Hade du en plan för livet redan när du var ung - t ex vad du ville jobba med, om/när du ville bilda familj o s v?
Eller blev det bara som det blev?
Är du en sån person idag som kommer på vartåt du vill gå, vad du vill göra, och så planerar du för hur du ska komma dit och sen genomför det?
Eller griper du möjligheter och chanser i flykten?
Eller struntar du kanske helt i hur det blir?...
*I need some fine wine and you, you need to be nicer...*
1
Är du en planerare eller halkar du fram på ett bananskal i livet?
Hade du en plan för livet redan när du var ung - t ex vad du ville jobba med, om/när du ville bilda familj o s v?
Eller blev det bara som det blev?
Är du en sån person idag som kommer på vartåt du vill gå, vad du vill göra, och så planerar du för hur du ska komma dit och sen genomför det?
Eller griper du möjligheter och chanser i flykten?
Eller struntar du kanske helt i hur det blir?...
Jag är inte och har aldrig heller varit någon planerare. Det enda jag har vetat fån barndomen och som ung är att jag vill bli mamma och ha kärlek i livet. Det låter naivt men min tanke är fortfarande detsamma nu när jag har båda delarna.
När det gäller arbete har jag inte haft någon mall utan provat mig fram tills att jag, som nu, trivs med det jag gör. Vad som kommer efter vet jag inte och behöver inte veta heller, det finns så mycket som kan hända åt båda hållen :
2
Jag är inte och har aldrig heller varit någon planerare. Det enda jag har vetat fån barndomen och som ung är att jag vill bli mamma och ha kärlek i livet. Det låter naivt men min tanke är fortfarande detsamma nu när jag har båda delarna.
När det gäller arbete har jag inte haft någon mall utan provat mig fram tills att jag, som nu, trivs med det jag gör. Vad som kommer efter vet jag inte och behöver inte veta heller, det finns så mycket som kan hända åt båda hållen :
Hade inga planer, litade på ödet och att jag skulle veta vad jag skulle göra när det var dags. Tog alla möjligheter, bott i olika länder i massa år och provat på mycket. När det var dags att läsa vidare så gjorde jag det. Jag gör det jag vill göra nu, och är nöjd! Att planera gillar jag inte alls.
3
Hade inga planer, litade på ödet och att jag skulle veta vad jag skulle göra när det var dags. Tog alla möjligheter, bott i olika länder i massa år och provat på mycket. När det var dags att läsa vidare så gjorde jag det. Jag gör det jag vill göra nu, och är nöjd! Att planera gillar jag inte alls.
Jag är nog snarare något mittemellan. Jobbet tex där valde jag en utbildning efter vad jag var duktig på i skolan och vad jag tyckte om. Sen hittade jag en högskolelinje och började där. Jobben sedan har jag sökt och utvecklat under tiden och tagit chanser på vägen. Inte haft en tydlig plan men liksom gått framåt hela tiden och i samma branch i stort.
I övrigt så försökte vi planera barn men det gick sådär men löste sig (tog bara lite längre tid).
4
Jag är nog snarare något mittemellan. Jobbet tex där valde jag en utbildning efter vad jag var duktig på i skolan och vad jag tyckte om. Sen hittade jag en högskolelinje och började där. Jobben sedan har jag sökt och utvecklat under tiden och tagit chanser på vägen. Inte haft en tydlig plan men liksom gått framåt hela tiden och i samma branch i stort.
I övrigt så försökte vi planera barn men det gick sådär men löste sig (tog bara lite längre tid).
Jag lever mycket i nuet och ogillar att planera. Gillar att gripa tillfället i flykten och ta dagen som den kommer. Men jag tycker det är svårt att kombinera mi läggning med samhällts krav på ordning och reda och bestämda tider.
5
Jag lever mycket i nuet och ogillar att planera. Gillar att gripa tillfället i flykten och ta dagen som den kommer. Men jag tycker det är svårt att kombinera mi läggning med samhällts krav på ordning och reda och bestämda tider.
Där är vi nog lite lika . Jag hade ingen direkt plan (jo, på mellan- och början av högstadiet, då ville jag bli veterinär men p g a allergi fick jag lägga planerna på hyllan). Att jag råkade börja jobba som journalist/skribent/reporter/lokalredaktör var en slump, och så råkade jag gilla det och hade turen att få fortsätta .
Men jag tror inte att jag kommer att jobba med det livet ut. Jag tror att jag kommer att göra annat också, precis som jag har gjort en massa annat innan det här.
Däremot KAN jag planera - fundera ut hur jag vill ha det, vad som är viktigt, och hur jag ska nå dit. Som när jag hemskt gärna ville jobba mer hemifrån - då ändrade jag en del saker över tid, så att jag till slut fick som jag ville.
6
Där är vi nog lite lika . Jag hade ingen direkt plan (jo, på mellan- och början av högstadiet, då ville jag bli veterinär men p g a allergi fick jag lägga planerna på hyllan). Att jag råkade börja jobba som journalist/skribent/reporter/lokalredaktör var en slump, och så råkade jag gilla det och hade turen att få fortsätta .
Men jag tror inte att jag kommer att jobba med det livet ut. Jag tror att jag kommer att göra annat också, precis som jag har gjort en massa annat innan det här.
Däremot KAN jag planera - fundera ut hur jag vill ha det, vad som är viktigt, och hur jag ska nå dit. Som när jag hemskt gärna ville jobba mer hemifrån - då ändrade jag en del saker över tid, så att jag till slut fick som jag ville.
Nä, är man nöjd så är det helt onödigt att planera så jättemycket. Så tycker jag med.
Däremot, om man är missnöjd så vill det ju till att man planerar, och genomför.
7
Nä, är man nöjd så är det helt onödigt att planera så jättemycket. Så tycker jag med.
Däremot, om man är missnöjd så vill det ju till att man planerar, och genomför.
Nä, ibland blir det ju inte som man planerat, hur väl man än planerar...vissa saker ligger ju utanför ens egen makt .
Skönt att det löste sig med barnbiten, när ni så gärna ville!
8
Nä, ibland blir det ju inte som man planerat, hur väl man än planerar...vissa saker ligger ju utanför ens egen makt .
Skönt att det löste sig med barnbiten, när ni så gärna ville!
När jag bara tittar på frågan i rubriken är svaret glasklart: planerare.
Fast ser jag vad du skrivit sedan, så nej, jag visste inte vad jag ville jobba med. Jag var inte säker på om jag ville bilda familj (sade väl rätt bestämt att det skulle bli 0 eller 2 barn). Dessa saker har växt fram. Gymnasieutbildning efter intresse och maxad möjlighet till vidare studier. I slutet av gymnasietiden Flickor på Teknis och där och då visste jag att det var rätt utbildning för mig (innan mer än allmän riktning matte/NO). Fast hade någon sagt till mig som barn att för att få sitta vid ett skrivbord och klura på problem så ska man bli ingenjör så hade saken kanske varit klar långt tidigare Studieuppehållet var inget jag hade planerat alls utan en möjlighet som gavs när jag egentligen sökte sommarjobb.
Men nej, att det bara blir som det blir är inte jag. Ibland har man ett exakt mål och då jobbar man steg för steg för att nå dit. Andra gånger räcker det med en mer generell riktning så att man på vägen kan ta rätt beslut eller ta tillfällen i akt. Och sedan händer ju en massa saker som man inte kan påverka i alla fall.
10
När jag bara tittar på frågan i rubriken är svaret glasklart: planerare.
Fast ser jag vad du skrivit sedan, så nej, jag visste inte vad jag ville jobba med. Jag var inte säker på om jag ville bilda familj (sade väl rätt bestämt att det skulle bli 0 eller 2 barn). Dessa saker har växt fram. Gymnasieutbildning efter intresse och maxad möjlighet till vidare studier. I slutet av gymnasietiden Flickor på Teknis och där och då visste jag att det var rätt utbildning för mig (innan mer än allmän riktning matte/NO). Fast hade någon sagt till mig som barn att för att få sitta vid ett skrivbord och klura på problem så ska man bli ingenjör så hade saken kanske varit klar långt tidigare Studieuppehållet var inget jag hade planerat alls utan en möjlighet som gavs när jag egentligen sökte sommarjobb.
Men nej, att det bara blir som det blir är inte jag. Ibland har man ett exakt mål och då jobbar man steg för steg för att nå dit. Andra gånger räcker det med en mer generell riktning så att man på vägen kan ta rätt beslut eller ta tillfällen i akt. Och sedan händer ju en massa saker som man inte kan påverka i alla fall.
jag är nog en som fångar chanser och möjligheter i flykten. I synnerhet som ung så hamnade jag där jag gjorde på olika bananskal helt enkelt och planerade mycket lite.
Nu som snart 50 åring så planerar jag dock lite mer men känner fortfarande att stigen kan ändras om jag hittar en ny väg eller möjlighet som verkar roligare.
12
jag är nog en som fångar chanser och möjligheter i flykten. I synnerhet som ung så hamnade jag där jag gjorde på olika bananskal helt enkelt och planerade mycket lite.
Nu som snart 50 åring så planerar jag dock lite mer men känner fortfarande att stigen kan ändras om jag hittar en ny väg eller möjlighet som verkar roligare.
Men jag är helt övertygad av att om man inte hela tiden tror att grannens gräs är grönare, eller jämt längtar efter helgen/semester eller att vinna på lotto så blir man lyckligare. Anpassar sig, kanske.
15
Men jag är helt övertygad av att om man inte hela tiden tror att grannens gräs är grönare, eller jämt längtar efter helgen/semester eller att vinna på lotto så blir man lyckligare. Anpassar sig, kanske.
Planerare får jag nog säga. I alla fall när det gäller det mesta. Men en del saker blir ju inte som jag planerar. som det där med barn t ex. Inte hade jag planerat att behöva försöka få barn i 6 år innan jag till slut blev förälder, och inte hade jag planerat att bli mamma som tonåring heller vilket jag hade blivit om jag inte fått missfall. Nu blev det ju bra ändå, men det var inte planenligt. Däremot när det gäller utbildning och jobb och så har det blivit som jag tänkt mig och jag var ganska ung när jag kände vad jag ville jobba med (inte i detalj men stora drag).
18
Planerare får jag nog säga. I alla fall när det gäller det mesta. Men en del saker blir ju inte som jag planerar. som det där med barn t ex. Inte hade jag planerat att behöva försöka få barn i 6 år innan jag till slut blev förälder, och inte hade jag planerat att bli mamma som tonåring heller vilket jag hade blivit om jag inte fått missfall. Nu blev det ju bra ändå, men det var inte planenligt. Däremot när det gäller utbildning och jobb och så har det blivit som jag tänkt mig och jag var ganska ung när jag kände vad jag ville jobba med (inte i detalj men stora drag).
Nä, tyvärr blir det ju inte alltid som man planerar. Och ibland får man ta en annan väg än den man tänkte först (som ni gjorde vad gäller barn), för att komma till målet. Och den vägen kan ju bli minst lika bra många gånger, bara inte som man tänkt sig från början!
19
Nä, tyvärr blir det ju inte alltid som man planerar. Och ibland får man ta en annan väg än den man tänkte först (som ni gjorde vad gäller barn), för att komma till målet. Och den vägen kan ju bli minst lika bra många gånger, bara inte som man tänkt sig från början!
Jag har en bas, en tillhörighet, och det förändras inte,
Resten.... Ibland har jag planerat, ibland tagit tillfället i flykten. men ofta har det ändå blivit annorlunda än jag tänkt. ibland till det bättre, ibland till det sämre.
det är som det är, och blir som det blir
20
Jag har en bas, en tillhörighet, och det förändras inte,
Resten.... Ibland har jag planerat, ibland tagit tillfället i flykten. men ofta har det ändå blivit annorlunda än jag tänkt. ibland till det bättre, ibland till det sämre.
det är som det är, och blir som det blir
Kära besökare.
Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.
Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.
Tog alla möjligheter, bott i olika länder i massa år och provat på mycket. När det var dags att läsa vidare så gjorde jag det. Jag gör det jag vill göra nu, och är nöjd! Att planera gillar jag inte alls.
. 
