Ensam! Men ändå inte..
Augustibarn 2015
  1. Medlem sedan
    Jan 2015
    #1

    Ensam! Men ändå inte..

    Jag har aldrig skrivit på ett forum i hela mitt liv men känns verkligen inte som att jag har NÅN att prata med just nu, jag är i v9 med vårat första barn som är otroligt efterlängtat.. Är dock en person som oroar mig för det mesta och har ångest och depression med mig i bagaget, min närmsta vännina har inga barn och inga planer på att skaffa, annars är vår vänskapskrets väldigt begränsad och jag har ingen att ringa och prata med, varken om roliga eller jobbiga saker. Hormonerna är ett helvete, igår grät jag konstant och det känns som att sambon inte fattar även om han lyssnar. Ska till BM igen 22 januari så det känns bra, hon är dessutom jättefin. Men tills dess tänkte jag prova skriva här! Så Hej! Hur mår ni? Vilka besvär har ni och hur hanterar ni det?
  2. 1
    Ensam! Men ändå inte.. Jag har aldrig skrivit på ett forum i hela mitt liv men känns verkligen inte som att jag har NÅN att prata med just nu, jag är i v9 med vårat första barn som är otroligt efterlängtat.. Är dock en person som oroar mig för det mesta och har ångest och depression med mig i bagaget, min närmsta vännina har inga barn och inga planer på att skaffa, annars är vår vänskapskrets väldigt begränsad och jag har ingen att ringa och prata med, varken om roliga eller jobbiga saker. Hormonerna är ett helvete, igår grät jag konstant och det känns som att sambon inte fattar även om han lyssnar. Ska till BM igen 22 januari så det känns bra, hon är dessutom jättefin. Men tills dess tänkte jag prova skriva här! Så Hej! Hur mår ni? Vilka besvär har ni och hur hanterar ni det?
  3. Medlem sedan
    Dec 2014
    #2
    Hej!

    Jag förstår precis hur du tänker! Jag känner mig precis likadan. Känns som att ingen förstår mig överhuvudtaget.

    Min sambo och jag kommer verkligen gå igenom en prövning just nu. Vi har varit tillsammans i 5 år i sommar, men mina humörsvängningar är jobbiga som fan!

    Utöver det så har jag mått väldigt bra, illamåendet finns där men har endast kräkts en gång.
    Är väldigt trött och det gör att man bråkar också. Jag är i vecka 8.

    Hoppas allt ordnar sig för dig! Humöret svänger och går upp och ner hela tiden.

    Kram Natalie
  4. 2
    Hej!

    Jag förstår precis hur du tänker! Jag känner mig precis likadan. Känns som att ingen förstår mig överhuvudtaget.

    Min sambo och jag kommer verkligen gå igenom en prövning just nu. Vi har varit tillsammans i 5 år i sommar, men mina humörsvängningar är jobbiga som fan!

    Utöver det så har jag mått väldigt bra, illamåendet finns där men har endast kräkts en gång.
    Är väldigt trött och det gör att man bråkar också. Jag är i vecka 8.

    Hoppas allt ordnar sig för dig! Humöret svänger och går upp och ner hela tiden.

    Kram Natalie
  5. Medlem sedan
    Jan 2015
    #3
    Skönt att jag inte är ensam, fast det är ju tråkigt att vi mår dåligt så klart! Men jag försöker också att inte slå ner för mkt på mig själv, det händer ju så mycket i kroppen, så jag tycker ju faktiskt att våra sambos får bita ihop

    Men det händer att jag går och lägger mig kl 19 för då orkar jag bara inge mer! Idag har varit första "vanliga" dagen på länge och det känns fantastiskt, bara liiiite illamående strax efter lunch och inga olyckskänslor.. Jag hoppas att den här veckan blir fortsatt bra då jag äntligen är lite ledig från skolan (läser på universitet)! Det kommer isf bli massa träning och matlagning denna vecka.. Jobbar du och hur klarar du isf av det? Jag är extremt tacksam just nu att jag kan vara hemma så mycket!

    //Mia
  6. 3
    Skönt att jag inte är ensam, fast det är ju tråkigt att vi mår dåligt så klart! Men jag försöker också att inte slå ner för mkt på mig själv, det händer ju så mycket i kroppen, så jag tycker ju faktiskt att våra sambos får bita ihop

    Men det händer att jag går och lägger mig kl 19 för då orkar jag bara inge mer! Idag har varit första "vanliga" dagen på länge och det känns fantastiskt, bara liiiite illamående strax efter lunch och inga olyckskänslor.. Jag hoppas att den här veckan blir fortsatt bra då jag äntligen är lite ledig från skolan (läser på universitet)! Det kommer isf bli massa träning och matlagning denna vecka.. Jobbar du och hur klarar du isf av det? Jag är extremt tacksam just nu att jag kan vara hemma så mycket!

    //Mia
  7. Medlem sedan
    Dec 2014
    #4
    Ja men precis, dem får bara bita ihop och ta lite skit haha!

    Vad skönt att det varit en bättre dag för dig idag, jag är fortfarande lika trött, kan sova jämt känns det som. Jag jobbar inte, läser på komvux och min termin börjar den 19e. Så jag har det väldigt lugnt och skönt!
    Hade nog däremot klarat av att jobba, hade nog varit bra om jag gjorde det också så man inte går varann på nerverna här hemma! Vilket vi gör just nu

    vad kul att du också studerar, vad läser du för något? Var bor du?

    kram, Natalie
  8. 4
    Ja men precis, dem får bara bita ihop och ta lite skit haha!

    Vad skönt att det varit en bättre dag för dig idag, jag är fortfarande lika trött, kan sova jämt känns det som. Jag jobbar inte, läser på komvux och min termin börjar den 19e. Så jag har det väldigt lugnt och skönt!
    Hade nog däremot klarat av att jobba, hade nog varit bra om jag gjorde det också så man inte går varann på nerverna här hemma! Vilket vi gör just nu

    vad kul att du också studerar, vad läser du för något? Var bor du?

    kram, Natalie
  9. Medlem sedan
    Jan 2015
    #5
    Min bra dag gick över ca 16:30 då illamåendet slog till värre än nånsin, så jag låg i halvkoma på soffan och knaprade några saltiner.. Det hjälper faktiskt mot det värsta så en stund senare fick jag in middan i ugnen, fick till och med i mig lite fisk.. Jag inser ju dock att det är helt bortkastat att planera mat eller laga nåt avancerat, igår fick jag inte ner mer än några tuggor lasagne som jag annars älskar! Min sambo jobbar tack och lov men risken finns att han kommer få vara hungrig efter jobbet här framöver!

    Men det lilla livet är ju så efterlängtat ändå! Vi har väntat med att försöka ganska länge och vi hade tur att det tog på första försöket efter att jag slutade med p-piller..

    Jag läser psykologikandidat med inriktning mot personal och arbetsvetenskap här i Luleå, kommer alltså kunna jobba med personalfrågor på massa olika sätt sen, är en väääääldigt bred utbildning.. Sista terminen nu vilket är en av anledningarna till att vi väntat med babyverkstan, jag blir klar i juni om jag klarar allting

    Vad läser du på komvux och i vilken del av landet befinner du dig?

    //Mia
  10. 5
    Min bra dag gick över ca 16:30 då illamåendet slog till värre än nånsin, så jag låg i halvkoma på soffan och knaprade några saltiner.. Det hjälper faktiskt mot det värsta så en stund senare fick jag in middan i ugnen, fick till och med i mig lite fisk.. Jag inser ju dock att det är helt bortkastat att planera mat eller laga nåt avancerat, igår fick jag inte ner mer än några tuggor lasagne som jag annars älskar! Min sambo jobbar tack och lov men risken finns att han kommer få vara hungrig efter jobbet här framöver!

    Men det lilla livet är ju så efterlängtat ändå! Vi har väntat med att försöka ganska länge och vi hade tur att det tog på första försöket efter att jag slutade med p-piller..

    Jag läser psykologikandidat med inriktning mot personal och arbetsvetenskap här i Luleå, kommer alltså kunna jobba med personalfrågor på massa olika sätt sen, är en väääääldigt bred utbildning.. Sista terminen nu vilket är en av anledningarna till att vi väntat med babyverkstan, jag blir klar i juni om jag klarar allting

    Vad läser du på komvux och i vilken del av landet befinner du dig?

    //Mia
  11. Medlem sedan
    Dec 2014
    #6
    Hej! Skönt att du ändå hittat något som hjälper mot iölamåendet. Jag har ännu inge hittat något, men jag kan leva med det, har bara kräkts en gång av alla 100 gånger jag har mått illa!

    Jag har turen iallafall att min sambo är kock, så det är han som får förbereda maten så är det bara för mig att äta på!
    jag märkte härom dagen att det hjälpte att ta en varm lugn dusch, så kunde jag äta efter det väldigt skönt!

    Jag ska under våren läsa matematik 2a och naturkunskap 2. Tanken var att söka till universitetet i Östersund till hösten, men nu får planerna skjutas upp när vi fick plusset!
    Jag befinner mig i Uppsala

    kram
  12. 6
    Hej! Skönt att du ändå hittat något som hjälper mot iölamåendet. Jag har ännu inge hittat något, men jag kan leva med det, har bara kräkts en gång av alla 100 gånger jag har mått illa!

    Jag har turen iallafall att min sambo är kock, så det är han som får förbereda maten så är det bara för mig att äta på!
    jag märkte härom dagen att det hjälpte att ta en varm lugn dusch, så kunde jag äta efter det väldigt skönt!

    Jag ska under våren läsa matematik 2a och naturkunskap 2. Tanken var att söka till universitetet i Östersund till hösten, men nu får planerna skjutas upp när vi fick plusset!
    Jag befinner mig i Uppsala

    kram
  13. Medlem sedan
    Jan 2015
    #7
    Det är så roligt att studera! Hur gammal är du och vad hade du tänkt läsa? Jag började plugga när jag var 24 och är glad att jag väntade, hade ju iofs varit skönt ha jobb nu 4 år senare när bebben är påväg men vi ville inte vänta längre.. Även om jag "bara" är 28 så blir det ju svårare med åldern och vi hade ingen aning om att det skulle gå så fort att bli med barn (slutade med p-piller 7 november och tre veckor senare var jag gravid).. Vi har vänner som försökt i flera år..

    Nu har jag då tappat aptiten nästan helt, är inte sugen på nånting!! Är dock överviktig så det finns att ta av, ser till att få i mig frukt och de vitaminer som behövs men annars har min mathållning varit katastrof senaste dagarna! Illamåendet verkar då börja ge med sig lite, gick in i v 10 i onsdags så nu lääääängtar jag bara till v 12-14 då allt är mer säkert.. Fast börjar smått förstå att vi ska ha barn, knytet är ju ändå redan 8 veckor.. Hoppas du mår bra!

    Kram
  14. 7
    Det är så roligt att studera! Hur gammal är du och vad hade du tänkt läsa? Jag började plugga när jag var 24 och är glad att jag väntade, hade ju iofs varit skönt ha jobb nu 4 år senare när bebben är påväg men vi ville inte vänta längre.. Även om jag "bara" är 28 så blir det ju svårare med åldern och vi hade ingen aning om att det skulle gå så fort att bli med barn (slutade med p-piller 7 november och tre veckor senare var jag gravid).. Vi har vänner som försökt i flera år..

    Nu har jag då tappat aptiten nästan helt, är inte sugen på nånting!! Är dock överviktig så det finns att ta av, ser till att få i mig frukt och de vitaminer som behövs men annars har min mathållning varit katastrof senaste dagarna! Illamåendet verkar då börja ge med sig lite, gick in i v 10 i onsdags så nu lääääängtar jag bara till v 12-14 då allt är mer säkert.. Fast börjar smått förstå att vi ska ha barn, knytet är ju ändå redan 8 veckor.. Hoppas du mår bra!

    Kram
  15. Medlem sedan
    Dec 2014
    #8
    Det är jätte kul! Jag är bara 22 så jag är ung än så länge! Haha. Jag ska bli sjuksköterska, så läser på komvux för att få behörighet till högskola jag ska jobba lite på sidan av mina studier just nu, så får se hur de blir sen men ser verkligen fram emot att få en paus i studierna och fokusera på bebis!
    Det gick väldigt fort för oss också, lyckades på andra "försöket", hade inte ägglossning första månaden efter jag slutade med p-piller, men nästa månad lyckades vi
    jag gick in i vecka 9 idag ��

    Jag har en helvetes aptit, är hungrig jämt. Vilket inte är kul då jag också har lite övervikt, har gått ner 15 kilo innan jag blev gravid, hade ca 8 kilo kvar till min målvikt. Trodde inte vi skulle lyckas så fort så trodde jag skulle hinna gå ner lite till i vikt!
    Vi ska på VUL på måndag, jag har haft en hemsk start, orolig för missfall jämt, börjat bli deprimerad av all oro i min kropp, så min sambo ringde vårdcentralen åt mig och vi fick en tid på måndag

    illamåendet är okej för mig, har kräkts två gånger på dessa 9 veckor! Så det är skönt. Dock ligger illamåendet där och smyger JÄMT! kräks hellre så det går över än att mår illa hela tiden

    hoppas du mår bra utöver illamåendet!
    Kram
  16. 8
    Det är jätte kul! Jag är bara 22 så jag är ung än så länge! Haha. Jag ska bli sjuksköterska, så läser på komvux för att få behörighet till högskola jag ska jobba lite på sidan av mina studier just nu, så får se hur de blir sen men ser verkligen fram emot att få en paus i studierna och fokusera på bebis!
    Det gick väldigt fort för oss också, lyckades på andra "försöket", hade inte ägglossning första månaden efter jag slutade med p-piller, men nästa månad lyckades vi
    jag gick in i vecka 9 idag ��

    Jag har en helvetes aptit, är hungrig jämt. Vilket inte är kul då jag också har lite övervikt, har gått ner 15 kilo innan jag blev gravid, hade ca 8 kilo kvar till min målvikt. Trodde inte vi skulle lyckas så fort så trodde jag skulle hinna gå ner lite till i vikt!
    Vi ska på VUL på måndag, jag har haft en hemsk start, orolig för missfall jämt, börjat bli deprimerad av all oro i min kropp, så min sambo ringde vårdcentralen åt mig och vi fick en tid på måndag

    illamåendet är okej för mig, har kräkts två gånger på dessa 9 veckor! Så det är skönt. Dock ligger illamåendet där och smyger JÄMT! kräks hellre så det går över än att mår illa hela tiden

    hoppas du mår bra utöver illamåendet!
    Kram
  17. Medlem sedan
    Jan 2015
    #9
    Okej =) Jag ska till mvc på torsdag för andra träffen med bm, här har vi först inskrivningssamtal på en timme och så nån vecka senare får man lämna prover.. Har du träffat din bm än? Vad bra att du får göra Vul, har själv mkt oroliga tankar men dom kommer mer från att jag mår dåligt än att jag mår dåligt från tankarna.. Om du förstår vad jag menar.. Men jag hoppas det blir bättre efter träffen på torsdag..

    Är ganska ostabilt humöret just nu, tar mig inte för nånting vettigt emellanåt och så grinar jag och deppar.. Men som sagt så svänger det enormt!!
    Ha en fin fredagkväll! Kram
  18. 9
    Okej =) Jag ska till mvc på torsdag för andra träffen med bm, här har vi först inskrivningssamtal på en timme och så nån vecka senare får man lämna prover.. Har du träffat din bm än? Vad bra att du får göra Vul, har själv mkt oroliga tankar men dom kommer mer från att jag mår dåligt än att jag mår dåligt från tankarna.. Om du förstår vad jag menar.. Men jag hoppas det blir bättre efter träffen på torsdag..

    Är ganska ostabilt humöret just nu, tar mig inte för nånting vettigt emellanåt och så grinar jag och deppar.. Men som sagt så svänger det enormt!!
    Ha en fin fredagkväll! Kram
  19. Medlem sedan
    Dec 2014
    #10
    Jag har inskrivning hos min bm på tisdag morgon här gör vi allt på en gång, och sen nästa samtal har man i ca vecka 15.

    jag förstår hur du menar, hoppas du börjar må bättre! Jag är nöjd med min tillvaro just nu för det känns äntligen som att min sambo börjar lyssna och förstå mig

    ha en trevlig fredagskväll du/ni med! Vi ska äta gott och kolla på fångarna på fortet! �� haha!

    Kram
  20. 10
    Jag har inskrivning hos min bm på tisdag morgon här gör vi allt på en gång, och sen nästa samtal har man i ca vecka 15.

    jag förstår hur du menar, hoppas du börjar må bättre! Jag är nöjd med min tillvaro just nu för det känns äntligen som att min sambo börjar lyssna och förstå mig

    ha en trevlig fredagskväll du/ni med! Vi ska äta gott och kolla på fångarna på fortet! �� haha!

    Kram
  21. Medlem sedan
    Jan 2015
    #11
    Hoppas allt gick bra på VUL idag!

    Jag äter och äter och äter.. Kommer ju se ut som en valross innan det är över!

    Kram
  22. 11
    Hoppas allt gick bra på VUL idag!

    Jag äter och äter och äter.. Kommer ju se ut som en valross innan det är över!

    Kram
  23. Medlem sedan
    Dec 2014
    #12
    Hej!
    allt gick bra, det lilla hjärtat slog för fullt

    jo samma här, väger mig hela tiden och går upp mer och mer hela tiden, vill gå ner istället börjar må dåligt av den här viktökningen!

    Kram
  24. 12
    Hej!
    allt gick bra, det lilla hjärtat slog för fullt

    jo samma här, väger mig hela tiden och går upp mer och mer hela tiden, vill gå ner istället börjar må dåligt av den här viktökningen!

    Kram
  25. Medlem sedan
    Jan 2015
    #13
    Åhhh vad roligt! =) Nu är det ju verkligen nedräkning fram till v 12 då allt faktiskt blir så mkt säkrare.. Fast jag känner mig mer och mer lugn för varje dag, tack och lov!

    Jaaa, alltså för mig som redan haft svårt låta bli att äta innan och så nu får jag värsta cravings! Idag så började jag i princip dregla när jag skalade ett äpple för jag var så sugen och det luktade så gott, haha.. Tränar styrketräning på gym minst 2 ggr i veckan, men har dessvärre problem i en fot så kan inte promenera/springa just nu.. Skulle kännas såååå mkt bättre med ätandet om jag kunde röra mig också!

    Idag är första dagen på länge som jag inte är ett dugg sur ELLER gråter!

    //Mia
  26. 13
    Åhhh vad roligt! =) Nu är det ju verkligen nedräkning fram till v 12 då allt faktiskt blir så mkt säkrare.. Fast jag känner mig mer och mer lugn för varje dag, tack och lov!

    Jaaa, alltså för mig som redan haft svårt låta bli att äta innan och så nu får jag värsta cravings! Idag så började jag i princip dregla när jag skalade ett äpple för jag var så sugen och det luktade så gott, haha.. Tränar styrketräning på gym minst 2 ggr i veckan, men har dessvärre problem i en fot så kan inte promenera/springa just nu.. Skulle kännas såååå mkt bättre med ätandet om jag kunde röra mig också!

    Idag är första dagen på länge som jag inte är ett dugg sur ELLER gråter!

    //Mia
  27. Medlem sedan
    Dec 2014
    #14
    Ja det var riktigt roligt när man fick se hjärtat slå! Häftigt! Känslorna var helt obeskrivliga!
    Jag har nog aldrig längtat så mycket till något som till att det ska bli vecka 12! Haha!


    Jo, känslan när man är sugen på något är hemsk! Man känner sig sugen på något, står emot, men faller ändå för suget någon timme senare!
    Jag försöker röra på mig varje dag, går ut med min sambo och våra hundar!
    jag köpte en crosstrainer också som jag försöker stå på lite grann!

    kram
  28. 14
    Ja det var riktigt roligt när man fick se hjärtat slå! Häftigt! Känslorna var helt obeskrivliga!
    Jag har nog aldrig längtat så mycket till något som till att det ska bli vecka 12! Haha!


    Jo, känslan när man är sugen på något är hemsk! Man känner sig sugen på något, står emot, men faller ändå för suget någon timme senare!
    Jag försöker röra på mig varje dag, går ut med min sambo och våra hundar!
    jag köpte en crosstrainer också som jag försöker stå på lite grann!

    kram
  29. Medlem sedan
    Jan 2015
    #15
    Hej och grattis till er!!

    Väntar mitt första barn i augusti, går in i vecka 14 på lördag och ser ju att ni också ska ha då allt är ju så nytt och man blir ju nojig samtidigt som det är spännande! Och ibland behöver man prata skriva med någon i samma situation har jag märkt de sista dagarna.

    Det måste ju vara fantastiskt att få höra hjärtat slå!

    Vilken vecka är ni i nu?
  30. 15
    Hej och grattis till er!!

    Väntar mitt första barn i augusti, går in i vecka 14 på lördag och ser ju att ni också ska ha då allt är ju så nytt och man blir ju nojig samtidigt som det är spännande! Och ibland behöver man prata skriva med någon i samma situation har jag märkt de sista dagarna.

    Det måste ju vara fantastiskt att få höra hjärtat slå!

    Vilken vecka är ni i nu?
  31. Medlem sedan
    Dec 2014
    #16
    Hej, och grattis själv! ��
    Själv går jag bara in i vecka 10 på fredag, så ännu är allt väldigt oroligt!
    Så skönt att man har någonstans att vända sig när sambon inte alltid förstår alla känslor som svallar! ��

    var i landet befinner du dig och vad gör du för kul om dagarna? ��
  32. 16
    Hej, och grattis själv! ��
    Själv går jag bara in i vecka 10 på fredag, så ännu är allt väldigt oroligt!
    Så skönt att man har någonstans att vända sig när sambon inte alltid förstår alla känslor som svallar! ��

    var i landet befinner du dig och vad gör du för kul om dagarna? ��
  33. Medlem sedan
    Jan 2015
    #17
    Ja man kan ju som inte släppa oron riktigt och speciellt inte när man mår "bra" för då känner man sig ju inte gravid just då och då blir det jobbigt med alla känslor som rusar!

    Jag bor inte heller med fadern så der blir mycket ibland att tackla ensam. Vi har en nära kontakt och har träffats i flera år och gör det fortfarande men aldrig kommit så långt som att flytta ilag. Man kan nog säga att vi är lite för bekväma med vår ensamtid. Det blir ju annat nu så vi får se hur vi gör! Vi är ju ändå 28 och 29 så vi är ju inte pjurunga heller den här graviditeten var en överraskning som ingen av oss riktigt räknat med, men vi bestämde oss för att behålla det och det är det bästa beslut vi någonsin tagit!

    Jag bor i Jämtland, och arbetat som barnskötare på förskola vart håller ni till? Och hur mår ni?
  34. 17
    Ja man kan ju som inte släppa oron riktigt och speciellt inte när man mår "bra" för då känner man sig ju inte gravid just då och då blir det jobbigt med alla känslor som rusar!

    Jag bor inte heller med fadern så der blir mycket ibland att tackla ensam. Vi har en nära kontakt och har träffats i flera år och gör det fortfarande men aldrig kommit så långt som att flytta ilag. Man kan nog säga att vi är lite för bekväma med vår ensamtid. Det blir ju annat nu så vi får se hur vi gör! Vi är ju ändå 28 och 29 så vi är ju inte pjurunga heller den här graviditeten var en överraskning som ingen av oss riktigt räknat med, men vi bestämde oss för att behålla det och det är det bästa beslut vi någonsin tagit!

    Jag bor i Jämtland, och arbetat som barnskötare på förskola vart håller ni till? Och hur mår ni?
  35. Medlem sedan
    Dec 2014
    #18
    Nej oron kommer nog finnas där från start tills ungen är vuxen haha

    jag bor i Uppsala, vilket blir Uppland såklart! Jag studerar på vuxenutbildningen och är klar till Juni. Jag skulle ha sökt till universitetet till hösten i Östersund, men så blev det ju inte nu! Haha. Trodde det skulle ta längre tid för oss än det gjorde!

    Men jag är ung, 22, och min sambo är 28, så jag hinner nog läsa universitetet trots en paus på ett år
  36. 18
    Nej oron kommer nog finnas där från start tills ungen är vuxen haha

    jag bor i Uppsala, vilket blir Uppland såklart! Jag studerar på vuxenutbildningen och är klar till Juni. Jag skulle ha sökt till universitetet till hösten i Östersund, men så blev det ju inte nu! Haha. Trodde det skulle ta längre tid för oss än det gjorde!

    Men jag är ung, 22, och min sambo är 28, så jag hinner nog läsa universitetet trots en paus på ett år
  37. Medlem sedan
    Jan 2015
    #19
    Grattis till den lill*! Jag gick in i v 11 igår.. Jag bor i Luleå, pluggar min sista termin på universitetet och tycker att 28 är en perfekt ålder Jag blir själv 29 i september, hihi... Jag och sambon "lyckades" på första försöket efter att jag slutat med p-piller, så vår bebbe var väldigt planerad, jag ville vänta så jag säkert skulle hinna gå sista terminen 18/8 är datumet just nu men vi får väl se efter ul.


    Jag är lite småtjock så kommer få delta i en undersökning där det görs vul i v13-14 så ni kan tro att jag längtar!


    Annars mår jag ganska bra nu, trött och sur på kvällen men illamåendet har gått över och den växtvärk jag haft i magen är inte lika farlig, trots detta börjar jag nu känna mig lugn, jag är säker på att lilla knytet kommer vilja stanna hos hos!


    //Mia
  38. 19
    Grattis till den lill*! Jag gick in i v 11 igår.. Jag bor i Luleå, pluggar min sista termin på universitetet och tycker att 28 är en perfekt ålder Jag blir själv 29 i september, hihi... Jag och sambon "lyckades" på första försöket efter att jag slutat med p-piller, så vår bebbe var väldigt planerad, jag ville vänta så jag säkert skulle hinna gå sista terminen 18/8 är datumet just nu men vi får väl se efter ul.


    Jag är lite småtjock så kommer få delta i en undersökning där det görs vul i v13-14 så ni kan tro att jag längtar!


    Annars mår jag ganska bra nu, trött och sur på kvällen men illamåendet har gått över och den växtvärk jag haft i magen är inte lika farlig, trots detta börjar jag nu känna mig lugn, jag är säker på att lilla knytet kommer vilja stanna hos hos!


    //Mia
  39. Medlem sedan
    Jan 2015
    #20
    Jag tycker också 28 är en lagom ålder, hinner bli 29 jag med i juni så det blir nog bra studera vidare om det är det man vill tror jag absolut man hinner göra sen det blir nog inga problem!
    Vad roligt att det gick så fort för er när ni väl började försöka! Skönt att slippa hålla på flera år som en del måste!

    Skönt ändå att få göra en vul, här får vi inget förän till ul i vecka 18-20 om det inte skulle vara nåt speciellt så jag hoppas bara att veckorna kan gå lite snabbare nu så man får se den lill* och veta att allt är bra!

    Trött jag också nå fruktansvärt och förkyld nu så det gör väl sitt men annars så har det mesta avtagit. Mår lite illa ibland främst på kvällen men inte så farligt. Har inte vart så värst illa heller så jag får nog vara glad är också rätt säker att den vill stanna så det känns bra!

    Ska ni kolla vad det blir för kön?

    //Frida
  40. 20
    Jag tycker också 28 är en lagom ålder, hinner bli 29 jag med i juni så det blir nog bra studera vidare om det är det man vill tror jag absolut man hinner göra sen det blir nog inga problem!
    Vad roligt att det gick så fort för er när ni väl började försöka! Skönt att slippa hålla på flera år som en del måste!

    Skönt ändå att få göra en vul, här får vi inget förän till ul i vecka 18-20 om det inte skulle vara nåt speciellt så jag hoppas bara att veckorna kan gå lite snabbare nu så man får se den lill* och veta att allt är bra!

    Trött jag också nå fruktansvärt och förkyld nu så det gör väl sitt men annars så har det mesta avtagit. Mår lite illa ibland främst på kvällen men inte så farligt. Har inte vart så värst illa heller så jag får nog vara glad är också rätt säker att den vill stanna så det känns bra!

    Ska ni kolla vad det blir för kön?

    //Frida
Sidan 1 av 2 12 SistaSista
Kära besökare.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.

Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.

Vänligen Allt för föräldrar