Skrivet: 2015-01-07, 21:43
#1
Gravid, känner ångest, HJÄLP
Jag träffade min sambo för nio månader sedan och blev blixt förälskad. Jag hade aldrig känt mig så säker på kärleken som då och kände i hela kroppen att jag ville leva resen av mitt liv med honom och ha barn med honom.
Min längtan blev starkare och starkare och alla tidigare rädslor för att binda mig och skaffa barn var som bortblåsta. För ca fyra månader bestämde vi oss för att börja ha oskyddat sex och gick in med inställningen att blir jag gravid så är det underbart men vi ville inte börja stressa och sätta krav på varandra. Jag blev så lycklig och kunde bli tårögd av lycka när jag såg framför mig hur vi skulle bli gravida och hur lyckliga vi skulle bli den dagen.
I december började jag må psykiskt dåligt. Kände mig nerstämd och började tvivla på hela min existens, vårt förhållande, om min kärlek var äkta och ja, allt helt enkelt. En vecka senare visade det sig att jag var gravid. Till saken hör att jag mått psykiskt dåligt upp och ner under flera år och har ofta haft "tvångstankar" som gått ut på att jag ifrågasatt det mesta i mitt liv.
Jag är nu i v7 och all min tidigare längtan efter ett barn är som bortblåst. Jag känner ångest från och till hela dagarna och ibland önskar jag att jag får missfall. Jag har börjat tvivla på mitt förhållande, på om jag överhuvudtaget vill ha barn, på min sexualitet, min sexlust är som bortblåst (jag har tidigare älskat sex med min sambo) och jag känner mig helt enkelt bara så jävla ihålig. Jag kan inte känna några som helst känslor förutom ångest och oro förutom korta stunder då och då där jag gråter och berättar för min sambo att jag älskar honom sen är det som bortblåst igen och tillbaka kommer all tvivel och ångest. Saker jag vart säker på tidigare ställs på sin kant och jag vet inte ens om jag vill behålla barnet. Den kvinna jag var för två månader sedan känns helt utbytt. När jag såg barnkläder tidigare kände jag en sån otrolig längtan och jag grät av lycka när jag tänkte på att mitt framtida barn skulle vara 50% min sambo. Nu känner jag mig bara helt tom.
Ingen har berättat för mig att graviditet kan kännas så här ångestfylld. Jag vill dö. Finns det någon som känner eller känt likadant?