Det här är ett inte helt ovanligt scenario.
Två äldre personer som lever ihop och är gifta sedan kanske 20-årsåldern.
Den ena får problem av både medicinsk art och problem med minnet. Den sjuke behöver nu hjälp med att komma ihåg att ta sina mediciner.
Vem ska hjälpa till med det? Den andre, eller sjukvården?
1
Hur mycket ansvar har man för sin livskamrat?
Det här är ett inte helt ovanligt scenario.
Två äldre personer som lever ihop och är gifta sedan kanske 20-årsåldern.
Den ena får problem av både medicinsk art och problem med minnet. Den sjuke behöver nu hjälp med att komma ihåg att ta sina mediciner.
Vem ska hjälpa till med det? Den andre, eller sjukvården?
Det känns rätt självklart att man hjälper sin partner med en sådan sak. Det finns ju sådana här boxar med fack för veckans alla dagar som man fyller med tabletter så har man koll på om man tog medicinen eller inte.
Vem som helst kan bli förlåten när de haft fel.
Det svåra är att bli förlåten för att du har haft rätt!
Värd hos Allt för Föräldrar
3
Låter inte betungande Det känns rätt självklart att man hjälper sin partner med en sådan sak. Det finns ju sådana här boxar med fack för veckans alla dagar som man fyller med tabletter så har man koll på om man tog medicinen eller inte.
Förutsatt att den andre inte också börjar få problem med minnet.
Då kanske det får bli hemsjukvård (kommunens sköterskor) som delar dosett och kör något hjälpmedel för påminnelser.
4
Förutsatt att den andre inte också börjar få problem med minnet.
Då kanske det får bli hemsjukvård (kommunens sköterskor) som delar dosett och kör något hjälpmedel för påminnelser.
Såklart hjälper man varandra med såna saker, om den andra är "frisk" och inte har problem med minnet eller så. Jag tycker att man har ett ganska långtgående ansvar för varandra, så länge man bor ihop, oavsett hur gammal eller ung man är.
Men det får ju inte bli hälsofarligt, så att viktiga mediciner glöms allt mer. Då får man ju antingen fixa det med hjälp av hemvården (tillsyn och medicin), eller så får man kanske flytta till en annan form av boende.
Men de flesta hjälper nog sin partner när det kommer till det läget. Min sambo hjälper mig att kolla dosetten så att jag tar min medicin som jag ska . Och jag är bara förtiett, han några år yngre . Men mitt minne är inte så bra.
5
Såklart hjälper man varandra med såna saker, om den andra är "frisk" och inte har problem med minnet eller så. Jag tycker att man har ett ganska långtgående ansvar för varandra, så länge man bor ihop, oavsett hur gammal eller ung man är.
Men det får ju inte bli hälsofarligt, så att viktiga mediciner glöms allt mer. Då får man ju antingen fixa det med hjälp av hemvården (tillsyn och medicin), eller så får man kanske flytta till en annan form av boende.
Men de flesta hjälper nog sin partner när det kommer till det läget. Min sambo hjälper mig att kolla dosetten så att jag tar min medicin som jag ska . Och jag är bara förtiett, han några år yngre . Men mitt minne är inte så bra.
Tack för era svar! För mig känns det också som det normala men det är verkligen långt ifrån alla som tycker att de ska behöva hjälpa sin partner med detta. Ofta framkommer argument som, jag är inte hens hjälpreda, eller jag vill sova länge på morgonen så det går inte osv.
Hade det räckt med att dela dosett så är det ju ofta inget problem. Det är när det måste påminnas för att medicinen ska tas ut ur dosetten och stoppa i munnen som det blir en större sak.
Ska kanske tillägga att man får hjälp med detta om man vill, trots frisk hemmavarande partner.
7
Tack för era svar! För mig känns det också som det normala men det är verkligen långt ifrån alla som tycker att de ska behöva hjälpa sin partner med detta. Ofta framkommer argument som, jag är inte hens hjälpreda, eller jag vill sova länge på morgonen så det går inte osv.
Hade det räckt med att dela dosett så är det ju ofta inget problem. Det är när det måste påminnas för att medicinen ska tas ut ur dosetten och stoppa i munnen som det blir en större sak.
Ska kanske tillägga att man får hjälp med detta om man vill, trots frisk hemmavarande partner.
Det finns ju en gräns, man ska inte behöva agera oavlönad sjukvårdare typ åt en familjemedlem. Men att hjälpa den andre med att inte missa/glömma medicinerna är i normalfallet långt under den gränsen...
8
Det finns ju en gräns, man ska inte behöva agera oavlönad sjukvårdare typ åt en familjemedlem. Men att hjälpa den andre med att inte missa/glömma medicinerna är i normalfallet långt under den gränsen...
Jag tror inte det finns något juridiskt ansvar. En hel del moraliskt ansvar tycker jag dock det finns. Fast det senare beror ju på förhållandet, på praktiska saker och på allt runtom. Om hon varje år reser utomlands utan honom, är på landet utan honom eller jobbar natt och behöver sova ut ska hon inte behöva sluta med det för att han har problem att komma ihåg sin medicin.
Ha det gott!
9
Jag tror inte det finns något juridiskt ansvar. En hel del moraliskt ansvar tycker jag dock det finns. Fast det senare beror ju på förhållandet, på praktiska saker och på allt runtom. Om hon varje år reser utomlands utan honom, är på landet utan honom eller jobbar natt och behöver sova ut ska hon inte behöva sluta med det för att han har problem att komma ihåg sin medicin.
Stort ansvar, skulle jag säga. Det ingår väl i avtalet när man bli livskamrater. I nöd och lust. Över tid är det olika saker man behöver hjälpas åt med.
10
Stort ansvar, skulle jag säga. Det ingår väl i avtalet när man bli livskamrater. I nöd och lust. Över tid är det olika saker man behöver hjälpas åt med.
Tycker att det ingår i avtalet men det beror lite på situation. Har ett äldre par nära där han tar mycket mediciner och hon på minnet, för han är lite glömsk men inte dement eller så utan sådär vardagsglömsk som många av oss är. Och det är väl bra men när han skäller ut sin fru för att hon inte har påmint honom att hämta ut nya mediciner då tycker jag att det är att kräva väl mycket
11
Tycker att det ingår i avtalet men det beror lite på situation. Har ett äldre par nära där han tar mycket mediciner och hon på minnet, för han är lite glömsk men inte dement eller så utan sådär vardagsglömsk som många av oss är. Och det är väl bra men när han skäller ut sin fru för att hon inte har påmint honom att hämta ut nya mediciner då tycker jag att det är att kräva väl mycket
Jag tycker det är rimligt att man tar det ansvaret om man har valt att leva ihop och sen tänker jag att vem sjutton vill ha helt främmande personer springande i sitt hem flera gånger om dagen bara för att dela ut mediciner.
12
Jag tycker det är rimligt att man tar det ansvaret om man har valt att leva ihop och sen tänker jag att vem sjutton vill ha helt främmande personer springande i sitt hem flera gånger om dagen bara för att dela ut mediciner.
Kära besökare.
Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.
Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.
. Och jag är bara förtiett, han några år yngre
