Läx-RUT - fult med kunskap?
Ordet är fritt
  1. Medlem sedan
    Jan 2008
    #1

    Läx-RUT - fult med kunskap?

    Funderat på det här med RUT och läxhjälp, som verkar vara en så känslig fråga. Debatten nedan handlade om så mycket annat, så jag startar en ny och hoppas det är OK

    Först: Jag är lärare. Jag är inte så förtjust i läxor, men inte tvärmotståndare heller. Och jag vill att ALLA elever ska få det stöd de behöver i skolan.

    Med det sagt är jag ändå lite fundersam över synen på läxhjälp som finns på en del håll. Varför är det så "fult" att satsa på teoretisk kunskap? Ska samhället anpassas efter de med sämst förutsättningar jämt och just när det kommer till kunskaper i språk och matematik och teknik? Då blir det bekymmersamt för Sverige som nation, skulle jag tro. Hjälp mig att förstå!

    Anta att man faktiskt NÅR målen i ett ämne, men upplever det lite lurigt ibland. Man vill utvecklas och kanske gå från betyget E till C. Är motiverad och VILL kämpa. Skolan erbjuder bra undervisning, det finns läxstuga att gå på men tiden krockar med fotbollsträning, eller räcker ändå inte riktigt fullt ut. Och man känner sig ändå lite osäker i ämnet även om läraren verkar klok och undervisar på ett bra sätt. Eleven vill ha MER hjälp än att dela läxhjälpsläraren med tio andra en timme i veckan, men når samtidigt målen. Läraren erbjuder extra träning att göra hemma om man vill, ger tips och råd på hur man kan utvecklas, länkar till bra internetresurser. Vad kan skolan mer göra? Är det rimligt att förvänta sig att eleven ska få en-till-en undervisning på tider som passar eleven själv, för att höja ett godkänt betyg? I en drömvärld vore det ju fantastiskt! Men i en verklig värld där folk dör i vårdköer och mobbade barn blir utan insatser för att det fattas två fritidspedagoger av fem?

    Vi sponsrar massor med aktiviteter för barn som gynnar dem i praktisk-estetiska skolämnen med hjälp av skattemedel och föräldrarna förväntas ändå betala en del. Kommunal musikskola är inte gratis, inte heller idrottsaktiviteter för barn, inte museum (jo kanske för barn men inte för deras föräldrar). Varför är det OK att lägga skattemedel på att öva på gitarrspel, men inte att lägga skattemedel på att få öva på spanska?

    Eller är det OK att öva teoretiska kunskaper, om det sker i organiserade grupper och inte i hemmet även om kostnaden är den samma för föräldrarna? OK att sätta barnen i Medborgarskolans engelskakurser för barn (som också är delvis skattefinansierade?) och OK att ha "forskargrupper" för barn på universiteten på sommarloven? Sådana insatser kritiseras sällan så hårt som Läx-RUT, även om de också är delvis skattefinansierade och kostar föräldrarna en slant. Undrar alltså ärligt, är det att träningen sker i hemmen som irriterar folk även om föräldrarnas kostnad och samhällets utgifter blir desamma?

    Eller är det ordet LÄXOR som skrämmer folk? Jag är som sagt inte superpositiv till läxor och förstår absolut tveksamheten kring att skolor ger läxor som elever MÅSTE göra och MÅSTE få hjälp med. Men i min bekantskapskrets (inte statistik, vet det) används "läxhjälp" sällan som ren LÄX-hjälp, utan snarare hjälp att repetera lektionsinnehåll inför prov, hjälp att förstå det man arbetar med just nu lite bättre, hjälp att jobba med det som krävs för att höja ett godkänt betyg ett snäpp eller två. Hjälp att repetera baskunskaper i matematik, eller att få möjlighet att konversera mer på nya språk. Hjälp att liksom "komma vidare" i ett ämne utan att ha en specifik uppgift från skolan även om läxuppgiften ibland är redskapet för att förstå bättre eftersom den nu råkar finnas till hands. Många hade kört läxhjälp även om barnet inte hade läxor, men kanske kallat det "studiehjälp" eller något annat.

    Vet också många som har barn med olika problematik, som mår bättre av att plugga i hemmiljö som innebär en rejäl paus från skolan. SJÄLVKLART borde skolan bli bättre på att fånga upp och hantera elevers olika förutsättningar, men det finns ju en gråskala i allt. Från trippeldiagnoser och absoluta behov av en-till-en-undervisning för att nå målen, till lättare och tillfälliga svårigheter och att bara "må bättre" om man får repetera en gång extra i trygg hemmamiljö.

    - Ska staten subventionera ALL typ av träning utanför skolan, helt oberoende av när, hur och vad?

    - Ska staten inte subventionera NÅGON träning, och därmed stämpla kunskap och lärande som något fult som bara får finnas till om man sätter ribban efter de med sämst förutsättningar?

    - Ska staten subventionera utveckling av VISSA kunskaper (t.ex. musik), men inte andra och är det i så fall OK att alla inte har råd med kommunal musikskola? Och varför är det i så fall OK att få indirekt hjälp med musikbetyget men inte med mattebetyget? Man hör ju sällan röster som säger "gärna musikskola till alla, men först fria extralektioner i musik till alla som vill i skolans regi". Byt ut "musik" till "fysik" och man hör det dagligen i RUT-debatter. Vilken är skillnaden?

    - Eller borde det finnas fler organiserade grupper (typ simskola, musikskola etc) där man får jobba med programmering, franska, litteratur osv, som inte är gratis men kostar mindre än läx-RUT? Då skulle ju fler ha råd, men fortfarande inte alla...
  2. 1
    Läx-RUT - fult med kunskap? Funderat på det här med RUT och läxhjälp, som verkar vara en så känslig fråga. Debatten nedan handlade om så mycket annat, så jag startar en ny och hoppas det är OK

    Först: Jag är lärare. Jag är inte så förtjust i läxor, men inte tvärmotståndare heller. Och jag vill att ALLA elever ska få det stöd de behöver i skolan.

    Med det sagt är jag ändå lite fundersam över synen på läxhjälp som finns på en del håll. Varför är det så "fult" att satsa på teoretisk kunskap? Ska samhället anpassas efter de med sämst förutsättningar jämt och just när det kommer till kunskaper i språk och matematik och teknik? Då blir det bekymmersamt för Sverige som nation, skulle jag tro. Hjälp mig att förstå!

    Anta att man faktiskt NÅR målen i ett ämne, men upplever det lite lurigt ibland. Man vill utvecklas och kanske gå från betyget E till C. Är motiverad och VILL kämpa. Skolan erbjuder bra undervisning, det finns läxstuga att gå på men tiden krockar med fotbollsträning, eller räcker ändå inte riktigt fullt ut. Och man känner sig ändå lite osäker i ämnet även om läraren verkar klok och undervisar på ett bra sätt. Eleven vill ha MER hjälp än att dela läxhjälpsläraren med tio andra en timme i veckan, men når samtidigt målen. Läraren erbjuder extra träning att göra hemma om man vill, ger tips och råd på hur man kan utvecklas, länkar till bra internetresurser. Vad kan skolan mer göra? Är det rimligt att förvänta sig att eleven ska få en-till-en undervisning på tider som passar eleven själv, för att höja ett godkänt betyg? I en drömvärld vore det ju fantastiskt! Men i en verklig värld där folk dör i vårdköer och mobbade barn blir utan insatser för att det fattas två fritidspedagoger av fem?

    Vi sponsrar massor med aktiviteter för barn som gynnar dem i praktisk-estetiska skolämnen med hjälp av skattemedel och föräldrarna förväntas ändå betala en del. Kommunal musikskola är inte gratis, inte heller idrottsaktiviteter för barn, inte museum (jo kanske för barn men inte för deras föräldrar). Varför är det OK att lägga skattemedel på att öva på gitarrspel, men inte att lägga skattemedel på att få öva på spanska?

    Eller är det OK att öva teoretiska kunskaper, om det sker i organiserade grupper och inte i hemmet även om kostnaden är den samma för föräldrarna? OK att sätta barnen i Medborgarskolans engelskakurser för barn (som också är delvis skattefinansierade?) och OK att ha "forskargrupper" för barn på universiteten på sommarloven? Sådana insatser kritiseras sällan så hårt som Läx-RUT, även om de också är delvis skattefinansierade och kostar föräldrarna en slant. Undrar alltså ärligt, är det att träningen sker i hemmen som irriterar folk även om föräldrarnas kostnad och samhällets utgifter blir desamma?

    Eller är det ordet LÄXOR som skrämmer folk? Jag är som sagt inte superpositiv till läxor och förstår absolut tveksamheten kring att skolor ger läxor som elever MÅSTE göra och MÅSTE få hjälp med. Men i min bekantskapskrets (inte statistik, vet det) används "läxhjälp" sällan som ren LÄX-hjälp, utan snarare hjälp att repetera lektionsinnehåll inför prov, hjälp att förstå det man arbetar med just nu lite bättre, hjälp att jobba med det som krävs för att höja ett godkänt betyg ett snäpp eller två. Hjälp att repetera baskunskaper i matematik, eller att få möjlighet att konversera mer på nya språk. Hjälp att liksom "komma vidare" i ett ämne utan att ha en specifik uppgift från skolan även om läxuppgiften ibland är redskapet för att förstå bättre eftersom den nu råkar finnas till hands. Många hade kört läxhjälp även om barnet inte hade läxor, men kanske kallat det "studiehjälp" eller något annat.

    Vet också många som har barn med olika problematik, som mår bättre av att plugga i hemmiljö som innebär en rejäl paus från skolan. SJÄLVKLART borde skolan bli bättre på att fånga upp och hantera elevers olika förutsättningar, men det finns ju en gråskala i allt. Från trippeldiagnoser och absoluta behov av en-till-en-undervisning för att nå målen, till lättare och tillfälliga svårigheter och att bara "må bättre" om man får repetera en gång extra i trygg hemmamiljö.

    - Ska staten subventionera ALL typ av träning utanför skolan, helt oberoende av när, hur och vad?

    - Ska staten inte subventionera NÅGON träning, och därmed stämpla kunskap och lärande som något fult som bara får finnas till om man sätter ribban efter de med sämst förutsättningar?

    - Ska staten subventionera utveckling av VISSA kunskaper (t.ex. musik), men inte andra och är det i så fall OK att alla inte har råd med kommunal musikskola? Och varför är det i så fall OK att få indirekt hjälp med musikbetyget men inte med mattebetyget? Man hör ju sällan röster som säger "gärna musikskola till alla, men först fria extralektioner i musik till alla som vill i skolans regi". Byt ut "musik" till "fysik" och man hör det dagligen i RUT-debatter. Vilken är skillnaden?

    - Eller borde det finnas fler organiserade grupper (typ simskola, musikskola etc) där man får jobba med programmering, franska, litteratur osv, som inte är gratis men kostar mindre än läx-RUT? Då skulle ju fler ha råd, men fortfarande inte alla...
  3. Medlem sedan
    Jan 2008
    #2
    Just det - ang. "skolans ansvar"

    Det hör man ofta: Det är ju skolans ansvar att se till att eleverna får allt de behöver. Och jovisst, det är det ju. Menar nu när jag skriver de elever som KLARAR skolan, men vill utvecklas mer. Skolan ska möta alla på rätt nivå, även särbegåvade, självklart är det så, men till vilken gräns är mer min fundering.

    Ska skolan ställa upp med ändlösa resurser när en elev med betyget E kommer på att hen vill ha A till nästa termin?
    Ska skolan ha öppen läxläsning mellan 7 och 22 varje dag inklusive helger så att tiden alltid passar någon?
    Ska lärarna förväntas jobba extra med alla elever som vill förbättra resultat på områden man inte läser just nu och t.ex. erbjuda extralektioner om franska revolutionen när man egentligen läser världskrig?
    Ska vi uppmana lärare att sluta ge tips på hur man kan utvecklas vidare hemma, så att inte de som inte har möjlighet/lust missgynnas? Hälften av föräldrarna till mina lågstadieelever brukar självmant fråga vad de kan göra hemma för att hjälpa sitt barn, oavsett barnets nivå. Ska jag sluta svara? Svara med ett leende "Ingenting alls, det ordnar vi i skolan!"

    Undrar alltså nyfiket, inte kritiskt, hur de mest "det är skolans ansvar att fixa allt och skolan ska ge exakt lika förutsättningar för alla"-anhängarna tänker sig det hela rent praktiskt.
  4. 2
    Just det - ang. "skolans ansvar"

    Det hör man ofta: Det är ju skolans ansvar att se till att eleverna får allt de behöver. Och jovisst, det är det ju. Menar nu när jag skriver de elever som KLARAR skolan, men vill utvecklas mer. Skolan ska möta alla på rätt nivå, även särbegåvade, självklart är det så, men till vilken gräns är mer min fundering.

    Ska skolan ställa upp med ändlösa resurser när en elev med betyget E kommer på att hen vill ha A till nästa termin?
    Ska skolan ha öppen läxläsning mellan 7 och 22 varje dag inklusive helger så att tiden alltid passar någon?
    Ska lärarna förväntas jobba extra med alla elever som vill förbättra resultat på områden man inte läser just nu och t.ex. erbjuda extralektioner om franska revolutionen när man egentligen läser världskrig?
    Ska vi uppmana lärare att sluta ge tips på hur man kan utvecklas vidare hemma, så att inte de som inte har möjlighet/lust missgynnas? Hälften av föräldrarna till mina lågstadieelever brukar självmant fråga vad de kan göra hemma för att hjälpa sitt barn, oavsett barnets nivå. Ska jag sluta svara? Svara med ett leende "Ingenting alls, det ordnar vi i skolan!"

    Undrar alltså nyfiket, inte kritiskt, hur de mest "det är skolans ansvar att fixa allt och skolan ska ge exakt lika förutsättningar för alla"-anhängarna tänker sig det hela rent praktiskt.
  5. Medlem sedan
    Jan 2000
    Forumvärd
    #3
    ¨Det jag reagerade på var de skyhöga priserna, trots RUT-avdrag, med en snabb kalkyl så låg timpriserna på ungefär det som många konsulter har (och dessa timpriser ska då även bekosta lokalhyra, overheadkostnader etc)
    Det var över 300 kronor i timmen, men RUT-avdrag och då var det studenter som undervisade och hemma hos en.
  6. 3
    ¨Det jag reagerade på var de skyhöga priserna, trots RUT-avdrag, med en snabb kalkyl så låg timpriserna på ungefär det som många konsulter har (och dessa timpriser ska då även bekosta lokalhyra, overheadkostnader etc)
    Det var över 300 kronor i timmen, men RUT-avdrag och då var det studenter som undervisade och hemma hos en.
  7. Medlem sedan
    Jan 2008
    #4
    Det håller jag med om! Den stackars studenten får väl inte så stor del av de där 300 kr/h heller...

    Prisnivåerna är ju en del man kan diskutera, absolut. Och hur upplägget utformas, kanske borde finnas pooler för läxhjälpare där alla var sin egen utan att vara företagare på något vis... Kanske anställda av kommunen som bara skötte den "vita" delen för en låg kostnad utan att gå med vinst på läxhjälpen, hur nu det skulle utformas. Eller om man ska kalla det studiehjälp.

    För övrigt samma vansinniga kostnader när en lärare är sjuk och man får anlita vikarieförmedlig i brist på "fria" vikarier. Att ha en (ung och outbildad) vikarie i fem timmar (enbart lektionsdelen av dagen) kan kosta skolan det dubbla mot att ha en (välutbildad och erfaren) ordinarie lärare HELA dagen. Och vikariestackarn får typ 110 kr/h.
  8. 4
    Det håller jag med om! Den stackars studenten får väl inte så stor del av de där 300 kr/h heller...

    Prisnivåerna är ju en del man kan diskutera, absolut. Och hur upplägget utformas, kanske borde finnas pooler för läxhjälpare där alla var sin egen utan att vara företagare på något vis... Kanske anställda av kommunen som bara skötte den "vita" delen för en låg kostnad utan att gå med vinst på läxhjälpen, hur nu det skulle utformas. Eller om man ska kalla det studiehjälp.

    För övrigt samma vansinniga kostnader när en lärare är sjuk och man får anlita vikarieförmedlig i brist på "fria" vikarier. Att ha en (ung och outbildad) vikarie i fem timmar (enbart lektionsdelen av dagen) kan kosta skolan det dubbla mot att ha en (välutbildad och erfaren) ordinarie lärare HELA dagen. Och vikariestackarn får typ 110 kr/h.
  9. Medlem sedan
    Jul 2006
    #5
    Du ställer väldigt många relevanta frågor. Jag tvivlar starkt på att någon politiker som varit med om att avskaffa läx-Rut kan svara på dessa frågor. Jag har själv ställt frågan förut om vad skillnaden är mot idrottsföreningar som får bidrag för att bedriva verksamhet, och föräldrarna får reducerad avgift om barnen deltar i aktiviteter anordnade av föreningen. Precis som du säger - är det finare och viktigare med idrott än kunskap? Bägge är väl viktiga?

    Jag kan bara hålla med om varenda ord du säger. Jag önskar att man istället hade gjort tvärtom och utvidgat möjligheterna till skattesubventionerad studiehjälp. Nu i dagarna när högskoleprovet är aktuellt så tänker jag på alla som inte satsade ordentligt i skolan, och som nu försöker få tillräckliga poäng på högskoleprovet för att kunna gå sin drömutbildning. Tänk om de hade haft möjlighet att få skattesubventionerad studiehjälp! Vilket lyft och vilken uppmuntran för dessa ungdomar som försöker reparera tidigare misstag och skapa sig en framtid. De har ju ingen skola alls att gå till, utan måste sitta hemma ensamma och plugga. I bästa fall har de någon förälder eller kompis som kan bistå, i sämsta fall har de ingen alls att fråga.

    Nu vet jag att det inte är fint att säga att man läser på Flashback, med där finns många trådar om just högskoleprovet. Folk som gör gamla prov o söker hjälp av andra för att förstå komplicerade matematiska beräkningar lösningar. Där diskuterar man också vad priset är för att få någon annan att gå och göra provet år en. Det kostar visst en 80000-100000 för att få någon att gå och skriva ett prov där man garanteras ett resultat på 1,8-2,0...

    Dessa ungdomar kunde väl få skattesubventionerad studiehjälp för att kunna förverkliga sina drömmar, istället för att erbjudas skattebetalda traineejobb de inte vill ha?
  10. 5
    Du ställer väldigt många relevanta frågor. Jag tvivlar starkt på att någon politiker som varit med om att avskaffa läx-Rut kan svara på dessa frågor. Jag har själv ställt frågan förut om vad skillnaden är mot idrottsföreningar som får bidrag för att bedriva verksamhet, och föräldrarna får reducerad avgift om barnen deltar i aktiviteter anordnade av föreningen. Precis som du säger - är det finare och viktigare med idrott än kunskap? Bägge är väl viktiga?

    Jag kan bara hålla med om varenda ord du säger. Jag önskar att man istället hade gjort tvärtom och utvidgat möjligheterna till skattesubventionerad studiehjälp. Nu i dagarna när högskoleprovet är aktuellt så tänker jag på alla som inte satsade ordentligt i skolan, och som nu försöker få tillräckliga poäng på högskoleprovet för att kunna gå sin drömutbildning. Tänk om de hade haft möjlighet att få skattesubventionerad studiehjälp! Vilket lyft och vilken uppmuntran för dessa ungdomar som försöker reparera tidigare misstag och skapa sig en framtid. De har ju ingen skola alls att gå till, utan måste sitta hemma ensamma och plugga. I bästa fall har de någon förälder eller kompis som kan bistå, i sämsta fall har de ingen alls att fråga.

    Nu vet jag att det inte är fint att säga att man läser på Flashback, med där finns många trådar om just högskoleprovet. Folk som gör gamla prov o söker hjälp av andra för att förstå komplicerade matematiska beräkningar lösningar. Där diskuterar man också vad priset är för att få någon annan att gå och göra provet år en. Det kostar visst en 80000-100000 för att få någon att gå och skriva ett prov där man garanteras ett resultat på 1,8-2,0...

    Dessa ungdomar kunde väl få skattesubventionerad studiehjälp för att kunna förverkliga sina drömmar, istället för att erbjudas skattebetalda traineejobb de inte vill ha?
  11. Medlem sedan
    Apr 2008
    #6
    Nu hoppar jag lite till ett närgränsande ämne, nämligen att en hel del skolor har väldigt få lektionstimmar, Tror det häller främst gymnaieskolor, men även en del grundskolor har det. Eleverna förväntas göra mycket av arbetet på egen hand. Men det är en minoritet av eleverna som faktist klarar av det.
    Detta tror ajg är skälet till att läxhjälpen har blivit sådan bussnis.
    Och i de fallen så anser ajg att det faktiskt är skolans ansvar att ha läxhjälp, i skolan, kostnadsfritt.

    så jag kan tycka att MINST upp till godkännandenivå är det skolans ansvar att ha gratis läxhjälp, i någon form.

    Jag är ingen motståndare till Läxhjälp via RUT, men vill att det ska finnas mer prisvärda, subventionerade alternativ. I biblioteket här har de tex gratis läxhjälp några kvällar i veckan, bra för dem som inte har föräldrar som klara/vill hjälpa till.

    att ha motsvarande kulturskolan, fast i teoretiska ämnen, det tror jag skulle falla på att för få var intresserade av det.
  12. 6
    Nu hoppar jag lite till ett närgränsande ämne, nämligen att en hel del skolor har väldigt få lektionstimmar, Tror det häller främst gymnaieskolor, men även en del grundskolor har det. Eleverna förväntas göra mycket av arbetet på egen hand. Men det är en minoritet av eleverna som faktist klarar av det.
    Detta tror ajg är skälet till att läxhjälpen har blivit sådan bussnis.
    Och i de fallen så anser ajg att det faktiskt är skolans ansvar att ha läxhjälp, i skolan, kostnadsfritt.

    så jag kan tycka att MINST upp till godkännandenivå är det skolans ansvar att ha gratis läxhjälp, i någon form.

    Jag är ingen motståndare till Läxhjälp via RUT, men vill att det ska finnas mer prisvärda, subventionerade alternativ. I biblioteket här har de tex gratis läxhjälp några kvällar i veckan, bra för dem som inte har föräldrar som klara/vill hjälpa till.

    att ha motsvarande kulturskolan, fast i teoretiska ämnen, det tror jag skulle falla på att för få var intresserade av det.
  13. Medlem sedan
    Jan 2000
    Forumvärd
    #7
    OT, flashback är inte bara ett forum för kränkta, vita män utan har massor av andra snackgrupper där helt andra frågor dryftas
  14. 7
    OT, flashback är inte bara ett forum för kränkta, vita män utan har massor av andra snackgrupper där helt andra frågor dryftas
  15. Medlem sedan
    Jan 2008
    #8
    Jag gillar idrott! Jag vill att idrottsföreningar SKA få bidrag, precis som musikskolor. Kanske var otydlig där, men så tycker jag!

    När det gäller läx-RUT vet jag inte riktigt vad jag tycker. För tror jag, men utformningen kan nog bli bättre och jag vill DEFINITIVT se mer stöd i skolorna. Men kanske måste det ena inte utesluta det andra. När det gäller läx-RUT är jag dock öppen för att ändra (min oklara ) åsikt, om jag får bra argument och alternativ. Men debatten (i samhället, kanske inte här på forumet) känns ofta rätt svart-vit och hamnar i något slags krig mellan "skolan kan trolla"-anhängare och "de rika" och det känns synd. Tror absolut att det finns mycket man kan göra med skattemedel som hjälper upp kunskapsnivåerna hos stora och små människor även utanför skolpliktens ramar och är intresserad av hur andra resonerar och tänker
  16. 8
    Jag gillar idrott! Jag vill att idrottsföreningar SKA få bidrag, precis som musikskolor. Kanske var otydlig där, men så tycker jag!

    När det gäller läx-RUT vet jag inte riktigt vad jag tycker. För tror jag, men utformningen kan nog bli bättre och jag vill DEFINITIVT se mer stöd i skolorna. Men kanske måste det ena inte utesluta det andra. När det gäller läx-RUT är jag dock öppen för att ändra (min oklara ) åsikt, om jag får bra argument och alternativ. Men debatten (i samhället, kanske inte här på forumet) känns ofta rätt svart-vit och hamnar i något slags krig mellan "skolan kan trolla"-anhängare och "de rika" och det känns synd. Tror absolut att det finns mycket man kan göra med skattemedel som hjälper upp kunskapsnivåerna hos stora och små människor även utanför skolpliktens ramar och är intresserad av hur andra resonerar och tänker
  17. Medlem sedan
    Oct 2014
    #9
    Du har helt rätt och jag tänker på min dotter som nu som vuxen gör en dyslexiutredning som skolan ( och jag) missat i alla år som hon nu får betala själv. Ca 8000kr.
    Nä men pianolektioner och handboll det är fina grejer att subventionera!
  18. 9
    Du har helt rätt och jag tänker på min dotter som nu som vuxen gör en dyslexiutredning som skolan ( och jag) missat i alla år som hon nu får betala själv. Ca 8000kr.
    Nä men pianolektioner och handboll det är fina grejer att subventionera!
  19. Medlem sedan
    Jan 2000
    Forumvärd
    #10
    Det skulle vara toppen, men nog svårt att få igenom detta
    Det var ju ett ramaskri när man skulle satsa på spetsutbildning inom teoretiska ämnena, att det sedan funnits spetsutbildningar inom olika sporter var helt OK.

    Jo, jag tror det skulle vara toppen om man hade möjlighet att ha en kulturskola där man kunde satsa på teoretiska ämnen på olika nivåer
  20. 10
    Det skulle vara toppen, men nog svårt att få igenom detta
    Det var ju ett ramaskri när man skulle satsa på spetsutbildning inom teoretiska ämnena, att det sedan funnits spetsutbildningar inom olika sporter var helt OK.

    Jo, jag tror det skulle vara toppen om man hade möjlighet att ha en kulturskola där man kunde satsa på teoretiska ämnen på olika nivåer
  21. Medlem sedan
    Jan 2008
    #11
    Jag tror i och för sig att programmeringsklubbar och experimentsverkstäder skulle kunna locka massor med barn och ungdomar! Finns det redan goda exempel på!

    Kan också lätt tänka mig att kanske historieklubbar som utformades spännande kunde locka några. Möten i en cool lokal (slott, underjordiskt rum eller liknande), få klä ut sig till 1700-talsmänniskor, provlaga mat från medeltiden osv. Men det kräver ju resurser att ha en sådan verksamhet, både lokaler, rekvisita och kompetent personal. Studiecirkel i klassrum med böcker - nej, det tror jag inte heller så mycket på.

    Med rätt PR kan jag också tänka mig att en en afternoon tea club skulle kunna locka ungdomar. Prata engelska, fika med scones och en samtalsledare som kan hitta ämnen som fångar t.ex. tonårstjejer eller varför inte hackerklubb på engelska där det naturliga datorspråket ändå är engelska.
  22. 11
    Jag tror i och för sig att programmeringsklubbar och experimentsverkstäder skulle kunna locka massor med barn och ungdomar! Finns det redan goda exempel på!

    Kan också lätt tänka mig att kanske historieklubbar som utformades spännande kunde locka några. Möten i en cool lokal (slott, underjordiskt rum eller liknande), få klä ut sig till 1700-talsmänniskor, provlaga mat från medeltiden osv. Men det kräver ju resurser att ha en sådan verksamhet, både lokaler, rekvisita och kompetent personal. Studiecirkel i klassrum med böcker - nej, det tror jag inte heller så mycket på.

    Med rätt PR kan jag också tänka mig att en en afternoon tea club skulle kunna locka ungdomar. Prata engelska, fika med scones och en samtalsledare som kan hitta ämnen som fångar t.ex. tonårstjejer eller varför inte hackerklubb på engelska där det naturliga datorspråket ändå är engelska.
  23. Medlem sedan
    Jan 2008
    #12
    Så synd att hon inte fått utredning tidigare! Hoppas det går bra för henne från nu och framåt ändå.

    Jag subventionerar gärna idrott och musik, men har svårt att förstå varför inte t.ex. lässatsningar kan få samma stöd. Det dyslektiska barnet som får all upptänklig hjälp måste ju ÄNDÅ kämpa hårt - en utredning och "rätt stöd i skolan" trollar tyvärr inte bort det svåra och kampen måste man igenom ändå (men det blir hundra gånger lättare med stöd). Och då kanske handbollen är en fantastisk positiv arena som hjälper barnet att må bra som person ur ett helhetsperspektiv när kampen med läsningen är som tuffast.
  24. 12
    Så synd att hon inte fått utredning tidigare! Hoppas det går bra för henne från nu och framåt ändå.

    Jag subventionerar gärna idrott och musik, men har svårt att förstå varför inte t.ex. lässatsningar kan få samma stöd. Det dyslektiska barnet som får all upptänklig hjälp måste ju ÄNDÅ kämpa hårt - en utredning och "rätt stöd i skolan" trollar tyvärr inte bort det svåra och kampen måste man igenom ändå (men det blir hundra gånger lättare med stöd). Och då kanske handbollen är en fantastisk positiv arena som hjälper barnet att må bra som person ur ett helhetsperspektiv när kampen med läsningen är som tuffast.
  25. Medlem sedan
    Oct 2014
    #13
    självklart tycker jag att sport och musik ska subventioneras också
    Men som flera påpekar förstår jag inte varför det skulle vara mindre ok med att subventionera skolarbete också.

    Tack, och hon klarar sig bra ändå ( det är matten som är det svåra) men nu när hon vill börja studera på högskola eller något igen ( hon har fast jobb och har jobbat sen studenten) så blev det aktualiserat igen.
  26. 13
    självklart tycker jag att sport och musik ska subventioneras också
    Men som flera påpekar förstår jag inte varför det skulle vara mindre ok med att subventionera skolarbete också.

    Tack, och hon klarar sig bra ändå ( det är matten som är det svåra) men nu när hon vill börja studera på högskola eller något igen ( hon har fast jobb och har jobbat sen studenten) så blev det aktualiserat igen.
  27. Medlem sedan
    May 2005
    #14
    Det var många intressanta saker du tar upp!

    Rent grundläggande tycker jag att vi först och främst måste se till att ha en välfungerande skola som ger alla barn en så god utbildning som möjligt. Den uppgiften är förstås mycket större och svårare än att formulera förstås.

    Jag är inte emot varken läxor eller att köpa läxhjälp i sig, men när allt fler verkar behöva köpa en sådan tjänst tycker jag att det är ett tecken på att den skola vi redan betalar för inte klarar sig uppgift som de borde. Så att skaffa läxhjälp och subventionera det känns som att ställa in en hink när det är hål i taket och regnar in istället för att laga taket.

    Men läxor och läxhjälp har alltid funnits och det av olika skäl. Många behöver repetera och öva, andra behöver hjälp att förstå. Somliga för att de inte klarar det grundläggande och andra för att de vill bli bättre och bättre.

    Inget är fel och kunskap kan aldrig någonsin vara fel, men jag känner igen det där med att teoretiska kunskaper är lite fult. Man får ju inte vara duktig i det här landet. Då inträder Jantelagen.

    Förutom att skolan måste förbättras på en rad områden så måste även vi föräldrar tänka till lite och en del attityder måste vi ändra på, för de överförs på barnen och det är inte till deras gagn. Även en del prioriteringar kan man ifrågasätta. Mycket verkar vara viktigare för många än deras barns utbildning. Skulle jag personligen behöva välja mellan att lägga 20 000 på läxhjälp för att mitt barn ska få bra kunskaper och 20 000 på en resa till Mallis är det givet för mig att det blir läxhjälp. Jag tror inte det är lika givet för andra. Då tycker en del att det också är viktigt och nyttigt att åka till Mallis och det kan det väl vara, men är det verkligen viktigare än att klara godkänt i matte?

    På så vis är det ju logiskt att man också lägger mest resurser på de viktigaste kunskaperna och hur trevligt det än är att någon kan spela fiol så är det inte den viktigaste kunskapen.
  28. 14
    Det var många intressanta saker du tar upp!

    Rent grundläggande tycker jag att vi först och främst måste se till att ha en välfungerande skola som ger alla barn en så god utbildning som möjligt. Den uppgiften är förstås mycket större och svårare än att formulera förstås.

    Jag är inte emot varken läxor eller att köpa läxhjälp i sig, men när allt fler verkar behöva köpa en sådan tjänst tycker jag att det är ett tecken på att den skola vi redan betalar för inte klarar sig uppgift som de borde. Så att skaffa läxhjälp och subventionera det känns som att ställa in en hink när det är hål i taket och regnar in istället för att laga taket.

    Men läxor och läxhjälp har alltid funnits och det av olika skäl. Många behöver repetera och öva, andra behöver hjälp att förstå. Somliga för att de inte klarar det grundläggande och andra för att de vill bli bättre och bättre.

    Inget är fel och kunskap kan aldrig någonsin vara fel, men jag känner igen det där med att teoretiska kunskaper är lite fult. Man får ju inte vara duktig i det här landet. Då inträder Jantelagen.

    Förutom att skolan måste förbättras på en rad områden så måste även vi föräldrar tänka till lite och en del attityder måste vi ändra på, för de överförs på barnen och det är inte till deras gagn. Även en del prioriteringar kan man ifrågasätta. Mycket verkar vara viktigare för många än deras barns utbildning. Skulle jag personligen behöva välja mellan att lägga 20 000 på läxhjälp för att mitt barn ska få bra kunskaper och 20 000 på en resa till Mallis är det givet för mig att det blir läxhjälp. Jag tror inte det är lika givet för andra. Då tycker en del att det också är viktigt och nyttigt att åka till Mallis och det kan det väl vara, men är det verkligen viktigare än att klara godkänt i matte?

    På så vis är det ju logiskt att man också lägger mest resurser på de viktigaste kunskaperna och hur trevligt det än är att någon kan spela fiol så är det inte den viktigaste kunskapen.
  29. Medlem sedan
    Apr 2000
    #15
    Jag håller med och tycker att debatten om läx-RUT ofta blir snedvriden. Det borde inte vara en omöjlighet att skolor tillhandahåller läxhjälp, som många skolor faktiskt gör idagsläget. Men att det också är skattesubventionerat. Skolan har ju ytterst sällan resurser att hjälpa barn som vill nå litet längre, och att dessa då ges möjlighet att köpa det stödet tycker jag är bra.

    Vi har ju den situationen att skolan inte ger det stöd som behövs, trots att de borde. Som föräldrar räcker vi inte till. Vi har därför köpt läxhjälp eftersom vi inte kan vänta på att skolan skall processa i evinnerlighet och kanske komma fram till att jo stödet bör öka. När de gör det är det förmodligen för sent. Jag tror att läxhjälpen kanske inte oftast handlar om hjälp med rena läxor utan att förtydliga sådant eleven missade på lektioner, hjälpa till med fördjupning etc. Att hyra in en läxhjälp vitt idag är dyrt som det är med skattesubventionen. Nu tillhör vi de som kan prioritera om och förmodligen fortsätta även när bidraget försvinner. Men det kommer att märkas i ekonomin (som redan är hårt ansträngd pga av oändlig vab) och då ser vi oss antagligen om efter svart läxhjälp. Är det bättre?

    Båda mina barn går profilinriktning i skolan. Den ena en estetisk variant, den andra en teoretisk inriktning. Barnet med det estetiska intresset har mycket lättare att fortsätta med sitt intresse på fritiden, till subventionerade priser (vi utnyttjar musikskolan till max). Det andra barnet hittar knappt arenor för sitt intresse.
  30. 15
    Jag håller med och tycker att debatten om läx-RUT ofta blir snedvriden. Det borde inte vara en omöjlighet att skolor tillhandahåller läxhjälp, som många skolor faktiskt gör idagsläget. Men att det också är skattesubventionerat. Skolan har ju ytterst sällan resurser att hjälpa barn som vill nå litet längre, och att dessa då ges möjlighet att köpa det stödet tycker jag är bra.

    Vi har ju den situationen att skolan inte ger det stöd som behövs, trots att de borde. Som föräldrar räcker vi inte till. Vi har därför köpt läxhjälp eftersom vi inte kan vänta på att skolan skall processa i evinnerlighet och kanske komma fram till att jo stödet bör öka. När de gör det är det förmodligen för sent. Jag tror att läxhjälpen kanske inte oftast handlar om hjälp med rena läxor utan att förtydliga sådant eleven missade på lektioner, hjälpa till med fördjupning etc. Att hyra in en läxhjälp vitt idag är dyrt som det är med skattesubventionen. Nu tillhör vi de som kan prioritera om och förmodligen fortsätta även när bidraget försvinner. Men det kommer att märkas i ekonomin (som redan är hårt ansträngd pga av oändlig vab) och då ser vi oss antagligen om efter svart läxhjälp. Är det bättre?

    Båda mina barn går profilinriktning i skolan. Den ena en estetisk variant, den andra en teoretisk inriktning. Barnet med det estetiska intresset har mycket lättare att fortsätta med sitt intresse på fritiden, till subventionerade priser (vi utnyttjar musikskolan till max). Det andra barnet hittar knappt arenor för sitt intresse.
  31. Medlem sedan
    Jul 2006
    #16
    Absolut, JAG vet det men jag har sett andra på detta forum uttrycka sig med förakt om Flashback, därav min formulering. (de läser säkert där i smyg ändå, men men ).
  32. 16
    Absolut, JAG vet det men jag har sett andra på detta forum uttrycka sig med förakt om Flashback, därav min formulering. (de läser säkert där i smyg ändå, men men ).
  33. Medlem sedan
    Jul 2006
    #17
    Jag gillar också idrottsföreningar och musikskolor, det förstod jag att du också gör . Men jag förstår inte heller varför det ena måste utesluta det andra. Kunskapstörst är ju så BRA, varför är det då så fult att stötta det med skattemedel?
  34. 17
    Jag gillar också idrottsföreningar och musikskolor, det förstod jag att du också gör . Men jag förstår inte heller varför det ena måste utesluta det andra. Kunskapstörst är ju så BRA, varför är det då så fult att stötta det med skattemedel?
  35. Medlem sedan
    Apr 2008
    #18
    Studiecirklar för ungdomar har väl hela tiden varit subventionerade? Scouter, Livare, politiska ungdomsförbund, alla använder sej av det. Förr kunde vuxna också få det, nuförtiden tror jag att man ska vara under 18. Men jag kan inte reglerna. Men det är bara att kontakta ett studieförbund, tex ABF, så får man hjälp med administrationen.
    Problemet brukar vara att man inte får tillräckligt många intresserade, så det hela blir inställt.

    En studiecirkel uppfattar jag som något skilt från några timmars läxhjälp, för att klara ett fysikprov, tex.

    Och läxhjälp har man alltid kunnat köpa, men förr betalade man det svart, till någon extraknäckande student eller lärare. Det finns en fördel med att göra svarta pengar vita, både samhällsekonomiskt, och samhällsmoraliskt.
  36. 18
    Studiecirklar för ungdomar har väl hela tiden varit subventionerade? Scouter, Livare, politiska ungdomsförbund, alla använder sej av det. Förr kunde vuxna också få det, nuförtiden tror jag att man ska vara under 18. Men jag kan inte reglerna. Men det är bara att kontakta ett studieförbund, tex ABF, så får man hjälp med administrationen.
    Problemet brukar vara att man inte får tillräckligt många intresserade, så det hela blir inställt.

    En studiecirkel uppfattar jag som något skilt från några timmars läxhjälp, för att klara ett fysikprov, tex.

    Och läxhjälp har man alltid kunnat köpa, men förr betalade man det svart, till någon extraknäckande student eller lärare. Det finns en fördel med att göra svarta pengar vita, både samhällsekonomiskt, och samhällsmoraliskt.
Kära besökare.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.

Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.

Vänligen Allt för föräldrar