Har en flicka på 5 år, som faktiskt håller på att sabba våran familj. Jag har en dotter till på 15år.
till problemet, hon är en ren tyrann hemma, hon kräver helatiden uppmärksamhet, ingen kan prata utan att hon avbryter konstant, säger man åt henne så gapar och skriker hon, och låter oavbrutet med irriterande ljud. Hon härmas pratar bajs, och är allmänt otrevlig. Hon klänger på mej hon tar över hela familjen, bossar och bestämmer. Nu har set gott så långta att vi blir griniga och tjafsiga hemma, allmän dålig stämmning, jag vill helst bara jobba! Min andra dotter och jag vi får inte chans att prata. Snälla nån vad ska jag/vi göra med det lilla monstret.
1
Trotsig!! Har en flicka på 5 år, som faktiskt håller på att sabba våran familj. Jag har en dotter till på 15år.
till problemet, hon är en ren tyrann hemma, hon kräver helatiden uppmärksamhet, ingen kan prata utan att hon avbryter konstant, säger man åt henne så gapar och skriker hon, och låter oavbrutet med irriterande ljud. Hon härmas pratar bajs, och är allmänt otrevlig. Hon klänger på mej hon tar över hela familjen, bossar och bestämmer. Nu har set gott så långta att vi blir griniga och tjafsiga hemma, allmän dålig stämmning, jag vill helst bara jobba! Min andra dotter och jag vi får inte chans att prata. Snälla nån vad ska jag/vi göra med det lilla monstret.
Jag tror mycket på att vara tydlig med sina regler och gränser och om man gör något man inte får så får det konsekvenser, tex om man blir tillsagd att inte avbryta men fortsätter så blir man tillsagd igen men man får också veta att avbryter du en gång till får du gå till ditt rum och stanna där tills du kan uppföra dig. Fortsätter man så får man gå till sitt rum. Ja det kommer gråtas skrikas och levas om men i längden måste hennes handlande få konsekvenser och det är bra mycket lättare att ta bråken vid 5 års ålder än 15. Det är viktigt att vara tydlig och konsekvent men också att uppmuntra positivt beteende. Det är viktigt att ni som föräldrar faktisk är de som bestämmer hemma, hon försöker testa era gränser för att veta hur långt hon kan gå och i längden så blir hon nog tryggare av att veta att ni bryr er tillräckligt för att sätta gränser. Lycka till.
2
Jag tror mycket på att vara tydlig med sina regler och gränser och om man gör något man inte får så får det konsekvenser, tex om man blir tillsagd att inte avbryta men fortsätter så blir man tillsagd igen men man får också veta att avbryter du en gång till får du gå till ditt rum och stanna där tills du kan uppföra dig. Fortsätter man så får man gå till sitt rum. Ja det kommer gråtas skrikas och levas om men i längden måste hennes handlande få konsekvenser och det är bra mycket lättare att ta bråken vid 5 års ålder än 15. Det är viktigt att vara tydlig och konsekvent men också att uppmuntra positivt beteende. Det är viktigt att ni som föräldrar faktisk är de som bestämmer hemma, hon försöker testa era gränser för att veta hur långt hon kan gå och i längden så blir hon nog tryggare av att veta att ni bryr er tillräckligt för att sätta gränser. Lycka till.
Har det alltid varit så här? Eller annars kanske hon kommit in i lilla puberteten.
Mitt förslag är att du kollar upp om socialtjänsten i din kommun har någon familjebehandlingsenhet. Antingen kan du anmäla dig till en föräldrakurs om de kör sådana, eller kontakta en familjebehandlare som kan hjälpa dig med konkreta tips. Lycka till.
3
Har det alltid varit så här? Eller annars kanske hon kommit in i lilla puberteten.
Mitt förslag är att du kollar upp om socialtjänsten i din kommun har någon familjebehandlingsenhet. Antingen kan du anmäla dig till en föräldrakurs om de kör sådana, eller kontakta en familjebehandlare som kan hjälpa dig med konkreta tips. Lycka till.
Hej! Det låter som om ni har hamnat i ett läge där olika behov gör att ni är flera i familjen som inte mår riktigt bra. Jag tänker att allas behov behöver bli beaktade - såväl femåringens som femtonåringens som de vuxnas. Ibland kan den här typen av svårigheter rättas till med några få enkla tips, ibland kan lite större insatser behövas. Jag har jobbat med den här typen av frågor i drygt 10 år och om du vill kan vi tillsammans föra en dialog i detta forum för att tillsammans se om vi kan hitta fram till lite nya mönster eller lösningar. För att kunna hjälpa dig behöver jag veta lite mer om hur er vardag ser ut och hur du i allmänhet tänker om barns behov. Är du intresserad av att dela med dig av det? Mvh Marix
4
Hej! Det låter som om ni har hamnat i ett läge där olika behov gör att ni är flera i familjen som inte mår riktigt bra. Jag tänker att allas behov behöver bli beaktade - såväl femåringens som femtonåringens som de vuxnas. Ibland kan den här typen av svårigheter rättas till med några få enkla tips, ibland kan lite större insatser behövas. Jag har jobbat med den här typen av frågor i drygt 10 år och om du vill kan vi tillsammans föra en dialog i detta forum för att tillsammans se om vi kan hitta fram till lite nya mönster eller lösningar. För att kunna hjälpa dig behöver jag veta lite mer om hur er vardag ser ut och hur du i allmänhet tänker om barns behov. Är du intresserad av att dela med dig av det? Mvh Marix
Hej igen,
Vill till en början veta lite om din flicka i allmänhet - har hon alltid varit lite "krävande" eller har hon förändrats över tid? Går flickan på förskola och i så fall; hur trivs/fungerar hon där? Upplever personalen henne på samma sätt som du/ni? Om ni också har goda stunder tillsammans - hur ofta inträffar dem och vad gör ni då?
Har det hänt något i er familj det senaste året?
6
Hej igen,
Vill till en början veta lite om din flicka i allmänhet - har hon alltid varit lite "krävande" eller har hon förändrats över tid? Går flickan på förskola och i så fall; hur trivs/fungerar hon där? Upplever personalen henne på samma sätt som du/ni? Om ni också har goda stunder tillsammans - hur ofta inträffar dem och vad gör ni då?
Har det hänt något i er familj det senaste året?
Hej, vi är i grekland nu, så därför dröjer det lite med svar.
hon har alltid varit aktiv, men sissta två åren har hon förändrats, och sen förra hösten blev det jobbigt, kräver uppmärksamhet, har irriterande ljud för sig, och svår att få i säng på kvällarna.
hon är väldigt gnällig om allt, och ja jobbig i allmänhet!
hon går på förskola och trivs. Väldigt bra, jag har pratat
med dom där och hon är inte lika krävande där som hemma, just nu känns det inte som vi har så fina stunder ihop�� men om vi har det så är det ett tag sen flippar hon ur och blir jobbig.
7
Hej, vi är i grekland nu, så därför dröjer det lite med svar.
hon har alltid varit aktiv, men sissta två åren har hon förändrats, och sen förra hösten blev det jobbigt, kräver uppmärksamhet, har irriterande ljud för sig, och svår att få i säng på kvällarna.
hon är väldigt gnällig om allt, och ja jobbig i allmänhet!
hon går på förskola och trivs. Väldigt bra, jag har pratat
med dom där och hon är inte lika krävande där som hemma, just nu känns det inte som vi har så fina stunder ihop�� men om vi har det så är det ett tag sen flippar hon ur och blir jobbig.
Hej igen! Hoppas ni har det skönt i Grekland! Vet ju egentligen alldeles för lite om er familj och din flicka men av det du beskriver så får jag tankar om att hon kanske har egna svårigheter. Det kan innebära att hon behöver extra stöd och tydlighet från sin omgivning och att det i sig förklarar varför hon fungerar lite bättre på förskolan - det är ju en mer inrutad och förutsägbar tillvaro än hemmet i regel. Det betyder inte att hon har det bättre på förskolan men att hon kanske "svarar" bra på det tydliga regelverk som råder där. Mitt råd är att ni tar saken vidare, genom att kontakta barnhabiliteringen och eventuellt låta henne genomgå en utredning där. Oavsett vad en utredning visar så kan ni genom habiliteringen få råd, stöd och verktyg för hur ni kan bemöta er flicka på bästa sätt. Man kan också få enskild hjälp som förälder och möjlighet att prata om alla de känslor man får/har när man har ett barn som bjuder motstånd och utmanar en så som du beskriver att din flicka faktiskt gör. Hoppas det här kan vara till lite hjälp på vägen och jag önskar er lycka till. Ha en fin sommar! Marix
8
Hej igen! Hoppas ni har det skönt i Grekland! Vet ju egentligen alldeles för lite om er familj och din flicka men av det du beskriver så får jag tankar om att hon kanske har egna svårigheter. Det kan innebära att hon behöver extra stöd och tydlighet från sin omgivning och att det i sig förklarar varför hon fungerar lite bättre på förskolan - det är ju en mer inrutad och förutsägbar tillvaro än hemmet i regel. Det betyder inte att hon har det bättre på förskolan men att hon kanske "svarar" bra på det tydliga regelverk som råder där. Mitt råd är att ni tar saken vidare, genom att kontakta barnhabiliteringen och eventuellt låta henne genomgå en utredning där. Oavsett vad en utredning visar så kan ni genom habiliteringen få råd, stöd och verktyg för hur ni kan bemöta er flicka på bästa sätt. Man kan också få enskild hjälp som förälder och möjlighet att prata om alla de känslor man får/har när man har ett barn som bjuder motstånd och utmanar en så som du beskriver att din flicka faktiskt gör. Hoppas det här kan vara till lite hjälp på vägen och jag önskar er lycka till. Ha en fin sommar! Marix
Kära besökare.
Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.
Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.
