...eller ej, så var ju den här lite tänkvärd. Den handlar om skolan men kan förstås även översättas till fritidsverksamheter. Vad signalerar man till sina barn om man struntar i regler som man tycker är lite löjliga?
Apropå att respektera regler... ...eller ej, så var ju den här lite tänkvärd. Den handlar om skolan men kan förstås även översättas till fritidsverksamheter. Vad signalerar man till sina barn om man struntar i regler som man tycker är lite löjliga?
Nästan övertydlig för frågar de mig "mamma får jag...." när vi är på dagis så svarar jag så gott som alltid att de får de fråga fröken om för på dagis bestämmer inte jag. Till skolan brukar de ha lärt sig
Alltså inte om de frågar om de får ta hem en teckning som är deras utan mer av typen, Får jag ta med ett gosedjur imorgon, får jag vara ute utan jacka idag, får jag två mackor till frukost.
Jag tycker det är jätteviktigt att när jag lämnar ifrån mig barnet så är jag inte den som bestämmer, jag sätter inga regler och barnen får inga svar av den typen av mig. Däremot kan jag hjälpa dem att fråga den som bestämmer om de inte vågar eller klarar av att formulera sig. Jag kan också hjälpa den som bestämmer att se till att mitt barn följer reglerna om jag är på plats även om jag inte eg tycker om reglerna.
Är det såna regler som jag verkligen tycker illa om, ja då får jag ju ta upp det med personalen när mitt barn inte är med men sin gilla läget vad som beslutas.
Ida med Jennie född mars -04, Pontus född maj -06, Kasper född mars -08 och Sandra född 11/7 -10
2
Jag har varit jättetydlig med mina barn Nästan övertydlig för frågar de mig "mamma får jag...." när vi är på dagis så svarar jag så gott som alltid att de får de fråga fröken om för på dagis bestämmer inte jag. Till skolan brukar de ha lärt sig
Alltså inte om de frågar om de får ta hem en teckning som är deras utan mer av typen, Får jag ta med ett gosedjur imorgon, får jag vara ute utan jacka idag, får jag två mackor till frukost.
Jag tycker det är jätteviktigt att när jag lämnar ifrån mig barnet så är jag inte den som bestämmer, jag sätter inga regler och barnen får inga svar av den typen av mig. Däremot kan jag hjälpa dem att fråga den som bestämmer om de inte vågar eller klarar av att formulera sig. Jag kan också hjälpa den som bestämmer att se till att mitt barn följer reglerna om jag är på plats även om jag inte eg tycker om reglerna.
Är det såna regler som jag verkligen tycker illa om, ja då får jag ju ta upp det med personalen när mitt barn inte är med men sin gilla läget vad som beslutas.
Å, jag ogillar verkligen den här kvinnans resonemang.
Ja, vad signalerar man? Att vissa regler ÄR löjliga? Att det faktiskt är sunt att ifrågasätta saker och ting man tycker verkar absurda istället för att bara följa blint? Det är faktiskt det viktigaste man kan lära sitt barn. Lita inte på auktoriteter bara för att de är en auktoritet. Det kan gå precis hur fel som helst.
Men den situation hon beskriver - barnet är sex år gammalt! Dels är barnet litet, men dels är barnet stort. Varför sitter föräldrarna precis bakom? Kan barnet möjligen vara lite nervöst? Och mamman med, och känna sig extremt pinsam i situationen - därav fnissandet? Och är det någon som tycker det känns konstruktivt att första dagen i skolan bli tillrättavisad framför alla sina kompisar (det barnet får en del att kompensera med ännu mer bus...)? Nej, jag skulle säga att den lärare som inte kan bemöta en så enkel kommentar från en sexåring behöver nog lite (mycket) mer erfarenhet av barn...Fråntas man hela sin pondus av EN kommentar, ja, då ger jag inte mycket för den läraren. Och inte för Frida Boisen heller, för den delen.
3
Å, jag ogillar verkligen den här kvinnans resonemang.
Ja, vad signalerar man? Att vissa regler ÄR löjliga? Att det faktiskt är sunt att ifrågasätta saker och ting man tycker verkar absurda istället för att bara följa blint? Det är faktiskt det viktigaste man kan lära sitt barn. Lita inte på auktoriteter bara för att de är en auktoritet. Det kan gå precis hur fel som helst.
Men den situation hon beskriver - barnet är sex år gammalt! Dels är barnet litet, men dels är barnet stort. Varför sitter föräldrarna precis bakom? Kan barnet möjligen vara lite nervöst? Och mamman med, och känna sig extremt pinsam i situationen - därav fnissandet? Och är det någon som tycker det känns konstruktivt att första dagen i skolan bli tillrättavisad framför alla sina kompisar (det barnet får en del att kompensera med ännu mer bus...)? Nej, jag skulle säga att den lärare som inte kan bemöta en så enkel kommentar från en sexåring behöver nog lite (mycket) mer erfarenhet av barn...Fråntas man hela sin pondus av EN kommentar, ja, då ger jag inte mycket för den läraren. Och inte för Frida Boisen heller, för den delen.
Men hu. Jag är alltid, alltid mitt barns förälder. När det gäller vad barnen ska lära sig, ja, då bestämmer läraren. Läraren bestämmer när skolan börjar, att man ska vara tyst för allas fromma i klassrummet osv, men jag är alltid den som är ansvarig för mitt barn och bestäms det saker som inte är bra för mitt barn så är det verkligen jag som ändrar reglerna kring det. Skolan finns till för barnen, inte barnen för skolan. Jag gillar INTE läget när det beslutas saker som inte är bra för mitt barn.
4
Men hu. Jag är alltid, alltid mitt barns förälder. När det gäller vad barnen ska lära sig, ja, då bestämmer läraren. Läraren bestämmer när skolan börjar, att man ska vara tyst för allas fromma i klassrummet osv, men jag är alltid den som är ansvarig för mitt barn och bestäms det saker som inte är bra för mitt barn så är det verkligen jag som ändrar reglerna kring det. Skolan finns till för barnen, inte barnen för skolan. Jag gillar INTE läget när det beslutas saker som inte är bra för mitt barn.
Är med i typ varenda föräldraråd som finns för att kunna påverka.
Jag har också tagit upp ett antal saker med personalen genom åren men då när barnen inte har varit med.
För barnet vinner inte alls på att jag försöker ändra regler och göra det osäkert på vem som bestämmer på ett ställe där jag faktiskt inte bestämmer annat än om jag ska lämna mitt barn där eller inte. Resten får jag försöka ändra på utan att barnet ska stå och fundera på vem som eg bestämmer här.
Ida med Jennie född mars -04, Pontus född maj -06, Kasper född mars -08 och Sandra född 11/7 -10
5
Nä jag kan också ha synpunkter på det Alltså hur saker och ting bedrivs.
Är med i typ varenda föräldraråd som finns för att kunna påverka.
Jag har också tagit upp ett antal saker med personalen genom åren men då när barnen inte har varit med.
För barnet vinner inte alls på att jag försöker ändra regler och göra det osäkert på vem som bestämmer på ett ställe där jag faktiskt inte bestämmer annat än om jag ska lämna mitt barn där eller inte. Resten får jag försöka ändra på utan att barnet ska stå och fundera på vem som eg bestämmer här.
Kan inte annat än att hålla med
Och vad jag vet inte hur många gånger jag har fått tala om för sonen att ibland måste man följa vissa regler, även om båda han och jag tycker de är löjliga.
Nej, jag kan inte alltid försvara reglerna, utan mest sagt att det är bara att bita ihop och göra så, det får man göra som vuxen också ibland.
Det där med att sitta i ring som hon beskrev om, jag har så svårt för sådant så troligen hade min inställning lyst igenom, även om jag gjorde allt för att dölja det, därav undvek jag sådant om det gick.
Men en bra lärare hade kunnat bemöta det utan problem
7
Kan inte annat än att hålla med
Och vad jag vet inte hur många gånger jag har fått tala om för sonen att ibland måste man följa vissa regler, även om båda han och jag tycker de är löjliga.
Nej, jag kan inte alltid försvara reglerna, utan mest sagt att det är bara att bita ihop och göra så, det får man göra som vuxen också ibland.
Det där med att sitta i ring som hon beskrev om, jag har så svårt för sådant så troligen hade min inställning lyst igenom, även om jag gjorde allt för att dölja det, därav undvek jag sådant om det gick.
Men en bra lärare hade kunnat bemöta det utan problem
vi var faktiskt med om en situation där jag ställde mig på sonens sida, mot läraren.
Det var syslöjd och sonen var duktig, men så hade han misslyckats fulltständigt med en sak, han var arg, ledsen och väldigt besviken och ville inte se eländet mer.
Men läraren tyckte att han skulle sprätta upp och göra om, han vägrade och kastade saken i papperskorgen och sedan var det konflikt.
Jag blev uppringd och frågade rent ut varför hon inte kunde släppa detta och vänta till nästa lektion och då även hjälpa honom att sprätta upp, jag sa till henne att nu når du inte fram, låt honom får distans till det, så kommer det fungera.
Nix, då motarbetade jag henne och hennes studieplan.
Den saken blev aldrig klar och hon gav inte sonen nya uppgifter förrän saken var klart, ställningskrig med andra ord.
Som "straff" så fick han en notering att han inte uppnått målen i utvecklingssamtalet (men han fick A i slöjd i slutändan) och efter det har han inte använt symaskinen alls.
En smart lärare hade lyssnat och tagit till sig det jag sagt och angripit problemet på ett annat sätt och troligen nått sitt mål då.
8
vi var faktiskt med om en situation där jag ställde mig på sonens sida, mot läraren.
Det var syslöjd och sonen var duktig, men så hade han misslyckats fulltständigt med en sak, han var arg, ledsen och väldigt besviken och ville inte se eländet mer.
Men läraren tyckte att han skulle sprätta upp och göra om, han vägrade och kastade saken i papperskorgen och sedan var det konflikt.
Jag blev uppringd och frågade rent ut varför hon inte kunde släppa detta och vänta till nästa lektion och då även hjälpa honom att sprätta upp, jag sa till henne att nu når du inte fram, låt honom får distans till det, så kommer det fungera.
Nix, då motarbetade jag henne och hennes studieplan.
Den saken blev aldrig klar och hon gav inte sonen nya uppgifter förrän saken var klart, ställningskrig med andra ord.
Som "straff" så fick han en notering att han inte uppnått målen i utvecklingssamtalet (men han fick A i slöjd i slutändan) och efter det har han inte använt symaskinen alls.
En smart lärare hade lyssnat och tagit till sig det jag sagt och angripit problemet på ett annat sätt och troligen nått sitt mål då.
Jag är likadan, väldigt noga med att understryka pedagogernas mandat på dagis o i skolan. Och jag vet att det uppskattas. Man kan inte formulera regler som alla gillar i alla lägen. Det är viktigt för barn att lära sig kompromissa. Men självklart, är det något som man som förälder tycker är riktigt tokigt så tar man upp det. Men som du säger, på tu man hand med personalen. En enda gång genom mina barns stora barns skolgång har jag öppet stöttat mitt barn mot en lärare och då det var en helt galen gympalärare som hade regler som var helt uppåt väggarna. Men i övrigt får man gilla läget, även om man inte alltid gillar läget .
9
Jag är likadan, väldigt noga med att understryka pedagogernas mandat på dagis o i skolan. Och jag vet att det uppskattas. Man kan inte formulera regler som alla gillar i alla lägen. Det är viktigt för barn att lära sig kompromissa. Men självklart, är det något som man som förälder tycker är riktigt tokigt så tar man upp det. Men som du säger, på tu man hand med personalen. En enda gång genom mina barns stora barns skolgång har jag öppet stöttat mitt barn mot en lärare och då det var en helt galen gympalärare som hade regler som var helt uppåt väggarna. Men i övrigt får man gilla läget, även om man inte alltid gillar läget .
Men i en klass med 25 elever kommer naturligtvis alltid _någon_ av eleverna tycka att en regel som en lärare kommer med är löjlig, dum osv. Så då ska lärarna ha en arbetssituation där de ständigt är ifrågasatta av barnen?
Vad hade varit svårt för föräldern i exemplet att säga "Nu får du sitta ner" till barnet? Det är väl det naturliga om barnet börjar tjoa runt i en olämplig situation. Likväl som att läraren ska ha pondus ska väl föräldrarna ha pondus och ta ansvar för barnens beteende och uppförande? Man kan lika väl säga att om en förälder inte klarar av att tygla sin sexåring så behöver den föräldern utveckla sitt föräldraskap.
10
Men i en klass med 25 elever kommer naturligtvis alltid _någon_ av eleverna tycka att en regel som en lärare kommer med är löjlig, dum osv. Så då ska lärarna ha en arbetssituation där de ständigt är ifrågasatta av barnen?
Vad hade varit svårt för föräldern i exemplet att säga "Nu får du sitta ner" till barnet? Det är väl det naturliga om barnet börjar tjoa runt i en olämplig situation. Likväl som att läraren ska ha pondus ska väl föräldrarna ha pondus och ta ansvar för barnens beteende och uppförande? Man kan lika väl säga att om en förälder inte klarar av att tygla sin sexåring så behöver den föräldern utveckla sitt föräldraskap.
Mycket möjligt att läraren skulle ha angripit problemet annorlunda, även lärare är ju bara människor. Men barnen måste lära sig att hantera att ta uppgifter och uppdrag från olika personer, även de som inte är superpedagogiska. Jag tycker inte att vår uppgift som föräldrar är att stötta barnen när de vägrar utföra skoluppgifter.
11
Mycket möjligt att läraren skulle ha angripit problemet annorlunda, även lärare är ju bara människor. Men barnen måste lära sig att hantera att ta uppgifter och uppdrag från olika personer, även de som inte är superpedagogiska. Jag tycker inte att vår uppgift som föräldrar är att stötta barnen när de vägrar utföra skoluppgifter.
Utan att på något sätt försvara mammans agerande i situationen, demonstrerar Frida Boisen ännu en gång sin infantila korkskallighet. Utifrån ett (1) exempel generaliserar hon Sveriges samtliga föräldrars beteenden och förespråkar dessutom gammaldags kadaverdisciplin, där auktoriteter över huvud taget inte får ifrågasättas. Naturligtvis skall man inte torpedera lärarens auktoritet inför samtliga övriga barn och föräldrar, utan ta upp frågan om ”ringleken” efteråt och med henne enskilt. Det finns däremot ingen anledning att kritiklöst låta läraren hitta på precis vad som helst, som står i strid med ens övertygelse som förälder eller med barnets känsla av att inte bli respekterat.
Sedan kan man ju undra vad det är för fel på pluralpronominet ”de” och varför det måste ändras till det i sammanhanget felanvända singularpronominet ”hen”…
12
Utan att på något sätt försvara mammans agerande i situationen, demonstrerar Frida Boisen ännu en gång sin infantila korkskallighet. Utifrån ett (1) exempel generaliserar hon Sveriges samtliga föräldrars beteenden och förespråkar dessutom gammaldags kadaverdisciplin, där auktoriteter över huvud taget inte får ifrågasättas. Naturligtvis skall man inte torpedera lärarens auktoritet inför samtliga övriga barn och föräldrar, utan ta upp frågan om ”ringleken” efteråt och med henne enskilt. Det finns däremot ingen anledning att kritiklöst låta läraren hitta på precis vad som helst, som står i strid med ens övertygelse som förälder eller med barnets känsla av att inte bli respekterat.
Sedan kan man ju undra vad det är för fel på pluralpronominet ”de” och varför det måste ändras till det i sammanhanget felanvända singularpronominet ”hen”…
F.ö. skriver Frida Boisen rent allmänt en usel svenska. Hade hon själv fortfarande varit skolelev, hade hon förmodligen dragit ned vårt PISA-resultat ytterligare.
13
F.ö. skriver Frida Boisen rent allmänt en usel svenska. Hade hon själv fortfarande varit skolelev, hade hon förmodligen dragit ned vårt PISA-resultat ytterligare.
Hade det varit rätt att föräldern går in som auktoritet över läraren menar du? Som närmaste chef? Jag förstår inte hur du tänker - är det föräldern eller läraren som ska vara barnets auktoritet i den givna situationen? Om läraren ville hävda sin roll som auktoritet så var det givetvis hen som borde agerat där och då.
14
Hade det varit rätt att föräldern går in som auktoritet över läraren menar du? Som närmaste chef? Jag förstår inte hur du tänker - är det föräldern eller läraren som ska vara barnets auktoritet i den givna situationen? Om läraren ville hävda sin roll som auktoritet så var det givetvis hen som borde agerat där och då.
Usch. Jo, man kan formulera regler som alla gillar, även om de inte gillas i alla lägen. Och jag tycker inte alls att man ska dölja för barnen att vuxna gör fel eller att man ställer sig på barnets sida. Det där är en taktik jag aldrig förstått mig på. Barn behöver veta att någon ser dem och står upp för dem. Så tycker jag. Respekt för auktoriteter är bland det mest överskattade som finns.
16
Usch. Jo, man kan formulera regler som alla gillar, även om de inte gillas i alla lägen. Och jag tycker inte alls att man ska dölja för barnen att vuxna gör fel eller att man ställer sig på barnets sida. Det där är en taktik jag aldrig förstått mig på. Barn behöver veta att någon ser dem och står upp för dem. Så tycker jag. Respekt för auktoriteter är bland det mest överskattade som finns.
Det var en inskolningssituation, föräldern var där för att hjälpa barnet att finna sig tillrätta i skolmiljön. Självklart ska föräldern stötta lärarens regler eller lekar eller vad läraren nu gör under inskolningstiden. Föräldern ska väl inte stötta sitt barn i att tjoa runt, tvärtemot lärarens instruktioner??
17
Det var en inskolningssituation, föräldern var där för att hjälpa barnet att finna sig tillrätta i skolmiljön. Självklart ska föräldern stötta lärarens regler eller lekar eller vad läraren nu gör under inskolningstiden. Föräldern ska väl inte stötta sitt barn i att tjoa runt, tvärtemot lärarens instruktioner??
Du får bestämma dig först för vad du tycker, så kanske jag svarar sen. Att du inte gillar Frida Boisen är mindre intressant, det är sakfrågan jag är intresserad av.
18
Du får bestämma dig först för vad du tycker, så kanske jag svarar sen. Att du inte gillar Frida Boisen är mindre intressant, det är sakfrågan jag är intresserad av.
Och då har vi helt olika syn på hur man ska förhålla sig till skolan. Och jag tvivlar inte alls på att jag är i minoritet i Sverige, därav Pisa-resultaten. Ser man utomlands ser det annorlunda ut, och då ser också skolresultaten o skolmiljön annorlunda ut. Man behöver inte gå långt, det räcker med att gå till Finland tex.
19
Och då har vi helt olika syn på hur man ska förhålla sig till skolan. Och jag tvivlar inte alls på att jag är i minoritet i Sverige, därav Pisa-resultaten. Ser man utomlands ser det annorlunda ut, och då ser också skolresultaten o skolmiljön annorlunda ut. Man behöver inte gå långt, det räcker med att gå till Finland tex.
Jag skrev att mamman agerade fel, vilket inte betyder att man blint skall lämna över till läraren att hitta på vad som helst.
20
Jag skrev att mamman agerade fel, vilket inte betyder att man blint skall lämna över till läraren att hitta på vad som helst.
Kära besökare.
Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.
Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.
.
