Är att ligga så i fas i livet, med familjen, med jobbet som jag gör nu
Unnar mig och barnen en sovmorgon så här sista veckan på terminen och jobbar en kort dag.
Överraskar sonen att köra honom till skolan för att jag kan och vill. "Gud vad du curlar dina barn" sa någon när jag berättade att jag ofta kör han fast han är 19 år och för att jag steker pannkakor till familjen till frukost mitt i veckan. ja kanske det, men jag ser det iofs inte som att curla, utan för att man gör saker i en familj för varandra, som ett givande och tagande.
Kärlekscurling

Hoppas er onsdag blir en skön dag!