, och jag ser det liksom inte som ett problem eller som att jag gett upp mig själv? Fast jag har faktiskt en nio månader lång minneslucka från den tiden, det är lite intressant.
  34. 17
    Jag ser inte att vara mamma som ett jobb, helt enkelt. Det är en del av livet, dessutom en del av livet jag faktiskt valt själv. Men visst har jag haft jobbiga perdioder i mammalivet, när dottern var bebis och multiallergisk och inte sov mer än 20 min i sträck någonsin (hon hade ont i magen och säkert lite överallt men det hade vi inte fattat då), eller när yngsta barnet var nyfödd och jag var hemma med en tvååring och en nyfödd, plus hade en fyraåring som gick på dagis... och tvååringen vägrade sova annat än ovanpå mig och var sjuk jämt och bebisen hade reflux och bara skrek och dessutom var det hans förlossningsskada med alla sjukhusbesök på det... Då hade jag inte mycket "egentid" om man säger så. Men det var som det var, och jag ser det liksom inte som ett problem eller som att jag gett upp mig själv? Fast jag har faktiskt en nio månader lång minneslucka från den tiden, det är lite intressant.
  35. Medlem sedan
    Aug 2010
    #18
    Det luktar offerkofta av såna påståenden. Hur jobbigt kan det egentligen vara och hur sätter man sig i en sån sits att det känns på det viset?

    För mig är det verkligt främmande, även när barnen var i sin mest krävande period tillsammans. Mamma är jag jämt, men jag har ett härligt liv som mamma
  36. 18
    Det luktar offerkofta av såna påståenden. Hur jobbigt kan det egentligen vara och hur sätter man sig i en sån sits att det känns på det viset?

    För mig är det verkligt främmande, även när barnen var i sin mest krävande period tillsammans. Mamma är jag jämt, men jag har ett härligt liv som mamma
  37. Gretah
    #19
    Absolut! Jag tänker mer på prat om egentid att livet på nåt sätt ska vara som innan barnet kom, men så blir det ju inte. Har man ett kolikbarn eller nåt annat som är extra jobbigt behöver man säkerligen tid för sej själv. Men förmodligen för att vila/sova.
  38. 19
    Absolut! Jag tänker mer på prat om egentid att livet på nåt sätt ska vara som innan barnet kom, men så blir det ju inte. Har man ett kolikbarn eller nåt annat som är extra jobbigt behöver man säkerligen tid för sej själv. Men förmodligen för att vila/sova.
  39. mandelblomma
    #20
    Att vara mamma är inget jobb!
    Det kan periodvis vara jobbigt ja, och tufft absolut. Men mycket lyckorus, kärleksvågor att rida på och en helt underbar del av mitt liv.
    Men inte ett jobb i ordets bemärkelse som i yrke...
  40. 20
    Att vara mamma är inget jobb!
    Det kan periodvis vara jobbigt ja, och tufft absolut. Men mycket lyckorus, kärleksvågor att rida på och en helt underbar del av mitt liv.
    Men inte ett jobb i ordets bemärkelse som i yrke...
Sidan 1 av 4 123 ... SistaSista
Kära besökare.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.

Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.

Vänligen Allt för föräldrar