Haqvin, Smålandspappan, genus och taltid
Ordet är fritt
  1. Medlem sedan
    Mar 2003
    #1

    Haqvin, Smålandspappan, genus och taltid

    Ni ville påstå att Kerstismärta fabricerade och hittade på när hon påstod att det finns forskning som visar att män och pojkar generellt får mer taltid i möten och klassrum än flickor/kvinnor.

    Jag roade mig med att leta lite referenser. Valde att saxa ur en enskild avhandling, men där finns gott om referenser som kan leda er vidare till fler rapporter och vetenskapliga artiklar.
    Jag postade också detta som inlägg i en tidigare tråd, men eftersom den har hamnat på sida 2 väljer jag nu att även posta den som ny tråd, så att ni inte missar den, speciellt du, Haqvin, som brukar efterfråga källor.

    referenslistan och hela avhandling hittas i
    http://www.diva-portal.org/smash/get...FULLTEXT01.pdf)

    Varsågod mina herrar!


    Som motvikt till ert offersnack:
    "Ett vanligt missförstånd när det gäller att göra kön, är att detta skulle
    innebära att kvinnor fullt frivilligt konstruerar sin egen underordning. Detta
    missförstånd beror på att man inte tar det bakomliggande systemet och dess
    maktdimensioner med i beräkningen. En individ kan inte fritt bestämma
    vilket kön han eller hon ska agera som utan gör vi ”fel” kön bestraffas vi
    (Butler 1990:140). Vi kan heller inte avstå från att göra kön överhuvudtaget,
    då könstillhörighet är en av de viktigaste konstituenterna i människo-
    identiteten (Beauvoir [1949] 2002, Kessler & McKenna 1978, West &
    Zimmerman 1987, Butler 1993)"

    Ytterligare en intressant passus:
    "Utifrån detta har kvinnor och män olika tillgång och förhållande till
    språket (Cameron 1992a, Graddol & Swann 1992, Weedon 1987, Wodak
    2001). Gradoll & Swanns (1992) utgångspunkt är att samtal kan likställas
    med arbete och att kvinnor och män, precis som i samhället i stort, förväntas
    utföra olika typer av arbete, och att kvinnornas uppgift i huvudsak är att
    stödja och uppmuntra männen i samtal. Kvinnornas och männens olika
    språkliga beteende kan alltså antas reflektera och i förlängningen befästa det
    hierarkiska förhållandet mellan könen. Kvinnors underordning uppkommer
    därför delvis som en effekt av att könsordningen ständigt upprepas och
    reproduceras av ”vanliga hyggliga medmänniskor i vardagliga möten”
    (Young 2000:54)"

    En till
    "Einarsson & Hultman (1984) undersöker klassrumssamtalet och visar att pojkarna där tar betydligt större plats än flickorna. Thelander (1986) jämför kvinnliga och manliga politikers språkliga beteende i både politisk debatt och i intervjusituationer och visar att männen inte anpassar sig lika mycket efter
    situationen som kvinnorna, vilket kan tolkas som att kvinnorna är mer
    medvetna om och beroende av hur deras språkliga beteende värderas."

    Och igen
    "Gunnarsson (1995a,b, 1997, 1998, 2001, 2002) undersöker en
    serie högre seminarier från olika fakulteter på ett universitet och visar hur de manliga deltagarna tar mer plats än de kvinnliga."

    "Undersökningar har också visat att kvinnors och mäns språkliga beteende bedöms olika. Kvinnor bedöms som mer pratsamma, även då de talar lika mycket, eller mindre än män (Kramarae 1981, Molloy 1991). Försökspersoner som fått lyssna på kvinnor och män som läste upp en identisk text bedömde kvinnorna som mer känslosamma, känsliga och feminina än männen, som bedömdes som mer kompetenta, arroganta, aggressiva och dominanta (Einarsson 1979, Aries 1997)."

    "Skillnaderna mellan kvinnors och mäns språk är alltså inte någon effekt av
    biologiskt medfödda egenskaper utan något som formats av samhället. Att kvinnor och män har skilda roller och uppgifter i samtal avspeglar och återskapar de skilda roller och uppgifter kvinnor och män förväntas ha i samhället i stort (Fishman 1983, Einarsson & Hultman 1984, Graddol & Swann 1992). Detta innebär inte bara att förtrycket skapar skillnader, i det här fallet språkskillnader, utan också att dessa språkskillnader sedan är med och reproducerar förtrycket, vilket alltså gör gemensam sak med bristmodellen"

    "Att just använda den kvantitativa dominansen som mått på dominans i
    samtal är inte helt oproblematiskt, särskilt inte som jämförelsen ska göras
    mellan gruppen kvinnor och gruppen män, då det inte är självklart vad det
    betyder att ”prata mycket” under ett samtal. En mäktig person kan
    exempelvis tänkas dominera samtalet genom att tiga. Talmängdens
    betydelse kan oftast inte tolkas utan tillgång till data om talarens status och
    roll i gruppen etc. Detta blir desto mer problematiskt då många menar att
    just vad kvinnor säger värderas annorlunda och lägre än vad män säger
    (Spender 1980, Adelswärd 1988, Cameron 1992a).
    Att jag ändå valt att undersöka den kvantitativa dominansen beror på de
    många undersökningar som funnit att män ofta dominerar kvantitativt i
    samtal mellan kvinnor och män (Einarsson & Hultman 1984, Gunnarssson
    1995b, 1997, Kendall & Tannen 1997), och att det då kan vara intressant att
    undersöka hur det ser ut i mitt material. "

    Räcker det som källor?
    Säg till om ni behöver hjälp att hitta fler referenser, när ni tagit er igenom detta och tagit det till er. Eller så går ni vidare till referensernas referenser, det brukar ge bra utdelning om man vil sätta sig in i ett ämne.
  2. 1
    Haqvin, Smålandspappan, genus och taltid Ni ville påstå att Kerstismärta fabricerade och hittade på när hon påstod att det finns forskning som visar att män och pojkar generellt får mer taltid i möten och klassrum än flickor/kvinnor.

    Jag roade mig med att leta lite referenser. Valde att saxa ur en enskild avhandling, men där finns gott om referenser som kan leda er vidare till fler rapporter och vetenskapliga artiklar.
    Jag postade också detta som inlägg i en tidigare tråd, men eftersom den har hamnat på sida 2 väljer jag nu att även posta den som ny tråd, så att ni inte missar den, speciellt du, Haqvin, som brukar efterfråga källor.

    referenslistan och hela avhandling hittas i
    http://www.diva-portal.org/smash/get...FULLTEXT01.pdf)

    Varsågod mina herrar!


    Som motvikt till ert offersnack:
    "Ett vanligt missförstånd när det gäller att göra kön, är att detta skulle
    innebära att kvinnor fullt frivilligt konstruerar sin egen underordning. Detta
    missförstånd beror på att man inte tar det bakomliggande systemet och dess
    maktdimensioner med i beräkningen. En individ kan inte fritt bestämma
    vilket kön han eller hon ska agera som utan gör vi ”fel” kön bestraffas vi
    (Butler 1990:140). Vi kan heller inte avstå från att göra kön överhuvudtaget,
    då könstillhörighet är en av de viktigaste konstituenterna i människo-
    identiteten (Beauvoir [1949] 2002, Kessler & McKenna 1978, West &
    Zimmerman 1987, Butler 1993)"

    Ytterligare en intressant passus:
    "Utifrån detta har kvinnor och män olika tillgång och förhållande till
    språket (Cameron 1992a, Graddol & Swann 1992, Weedon 1987, Wodak
    2001). Gradoll & Swanns (1992) utgångspunkt är att samtal kan likställas
    med arbete och att kvinnor och män, precis som i samhället i stort, förväntas
    utföra olika typer av arbete, och att kvinnornas uppgift i huvudsak är att
    stödja och uppmuntra männen i samtal. Kvinnornas och männens olika
    språkliga beteende kan alltså antas reflektera och i förlängningen befästa det
    hierarkiska förhållandet mellan könen. Kvinnors underordning uppkommer
    därför delvis som en effekt av att könsordningen ständigt upprepas och
    reproduceras av ”vanliga hyggliga medmänniskor i vardagliga möten”
    (Young 2000:54)"

    En till
    "Einarsson & Hultman (1984) undersöker klassrumssamtalet och visar att pojkarna där tar betydligt större plats än flickorna. Thelander (1986) jämför kvinnliga och manliga politikers språkliga beteende i både politisk debatt och i intervjusituationer och visar att männen inte anpassar sig lika mycket efter
    situationen som kvinnorna, vilket kan tolkas som att kvinnorna är mer
    medvetna om och beroende av hur deras språkliga beteende värderas."

    Och igen
    "Gunnarsson (1995a,b, 1997, 1998, 2001, 2002) undersöker en
    serie högre seminarier från olika fakulteter på ett universitet och visar hur de manliga deltagarna tar mer plats än de kvinnliga."

    "Undersökningar har också visat att kvinnors och mäns språkliga beteende bedöms olika. Kvinnor bedöms som mer pratsamma, även då de talar lika mycket, eller mindre än män (Kramarae 1981, Molloy 1991). Försökspersoner som fått lyssna på kvinnor och män som läste upp en identisk text bedömde kvinnorna som mer känslosamma, känsliga och feminina än männen, som bedömdes som mer kompetenta, arroganta, aggressiva och dominanta (Einarsson 1979, Aries 1997)."

    "Skillnaderna mellan kvinnors och mäns språk är alltså inte någon effekt av
    biologiskt medfödda egenskaper utan något som formats av samhället. Att kvinnor och män har skilda roller och uppgifter i samtal avspeglar och återskapar de skilda roller och uppgifter kvinnor och män förväntas ha i samhället i stort (Fishman 1983, Einarsson & Hultman 1984, Graddol & Swann 1992). Detta innebär inte bara att förtrycket skapar skillnader, i det här fallet språkskillnader, utan också att dessa språkskillnader sedan är med och reproducerar förtrycket, vilket alltså gör gemensam sak med bristmodellen"

    "Att just använda den kvantitativa dominansen som mått på dominans i
    samtal är inte helt oproblematiskt, särskilt inte som jämförelsen ska göras
    mellan gruppen kvinnor och gruppen män, då det inte är självklart vad det
    betyder att ”prata mycket” under ett samtal. En mäktig person kan
    exempelvis tänkas dominera samtalet genom att tiga. Talmängdens
    betydelse kan oftast inte tolkas utan tillgång till data om talarens status och
    roll i gruppen etc. Detta blir desto mer problematiskt då många menar att
    just vad kvinnor säger värderas annorlunda och lägre än vad män säger
    (Spender 1980, Adelswärd 1988, Cameron 1992a).
    Att jag ändå valt att undersöka den kvantitativa dominansen beror på de
    många undersökningar som funnit att män ofta dominerar kvantitativt i
    samtal mellan kvinnor och män (Einarsson & Hultman 1984, Gunnarssson
    1995b, 1997, Kendall & Tannen 1997), och att det då kan vara intressant att
    undersöka hur det ser ut i mitt material. "

    Räcker det som källor?
    Säg till om ni behöver hjälp att hitta fler referenser, när ni tagit er igenom detta och tagit det till er. Eller så går ni vidare till referensernas referenser, det brukar ge bra utdelning om man vil sätta sig in i ett ämne.
  3. Medlem sedan
    Aug 2013
    #2
    Återkommer eventuellt (om jag orkar läsa din roman). Vad jag ville peka på var att man får skilja mellan enskilda forskningsstudier och den generella verkligheten. Det är nämligen INTE samma sak.
  4. 2
    Återkommer eventuellt (om jag orkar läsa din roman). Vad jag ville peka på var att man får skilja mellan enskilda forskningsstudier och den generella verkligheten. Det är nämligen INTE samma sak.
  5. Medlem sedan
    Mar 2003
    #3
    Sant.
    Men man måste också kunna tänka lite själv och förstå att ett enskilt påstående också syftar till och baseras på vad som sagts tidigare i samma tråd tex.

    Varför efterfråga källor jämt, om du inte är intresserad av att läsa dem förresten?
  6. 3
    Sant.
    Men man måste också kunna tänka lite själv och förstå att ett enskilt påstående också syftar till och baseras på vad som sagts tidigare i samma tråd tex.

    Varför efterfråga källor jämt, om du inte är intresserad av att läsa dem förresten?
  7. Medlem sedan
    Mar 2003
    #4
    Dessutom kan man mycket väl tillåta sig ett visst mått av generalisering när det, som i det här fallet, finns så pass många studier som pekar i samma riktning, speciellt som det är studier från olika miljöer, allt från förskola och skola till arbetsplatser och politiken.

    Och det intressanta här är inte om det är män som är dumma eller kvinnor som är mesiga. Det som är intressant är vad kvinnors och mäns olika språkbruk beror på och vilka konsekvenser det får. Att lyfta upp de skillnader som (bevisligen, enligt mycket forskning) finns och analysera dem.

    Är det en bidragande orsak till att kvinnor har svårare att göra karriär och uppnå chefspositioner?

    Är det en bidragande orsak till pojkars sämre skolresultat (pojkar lär sig prata på och tycka, medan flickorna lär sig att lyssna och ta in, vilket skulle kunna vara en fördel för flickorna i skolsystemet)?

    Om det är ett problem, vad gör vi åt det? Räcker det att säga "kvinnor, ta av er offerkoftorna!" eller behöver vi alla tänka på hur vi bemöter varandra och framförallt våra barn, redan från förskoleåldern.

    Över huvud taget tycker jag att det är mycket intressant att fundera över hur mycket vi påverkas av normer och värderingar, sådana vi ser, men kanske framför allt sådana vi inte direkt lägger märke till (för att de är så invanda). Det här med att flera oberoende studier visar att både pojkar och flickor uppfattar det som att flickorna fått mer taltid i klassrummet när fördelningen i själva verket vari 50/50 tror jag är ett resultat av att vi omedvetet anpassar oss efter normer som vi inte ens är medvetna om. Jag tror att det är viktigt att synliggöra sådana normer, för att kunna få till förändringar i framtiden.
  8. 4
    Dessutom kan man mycket väl tillåta sig ett visst mått av generalisering när det, som i det här fallet, finns så pass många studier som pekar i samma riktning, speciellt som det är studier från olika miljöer, allt från förskola och skola till arbetsplatser och politiken.

    Och det intressanta här är inte om det är män som är dumma eller kvinnor som är mesiga. Det som är intressant är vad kvinnors och mäns olika språkbruk beror på och vilka konsekvenser det får. Att lyfta upp de skillnader som (bevisligen, enligt mycket forskning) finns och analysera dem.

    Är det en bidragande orsak till att kvinnor har svårare att göra karriär och uppnå chefspositioner?

    Är det en bidragande orsak till pojkars sämre skolresultat (pojkar lär sig prata på och tycka, medan flickorna lär sig att lyssna och ta in, vilket skulle kunna vara en fördel för flickorna i skolsystemet)?

    Om det är ett problem, vad gör vi åt det? Räcker det att säga "kvinnor, ta av er offerkoftorna!" eller behöver vi alla tänka på hur vi bemöter varandra och framförallt våra barn, redan från förskoleåldern.

    Över huvud taget tycker jag att det är mycket intressant att fundera över hur mycket vi påverkas av normer och värderingar, sådana vi ser, men kanske framför allt sådana vi inte direkt lägger märke till (för att de är så invanda). Det här med att flera oberoende studier visar att både pojkar och flickor uppfattar det som att flickorna fått mer taltid i klassrummet när fördelningen i själva verket vari 50/50 tror jag är ett resultat av att vi omedvetet anpassar oss efter normer som vi inte ens är medvetna om. Jag tror att det är viktigt att synliggöra sådana normer, för att kunna få till förändringar i framtiden.
  9. Medlem sedan
    Aug 2013
    #5
    Har inte tid att läsa just nu. (Somliga av oss har arbeten att sköta ;-).) Beträffande "tänka själv" hänvisar jag till vad Kerstimärta de facto skrev.
  10. 5
    Har inte tid att läsa just nu. (Somliga av oss har arbeten att sköta ;-).) Beträffande "tänka själv" hänvisar jag till vad Kerstimärta de facto skrev.
  11. Medlem sedan
    Mar 2003
    #6
    Forskning har dessutom visa att ett mer jämställt samhälle är bättre för alla, både män och kvinnor.

    I denna fråga rekommenderar jag boken "Jämlikhetsanden"
    http://karnevalforlag.se/bocker/jamlikhetsanden-pocket

    som går att köpa för ynka 47 kr på tex bokus.com
  12. 6
    Forskning har dessutom visa att ett mer jämställt samhälle är bättre för alla, både män och kvinnor.

    I denna fråga rekommenderar jag boken "Jämlikhetsanden"
    http://karnevalforlag.se/bocker/jamlikhetsanden-pocket

    som går att köpa för ynka 47 kr på tex bokus.com
  13. Medlem sedan
    Mar 2003
    #7
    Och jag råkar ha tid just nu ;-)
    Du får gärna läsa senare, när du har tid.

    För att återgå till frågan; att märka ord, på ett forum som är till för diskussioner (till skillnad från avhandlingsarbete, där det förstås är viktigt att i varje mening uttrycka sig korrekt), riskerar att ta fokus från den egentliga frågan. Det tycker jag är synd, när det är viktiga frågor och intressanta problem som diskuteras.
  14. 7
    Och jag råkar ha tid just nu ;-)
    Du får gärna läsa senare, när du har tid.

    För att återgå till frågan; att märka ord, på ett forum som är till för diskussioner (till skillnad från avhandlingsarbete, där det förstås är viktigt att i varje mening uttrycka sig korrekt), riskerar att ta fokus från den egentliga frågan. Det tycker jag är synd, när det är viktiga frågor och intressanta problem som diskuteras.
  15. Medlem sedan
    Aug 2013
    #8
    Att jag skulle syssla med att "märka ord" är en beskrivning som får stå för dig. Jag delar inte uppfattningen.
  16. 8
    Att jag skulle syssla med att "märka ord" är en beskrivning som får stå för dig. Jag delar inte uppfattningen.
  17. Medlem sedan
    Aug 2013
    #9
    OK, Convallis, då skall jag göra en liten genomgång av dina citat, och jag gör det stycke för stycke:

    Stycke 1:

    "Forskarna" konstaterar, att inte bara biologin, utan även kulturen formar oss som människor. Helt sant, naturligtvis, och i grunden en trivialitet. Hur mycket och i vilket avseende de olika faktorerna påverkar oss är dock på inget sätt klarlagt. "Forskarna" använder här ett antagande om "maktdimensioner" för att "bevisa" kvinnors icke självförvållade underordnande. Man kan absolut tänka så, men det är ett filosofiskt resonemang som läggs till grund för ett cirkelbevis, dvs. man postulerar det som skall bevisas. Duger ej som vetenskap!

    Stycke 2:

    Samma cirkelbevis igen.

    Stycke 3:

    Rent subjektiva bedömningar, som kan vara styrda av vilket resultat "forskaren" önskar få fram.

    Stycke 4:

    Vad betyder "tar mer plats"? Subjektiva bedömningar, igen.

    Stycke 5:

    Åter rent subjektiva bedömningar, och sättet att läsa en text kan naturligtvis skilja sig åt mellan könen, även om själva texten är identisk i båda fallen. Helt ohållbart som vetenskap!

    Stycke 6:

    Ännu en gång cirkelbevis, utifrån subjektiva bedömningar.

    Stycke 7:

    Åter filosofiska resonemang och subjektiva bedömningar. Det är dock intressant att konstatera, att den här citerade "forskaren" gör en helt annan bedömning av taltidens betydelse, än några av "forskarna" i de tidigare citaten.
  18. 9
    OK, Convallis, då skall jag göra en liten genomgång av dina citat, och jag gör det stycke för stycke:

    Stycke 1:

    "Forskarna" konstaterar, att inte bara biologin, utan även kulturen formar oss som människor. Helt sant, naturligtvis, och i grunden en trivialitet. Hur mycket och i vilket avseende de olika faktorerna påverkar oss är dock på inget sätt klarlagt. "Forskarna" använder här ett antagande om "maktdimensioner" för att "bevisa" kvinnors icke självförvållade underordnande. Man kan absolut tänka så, men det är ett filosofiskt resonemang som läggs till grund för ett cirkelbevis, dvs. man postulerar det som skall bevisas. Duger ej som vetenskap!

    Stycke 2:

    Samma cirkelbevis igen.

    Stycke 3:

    Rent subjektiva bedömningar, som kan vara styrda av vilket resultat "forskaren" önskar få fram.

    Stycke 4:

    Vad betyder "tar mer plats"? Subjektiva bedömningar, igen.

    Stycke 5:

    Åter rent subjektiva bedömningar, och sättet att läsa en text kan naturligtvis skilja sig åt mellan könen, även om själva texten är identisk i båda fallen. Helt ohållbart som vetenskap!

    Stycke 6:

    Ännu en gång cirkelbevis, utifrån subjektiva bedömningar.

    Stycke 7:

    Åter filosofiska resonemang och subjektiva bedömningar. Det är dock intressant att konstatera, att den här citerade "forskaren" gör en helt annan bedömning av taltidens betydelse, än några av "forskarna" i de tidigare citaten.
  19. Medlem sedan
    Aug 2013
    #10
    Mycket intressanta resonemang från olika "forskare", i och för sig, men filosofiska resonemang utgör inte belägg för någonting, och om du hänvisar till dina citat kan jag inte se att de utgör studier, som "visar att både pojkar och flickor uppfattar det som att flickorna fått mer taltid i klassrummet när fördelningen i själva verket vari 50/50". Var läser du in det?
  20. 10
    Mycket intressanta resonemang från olika "forskare", i och för sig, men filosofiska resonemang utgör inte belägg för någonting, och om du hänvisar till dina citat kan jag inte se att de utgör studier, som "visar att både pojkar och flickor uppfattar det som att flickorna fått mer taltid i klassrummet när fördelningen i själva verket vari 50/50". Var läser du in det?
  21. Medlem sedan
    Aug 2013
    #11
    Jag har inget emot Jämlikhetsanden. Jag rekommenderar den gärna själv, men den avhandlar i huvudsak frågor kring jämlikhet, inte jämställdhet och framförallt inte feministiska tolkningar av "könsmaktsordningen".
  22. 11
    Jag har inget emot Jämlikhetsanden. Jag rekommenderar den gärna själv, men den avhandlar i huvudsak frågor kring jämlikhet, inte jämställdhet och framförallt inte feministiska tolkningar av "könsmaktsordningen".
  23. Medlem sedan
    Mar 2003
    #12
    1) För att se helheten i de resonemang som förs måste man förstås läsa de refererade referenserna.
    Jag gjorde på detta vis för att ge en kort och förhållandevis (för mig) snabb sammanställning av den aktuella forskningen och för att leda vidare till flera referenser som du gärna kan läsa.

    2) Vad duger som vetenskap för dig? Är du själv bättre lämpad att dra slutsatser än etablerade forskare inom det aktuella forskningsområdet.
  24. 12
    1) För att se helheten i de resonemang som förs måste man förstås läsa de refererade referenserna.
    Jag gjorde på detta vis för att ge en kort och förhållandevis (för mig) snabb sammanställning av den aktuella forskningen och för att leda vidare till flera referenser som du gärna kan läsa.

    2) Vad duger som vetenskap för dig? Är du själv bättre lämpad att dra slutsatser än etablerade forskare inom det aktuella forskningsområdet.
  25. Medlem sedan
    Mar 2003
    #13
    Kan du visa en enda forskningsrapport, artikel eller avhandling inom en "mjuk" vetenskap (tex genus, samhällsvetenskap, psykologi...) med inte exakt mätbara resultat som du tycker duger som vetenskap?
  26. 13
    Kan du visa en enda forskningsrapport, artikel eller avhandling inom en "mjuk" vetenskap (tex genus, samhällsvetenskap, psykologi...) med inte exakt mätbara resultat som du tycker duger som vetenskap?
  27. Medlem sedan
    Mar 2003
    #14
    Jag antar att du förstår att forskarens påståenden här baserades på slutsatser i de rapporter och artiklar som refererades i texten??
  28. 14
    Jag antar att du förstår att forskarens påståenden här baserades på slutsatser i de rapporter och artiklar som refererades i texten??
  29. Medlem sedan
    Aug 2013
    #15
    Du tog fram citaten som någon sorts "belägg", Convallis, och de duger sannerligen inte till det.

    Jag har inte framhållit mig själv som en bättre tolkare. Poängen var just att subjektiva bedömningar och cirkelresonemang inte duger för att belägga något. Det är en vetenskapsteoretisk analys.
  30. 15
    Du tog fram citaten som någon sorts "belägg", Convallis, och de duger sannerligen inte till det.

    Jag har inte framhållit mig själv som en bättre tolkare. Poängen var just att subjektiva bedömningar och cirkelresonemang inte duger för att belägga något. Det är en vetenskapsteoretisk analys.
  31. Medlem sedan
    Aug 2013
    #16
    Nej, de duger inte som vetenskap, men väl som diskussionsunderlag.
  32. 16
    Nej, de duger inte som vetenskap, men väl som diskussionsunderlag.
  33. Medlem sedan
    Aug 2013
    #17
    Det får framkomma lite hårdare fakta än det som beskrivs i citaten för att det skall duga som belägg i någon mening. Ta fram det, Convallis, så får vi diskutera vad det står för.
  34. 17
    Det får framkomma lite hårdare fakta än det som beskrivs i citaten för att det skall duga som belägg i någon mening. Ta fram det, Convallis, så får vi diskutera vad det står för.
  35. Medlem sedan
    Mar 2003
    #18
    Tror du att det gör någon skillnad för måendet om ojämställdhet baseras på kön eller på social status?
  36. 18
    Tror du att det gör någon skillnad för måendet om ojämställdhet baseras på kön eller på social status?
  37. Medlem sedan
    Mar 2003
    #19
    Du vill att jag ska skriva i princip en hel avhandling för att göra dig till lags? Vet du, det har jag inte tid med, hur engagerad jag än är i genusfrågan.
  38. 19
    Du vill att jag ska skriva i princip en hel avhandling för att göra dig till lags? Vet du, det har jag inte tid med, hur engagerad jag än är i genusfrågan.
  39. Medlem sedan
    Aug 2013
    #20
    Sannolikt inte. Och.....?
  40. 20
    Sannolikt inte. Och.....?
Sidan 1 av 6 123 ... SistaSista
Kära besökare.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.

Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.

Vänligen Allt för föräldrar