Tja, som rubriken antyder så gick det inte vägen för oss. Haft bruna småblödningar i några dagar och ibland känt hugg/stick i magen. Så idag började det komma färskt blod och sen något sim utan tvekan var själva missfallet. Har gråtit mycket idag, men är ändå tacksam att missfallet kom så pass tidigt. Men det gör ändå ont i hjärtat. Xoxox brukar ju ha koll på statistik och jag lutar mig mot att det är normalt och att det varken försämrar/förbättrar våra chanser framöver. Jag väljer att tro på det och hoppas att vi snart är redo att köra igen. Gruset i maskineriet är att sambon just fått diagnos "trolig bitestikelinflamnation" med feber och hela köret. Det lär väl också påverka spermiekvaliteten, så vi får se när det kan bli ny start för oss. Och just det ha, missfallet kom just när vi var på akuten med sambon. Ironiskt. Och kort sagt en skitdag!
1
Det gick inte vägen Tja, som rubriken antyder så gick det inte vägen för oss. Haft bruna småblödningar i några dagar och ibland känt hugg/stick i magen. Så idag började det komma färskt blod och sen något sim utan tvekan var själva missfallet. Har gråtit mycket idag, men är ändå tacksam att missfallet kom så pass tidigt. Men det gör ändå ont i hjärtat. Xoxox brukar ju ha koll på statistik och jag lutar mig mot att det är normalt och att det varken försämrar/förbättrar våra chanser framöver. Jag väljer att tro på det och hoppas att vi snart är redo att köra igen. Gruset i maskineriet är att sambon just fått diagnos "trolig bitestikelinflamnation" med feber och hela köret. Det lär väl också påverka spermiekvaliteten, så vi får se när det kan bli ny start för oss. Och just det ha, missfallet kom just när vi var på akuten med sambon. Ironiskt. Och kort sagt en skitdag!
Neeej!!! Vad tråkigt!!! Hoppas ni lyckas snart igen och att det lilla pyret då får stanna! Massor med styrkekramar till dig <3 <3 <3
2
Det gick inte vägen Neeej!!! Vad tråkigt!!! Hoppas ni lyckas snart igen och att det lilla pyret då får stanna! Massor med styrkekramar till dig <3 <3 <3
NEEEEJ!! vad tråkigt!! hoppas det går bra med er båda nu så ni får börja om snart igen! Statistiken är ju tyvärr sann, 30 % lyckas föda barn vid varje IVF försök trots att närmare 40% blir gravida... jag som hoppades att den skulle vara så bra att det var just minst 1 av oss tre här som fick gå hela vägen, men nu har vi ju gjort vårt första misslyckade försök allihopa, så då måste det ju funka nästa gång, eller hur? stressa inte upp dig över tiden nu, kroppen behöver ju minst en normal cykel att vila upp sig på (tog 2 månader för mig vid missfallet) så då hinner nog din man bli frisk o producera nya pigga simmare! KRAM till er!!
3
NEEEEJ!! vad tråkigt!! hoppas det går bra med er båda nu så ni får börja om snart igen! Statistiken är ju tyvärr sann, 30 % lyckas föda barn vid varje IVF försök trots att närmare 40% blir gravida... jag som hoppades att den skulle vara så bra att det var just minst 1 av oss tre här som fick gå hela vägen, men nu har vi ju gjort vårt första misslyckade försök allihopa, så då måste det ju funka nästa gång, eller hur? stressa inte upp dig över tiden nu, kroppen behöver ju minst en normal cykel att vila upp sig på (tog 2 månader för mig vid missfallet) så då hinner nog din man bli frisk o producera nya pigga simmare! KRAM till er!!
åh så tråkigt att höra, lidet med dig!! Hemskt att först plussa och sedan få missfall..jag som tycker det är hemskt nog att få negativt resultat efter vår första ivf...många kramar till er nu!!
Men jag tror att du kan se en sak positivt, din kropp har visat att den kan bli gravid!! Tyvärr är ju missfall ganska vanligt.
Vi körde ju vår första ivf / fet nu i december, trots att vi hade en fet i naturlig cykel så fick vi reda på från kliniken att det måste gå en naturlig cykel innan vi får köra försök två. Så det blir nog tyvärr samma för er, kroppen måste få återhämta sig...vi ska köra ett fet nästa gång också, vi fick ju fyra embryon och har bara använt ett. Preliminärt så har vi återföring i början av februari...
Xoxox Har ni fått någon tidsplan?
4
åh så tråkigt att höra, lidet med dig!! Hemskt att först plussa och sedan få missfall..jag som tycker det är hemskt nog att få negativt resultat efter vår första ivf...många kramar till er nu!!
Men jag tror att du kan se en sak positivt, din kropp har visat att den kan bli gravid!! Tyvärr är ju missfall ganska vanligt.
Vi körde ju vår första ivf / fet nu i december, trots att vi hade en fet i naturlig cykel så fick vi reda på från kliniken att det måste gå en naturlig cykel innan vi får köra försök två. Så det blir nog tyvärr samma för er, kroppen måste få återhämta sig...vi ska köra ett fet nästa gång också, vi fick ju fyra embryon och har bara använt ett. Preliminärt så har vi återföring i början av februari...
Xoxox Har ni fått någon tidsplan?
Emmet, vår tidsplan är att köra igång nästa försök 21 dagar efter nästa mens, så vi ska ringa kliniken när den sätter igång, troligen runt 9/1 så då blir ju starten i början av februari o eftersom vi kör långa protokollet blir det återföring 5 veckor senare så mitten/början mars. Fast nu funderar jag på hur det blir med menscykeln, verkade inte få ägglossning förrän runt dag 16-17 denna månad, (eller inte alls?) kroppen kanske är lite i obalans efter hormonbehandlingarna, det är väl därför man ska ha fått 2 blödningar så de vet att man är i en riktig cykel igen, den första är väl inte att lita på, den kommer väl då man slutar med progesteronet?... vi kanske får vänta någon vecka extra på mensen då...
7
Emmet, vår tidsplan är att köra igång nästa försök 21 dagar efter nästa mens, så vi ska ringa kliniken när den sätter igång, troligen runt 9/1 så då blir ju starten i början av februari o eftersom vi kör långa protokollet blir det återföring 5 veckor senare så mitten/början mars. Fast nu funderar jag på hur det blir med menscykeln, verkade inte få ägglossning förrän runt dag 16-17 denna månad, (eller inte alls?) kroppen kanske är lite i obalans efter hormonbehandlingarna, det är väl därför man ska ha fått 2 blödningar så de vet att man är i en riktig cykel igen, den första är väl inte att lita på, den kommer väl då man slutar med progesteronet?... vi kanske får vänta någon vecka extra på mensen då...
Hej! Tack för din omtanke Emmet! Det har varit lite tungt men vi har tillåtit oss att vara ledsna. Och vi ser detta som ett lyckat försök, trots allt! Jag har inte bara orkat skriva... Men jag har följt och jag är glad åt att du snart ska få tillbaka ett embryo igen! På något sätt blir jag ännu gladare för de graviditeter som lyckas för de som också kämpat länge. Håller alltså mina tummar hårt.
Men tillbaka till min verklighet just nu. I söndags fick jag dock grymma magsmärtor på ena sidan. Vi åkte till gynakuten, jag hade så ont att jag kräktes flera gånger. Ingen rolig upplevelse alls med alla undersökningar o allt. Blev inlagd över natten och efter en dos morfin och några timmar senare klingade smärtan av. Verkar ha varit en blödning från äggstocken, så nu går jag runt med lite blod i magen :/ mitt hcg var inte heller 0 så de har inte heller avskrivit att jag dessutom kan ha haft ett halvt utomkvedshavandeskap. Och att allt vid missfallet inte kommit ut, utan ligger i äggledaren. Ska ta nytt test på fredag, så får vi se om det är noll i hcg då. Konstigt också att min blödning efter missfallet i princip tog slut efter en vecka (bara lite brunt blod) för att nu öka i mängd igen med färskt rött blod. Men de ser ingen blödning i livmodern...
usch, lät dramatiskt nu, men det är inte så illa. Jag mår rätt bra, lite huvudvärk o spänd i magen. Men idag har jag jobbat. Längtar efter att kroppen ska hitta tillbaka så att vi kan slappna av lite för att sen ta nya tag igen... Men som sagt, vi är vid gott mod, jag har inte bara orkat skriva. Vilken resa man får ta ibland. Tur man inte kan se in i framtiden!
9
Hej! Tack för din omtanke Emmet! Det har varit lite tungt men vi har tillåtit oss att vara ledsna. Och vi ser detta som ett lyckat försök, trots allt! Jag har inte bara orkat skriva... Men jag har följt och jag är glad åt att du snart ska få tillbaka ett embryo igen! På något sätt blir jag ännu gladare för de graviditeter som lyckas för de som också kämpat länge. Håller alltså mina tummar hårt.
Men tillbaka till min verklighet just nu. I söndags fick jag dock grymma magsmärtor på ena sidan. Vi åkte till gynakuten, jag hade så ont att jag kräktes flera gånger. Ingen rolig upplevelse alls med alla undersökningar o allt. Blev inlagd över natten och efter en dos morfin och några timmar senare klingade smärtan av. Verkar ha varit en blödning från äggstocken, så nu går jag runt med lite blod i magen :/ mitt hcg var inte heller 0 så de har inte heller avskrivit att jag dessutom kan ha haft ett halvt utomkvedshavandeskap. Och att allt vid missfallet inte kommit ut, utan ligger i äggledaren. Ska ta nytt test på fredag, så får vi se om det är noll i hcg då. Konstigt också att min blödning efter missfallet i princip tog slut efter en vecka (bara lite brunt blod) för att nu öka i mängd igen med färskt rött blod. Men de ser ingen blödning i livmodern...
usch, lät dramatiskt nu, men det är inte så illa. Jag mår rätt bra, lite huvudvärk o spänd i magen. Men idag har jag jobbat. Längtar efter att kroppen ska hitta tillbaka så att vi kan slappna av lite för att sen ta nya tag igen... Men som sagt, vi är vid gott mod, jag har inte bara orkat skriva. Vilken resa man får ta ibland. Tur man inte kan se in i framtiden!
Åh, fy, kan inte annat säga än att jag lider med dig. Så fruktansvärd sorglitg upplevelse. Som du säger - vad bra att vi inte kan se in i framtiden, tänk om man vetat vilka prövningar som väntar...Hu!
Hur mår din sambo? Är han sjuk?
Hoppas ni snart är på benen igen, så ni kan göra ett andra försök. Jag antar att du måste vila ett tag innan? Har du fått någon info?
Jag håller på med ÄL-test just nu. 5 testdagen idag. Verkar som ÄL strular likt förra månaden. Så då får vi se om det blir ett transfer nu i januari ändå. Förra månaden fick jag ÄL genom äggmognadsspruta. Jag känner mig tveksam till att ta det igen. Blir i sådanna fall tredje "inte naturliga" ÄL för mig på raken, kroppen ska ju liksom palla med tänker jag. Kan ju bli än fler försök framöver. Fy, vet inte alls hur jag ska tänka. Om ÄL-testen inte visar positivt senast på måndag ska jag ändå ringa kliniken, får väl be om telefontid med läkaren då.
Styrkrekramar!
10
Åh, fy, kan inte annat säga än att jag lider med dig. Så fruktansvärd sorglitg upplevelse. Som du säger - vad bra att vi inte kan se in i framtiden, tänk om man vetat vilka prövningar som väntar...Hu!
Hur mår din sambo? Är han sjuk?
Hoppas ni snart är på benen igen, så ni kan göra ett andra försök. Jag antar att du måste vila ett tag innan? Har du fått någon info?
Jag håller på med ÄL-test just nu. 5 testdagen idag. Verkar som ÄL strular likt förra månaden. Så då får vi se om det blir ett transfer nu i januari ändå. Förra månaden fick jag ÄL genom äggmognadsspruta. Jag känner mig tveksam till att ta det igen. Blir i sådanna fall tredje "inte naturliga" ÄL för mig på raken, kroppen ska ju liksom palla med tänker jag. Kan ju bli än fler försök framöver. Fy, vet inte alls hur jag ska tänka. Om ÄL-testen inte visar positivt senast på måndag ska jag ändå ringa kliniken, får väl be om telefontid med läkaren då.
Styrkrekramar!
Jodå, sambon mår bra igen. Och jag också ganska bra. Tyvärr svårt med info om hur länge vi bör vänta nu. Ska försöka fråga imorgon på gynkliniken, men de är ju inte insatta i ivf:en. I mars skulle jag kunna tro att vi kör igen.
Spännande ändå att ni väntar på nytt försök. Inte positivt äl-test ännu?
11
Jodå, sambon mår bra igen. Och jag också ganska bra. Tyvärr svårt med info om hur länge vi bör vänta nu. Ska försöka fråga imorgon på gynkliniken, men de är ju inte insatta i ivf:en. I mars skulle jag kunna tro att vi kör igen.
Spännande ändå att ni väntar på nytt försök. Inte positivt äl-test ännu?
Tråkigt för er har också fått misfall.Var Gravid i vecka 11 men började blöda och dagen innan nyårsafton åkte vi in till sjukhuset.Ultraljud och hoppet fanns att allt skulle vara bra men nej han kunde inte se något som levde...Doktorn pratade om hur stort det var men jag kunde inte riktigt höra vad han sa.Fick ligga kvar med dropp under hela dagen och natten och på självaste nyårsafton fick jag bli sövd och göra en skrapning.Var så ledsen och tom men försöker tänka att något var fel.Har två nära kompisar som nyss fått barn, självklart glada för dom men ändå svårt att gosa med deras barn och inte bryta ihop har nämligen inte berättat för dom att jag var gravid.Nytt år och hoppas på bättre lycka i år
12
Tråkigt för er har också fått misfall.Var Gravid i vecka 11 men började blöda och dagen innan nyårsafton åkte vi in till sjukhuset.Ultraljud och hoppet fanns att allt skulle vara bra men nej han kunde inte se något som levde...Doktorn pratade om hur stort det var men jag kunde inte riktigt höra vad han sa.Fick ligga kvar med dropp under hela dagen och natten och på självaste nyårsafton fick jag bli sövd och göra en skrapning.Var så ledsen och tom men försöker tänka att något var fel.Har två nära kompisar som nyss fått barn, självklart glada för dom men ändå svårt att gosa med deras barn och inte bryta ihop har nämligen inte berättat för dom att jag var gravid.Nytt år och hoppas på bättre lycka i år
Tack för dina ord HannaBD! Då var det ungefär samtidigt det hände mig. Jo man inser att missfall är vanligt... Men ändå gör det så ont när det händer!! Hur mår du nu då? Har ni försökt länge?
Tyvärr har jag inte hämtat mig riktigt än, eller snarare jag är inte återställd. Mitt graviditetshormon ligger kvar, vilket tyder på rester som finns kvar. Troligen ligger detta i äggledaren eftersom man tror att det varit utomkveds. Och att det nog var därför som det blev missfall. Går mitt värde inte ner så kommer jag att bli erbjuden att äta cellgift för att få bort det sista. Får se om ytterligare en vecka...
13
Tack för dina ord HannaBD! Då var det ungefär samtidigt det hände mig. Jo man inser att missfall är vanligt... Men ändå gör det så ont när det händer!! Hur mår du nu då? Har ni försökt länge?
Tyvärr har jag inte hämtat mig riktigt än, eller snarare jag är inte återställd. Mitt graviditetshormon ligger kvar, vilket tyder på rester som finns kvar. Troligen ligger detta i äggledaren eftersom man tror att det varit utomkveds. Och att det nog var därför som det blev missfall. Går mitt värde inte ner så kommer jag att bli erbjuden att äta cellgift för att få bort det sista. Får se om ytterligare en vecka...
Fyfyfy vilken hemsk upplevelse sista ������ dET positiva är dock att din kropp visat att den faktiskt kan bli gravid och det bådar ju gott inför framtiden. Kramar
14
Fyfyfy vilken hemsk upplevelse sista ������ dET positiva är dock att din kropp visat att den faktiskt kan bli gravid och det bådar ju gott inför framtiden. Kramar
Jaaa... Joooo, visst har det varit tufft - och är tufft. Samtidigt måste man börja blicka framåt igen. Vi kan ju inte bara pausa livet på grund av det här. Så nu ska vi "bara leva" ett tag och sen till vår/försommar hoppas vi på nytt försök. Men nu - blicken framåt så kan det bara bli bättre, hoppas jag
15
Jaaa... Joooo, visst har det varit tufft - och är tufft. Samtidigt måste man börja blicka framåt igen. Vi kan ju inte bara pausa livet på grund av det här. Så nu ska vi "bara leva" ett tag och sen till vår/försommar hoppas vi på nytt försök. Men nu - blicken framåt så kan det bara bli bättre, hoppas jag
Kära besökare.
Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.
Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.
stressa inte upp dig över tiden nu, kroppen behöver ju minst en normal cykel att vila upp sig på (tog 2 månader för mig vid missfallet) så då hinner nog din man bli frisk o producera nya pigga simmare! KRAM till er!!
å massa styrka ❤️
