Nu hade ju visserligen inte jag ställt den nämnda frågan, så att ställa motfrågan till mig blev kanske lite snett, men för all del...
Jag har nog aldrig påstått att du inte kan må bra som vuxen, trots en trasig barndom. Vad jag däremot anser är, utifrån mångårig erfarenhet, att man efter en sådan barndom i princip oundvikligen är märkt i sin själ och sitt känsloliv och att detta påverkar ens förutsättningar i det egna livet, i föräldraskapet osv.
3
Nu hade ju visserligen inte jag ställt den nämnda frågan, så att ställa motfrågan till mig blev kanske lite snett, men för all del...
Jag har nog aldrig påstått att du inte kan må bra som vuxen, trots en trasig barndom. Vad jag däremot anser är, utifrån mångårig erfarenhet, att man efter en sådan barndom i princip oundvikligen är märkt i sin själ och sitt känsloliv och att detta påverkar ens förutsättningar i det egna livet, i föräldraskapet osv.
Det fanns ingen motfråga när det inte fanns någon förstafråga. Men jo, du har tidigare påstått att jag inte skulle kunna komma välmående ur en sådan barnndom, såpadd påstod du det att jag inte orkade motta dina "hävdade psykologiska argument" att jag iggade dig ett tag ja,,,
För att vara en man som verkar ha jobbat inom ämnet kan jag säga att du borde få sparken direkt när du småknuffade på en person som äntligen lyckats ta sig ur situationen känslomässigt.
4
Det fanns ingen motfråga när det inte fanns någon förstafråga. Men jo, du har tidigare påstått att jag inte skulle kunna komma välmående ur en sådan barnndom, såpadd påstod du det att jag inte orkade motta dina "hävdade psykologiska argument" att jag iggade dig ett tag ja,,,
För att vara en man som verkar ha jobbat inom ämnet kan jag säga att du borde få sparken direkt när du småknuffade på en person som äntligen lyckats ta sig ur situationen känslomässigt.
Jag borde kanske i så fall ha använt ordet känslomässigt märkt, i stället för icke välmående (om jag nu uttryckte mig just så). Vad jag menar är alltså att man inte kommer oskadd ur en sådan uppväxt.
Sedan företräder jag inte några medlemmar här på OÄF. Jag behandlar alla deltagare här som vuxna, på samma villkor.
5
Jag borde kanske i så fall ha använt ordet känslomässigt märkt, i stället för icke välmående (om jag nu uttryckte mig just så). Vad jag menar är alltså att man inte kommer oskadd ur en sådan uppväxt.
Sedan företräder jag inte några medlemmar här på OÄF. Jag behandlar alla deltagare här som vuxna, på samma villkor.
OK, då blev kanske något mindre väl valt sagt i stridens hetta. (Jag minns egentligen bara att det var någon människosynsfråga vi diskuterade och som gjorde mig upprörd. Kanske något om "offerkoftor" eller liknande.)
Beklagar då och ber om ursäkt för illa valda ord.
7
OK, då blev kanske något mindre väl valt sagt i stridens hetta. (Jag minns egentligen bara att det var någon människosynsfråga vi diskuterade och som gjorde mig upprörd. Kanske något om "offerkoftor" eller liknande.)
Vad jag minns så tyckte du att jag borde klä mig i sådana, för hur skulle man annars kunna må bra som vuxen med en "trasig" barndom?
Jag hävdade att jag lämnat det "dåliga" bakom mig medan du menade att det inte gick. Och att jag borde vara märkt av det. Men nu mår jag bra och har lagt saker bakom mig utan att förtänga saken, så jag ger mig rätt och dig fel, ifall du inte ändrat uppfattning.
10
Vad jag minns så tyckte du att jag borde klä mig i sådana, för hur skulle man annars kunna må bra som vuxen med en "trasig" barndom?
Jag hävdade att jag lämnat det "dåliga" bakom mig medan du menade att det inte gick. Och att jag borde vara märkt av det. Men nu mår jag bra och har lagt saker bakom mig utan att förtänga saken, så jag ger mig rätt och dig fel, ifall du inte ändrat uppfattning.
Jag tror inte på existensen av "offerkoftor", över huvud taget. Om människor upplever svårigheter att klara livet på något sätt, så finns det i princip alltid en saklig grund för den känslan, utifrån min erfarenhet. Däremot kan man tolka situationen och sambanden fel. Jag tror därmed inte att jag har tyckt att du borde klä dig i offerkofta.
11
Jag tror inte på existensen av "offerkoftor", över huvud taget. Om människor upplever svårigheter att klara livet på något sätt, så finns det i princip alltid en saklig grund för den känslan, utifrån min erfarenhet. Däremot kan man tolka situationen och sambanden fel. Jag tror därmed inte att jag har tyckt att du borde klä dig i offerkofta.
Jag håller med dig om att det är så. Samtidigt har man som vuxen valet att älta detta eller gå vidare. Det är skitsvårt. Jag vet av egen erfarenhet. Men jag kan inte komma på något bättre alternativ. Livet består inte bara av det förgångna utan även av nuet och framtiden. Det finns fördelar också. Man blir ofta mer ödmjuk och får mer förståelse för andra som haft eller har det svårt. Kan man använda dessa förmågor till att hjälpa andra, så är man konstruktiv och det mår man oftast bra av.
12
Jag håller med dig om att det är så. Samtidigt har man som vuxen valet att älta detta eller gå vidare. Det är skitsvårt. Jag vet av egen erfarenhet. Men jag kan inte komma på något bättre alternativ. Livet består inte bara av det förgångna utan även av nuet och framtiden. Det finns fördelar också. Man blir ofta mer ödmjuk och får mer förståelse för andra som haft eller har det svårt. Kan man använda dessa förmågor till att hjälpa andra, så är man konstruktiv och det mår man oftast bra av.
Man kan absolut går vidare, men man kan aldrig gå ifrån följderna av sin barndom.
13
Man kan absolut går vidare, men man kan aldrig gå ifrån följderna av sin barndom.
Kära besökare.
Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.
Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.
