Går egentligen inte att ge något generellt svar på det, eftersom det helt beror på hur svåra händelser det handlar om och när i livet de inträffar. Barn som utsätts för svåra händelser eller otillfredsställande livsvillkor i tidig ålder kan få mycket svårt att komma över dem eller repa sig till ett bra liv i vuxen ålder. Har man däremot haft goda livsvillkor under uppväxten - eller t.o.m. bara de allra första åren! - kan man tåla betydligt större påfrestningar senare i livet och ändå komma tillbaka till ett bra liv.
4
Går egentligen inte att ge något generellt svar på det, eftersom det helt beror på hur svåra händelser det handlar om och när i livet de inträffar. Barn som utsätts för svåra händelser eller otillfredsställande livsvillkor i tidig ålder kan få mycket svårt att komma över dem eller repa sig till ett bra liv i vuxen ålder. Har man däremot haft goda livsvillkor under uppväxten - eller t.o.m. bara de allra första åren! - kan man tåla betydligt större påfrestningar senare i livet och ändå komma tillbaka till ett bra liv.
Det sitter kvar för de allra flesta tror jag. Många klarar säkert att gå vidare och lägga mycket bakom sig men taggen finns där och kan poppa upp när man minst anar det, det kan vara en helt obetydlig detalj som triggar minnet.
5
Det sitter kvar för de allra flesta tror jag. Många klarar säkert att gå vidare och lägga mycket bakom sig men taggen finns där och kan poppa upp när man minst anar det, det kan vara en helt obetydlig detalj som triggar minnet.
Jag kände själv att frågan blev en smula oprecis och svår att svara på. De jag känner som varit med om svåra trauman återkommer ofta till hur de har påverkat dem i olika situationer i livet.
6
Jag kände själv att frågan blev en smula oprecis och svår att svara på. De jag känner som varit med om svåra trauman återkommer ofta till hur de har påverkat dem i olika situationer i livet.
Jag tror ingen går spårlöst ur svåra händelser, men, som sagt, hur starkt det påverkar det fortsatta livet beror på under vilka förutsättningar händelserna har skett.
8
Jag tror ingen går spårlöst ur svåra händelser, men, som sagt, hur starkt det påverkar det fortsatta livet beror på under vilka förutsättningar händelserna har skett.
Både och. Jag tror att allt som händer en präglar en på gott och ont. Det går inte att gå obemärkt igenom en svår händelse. På många sätt kan man komma ut som en mognare person med mer förståelse för andra, vilket är bra. På andra sätt kan samma händelse sätta spår för livet som inte helt går att radera och som inte enbart är positiva.
Själv tror jag (omedvetet) att jag ska dö vid 46 år för att min mamma gjorde det. Det tog några år för mig att inse att mitt omedvetna liksom räknar med det även om mitt intellektuella jag tycker det är nonsens. Jag räknar dock med att det kommer bli jobbigt när den åldern infinner sig.
Ha det gott!
13
Både och. Jag tror att allt som händer en präglar en på gott och ont. Det går inte att gå obemärkt igenom en svår händelse. På många sätt kan man komma ut som en mognare person med mer förståelse för andra, vilket är bra. På andra sätt kan samma händelse sätta spår för livet som inte helt går att radera och som inte enbart är positiva.
Själv tror jag (omedvetet) att jag ska dö vid 46 år för att min mamma gjorde det. Det tog några år för mig att inse att mitt omedvetna liksom räknar med det även om mitt intellektuella jag tycker det är nonsens. Jag räknar dock med att det kommer bli jobbigt när den åldern infinner sig.
Man kan absolut bli en mognare människa men också en rädd människa som gör begränsade val.
Det där känner jag igen från en nära kollega som förlorade sin mamma i en tidig hjärtinfarkt. Av och till hela "det" året så gick hon och väntade på att något skulle hände henna. Idag är hon 67 år V
14
Man kan absolut bli en mognare människa men också en rädd människa som gör begränsade val.
Det där känner jag igen från en nära kollega som förlorade sin mamma i en tidig hjärtinfarkt. Av och till hela "det" året så gick hon och väntade på att något skulle hände henna. Idag är hon 67 år V
Både och, dvs jag tror att man i någon form alltid bär det med sig om inte annat för att det ändå har påverkat den man är. Men man kan ju ändå känna att man har bearbetat det färdigt och lämnat det bakom sig, så att det inte direkt påverkar ens nuvarande liv.
Andra varianten är ju att man inte alls har bearbetat det hela utan bara paketerat undan erfarenheten inom sig. Det kan också gå bra väldigt länge, men risken är väl att det då påverkar en långt senare och när man kanske minst anar det.
15
Både och, dvs jag tror att man i någon form alltid bär det med sig om inte annat för att det ändå har påverkat den man är. Men man kan ju ändå känna att man har bearbetat det färdigt och lämnat det bakom sig, så att det inte direkt påverkar ens nuvarande liv.
Andra varianten är ju att man inte alls har bearbetat det hela utan bara paketerat undan erfarenheten inom sig. Det kan också gå bra väldigt länge, men risken är väl att det då påverkar en långt senare och när man kanske minst anar det.
Jag tror att man KAN det - men att det är olika svårt beroende på många olika faktorer, t ex vad man varit med om tidigare, hur man är som person, vad man får för stöttning o s v.
Eller, inte "komma över" som i att "glömma helt och utan att det sätter spår". Men spår kan ju också bli till något positivt - något traumatiskt som man ändå blir starkare av, även om händelsen i sig var hur vidrig som helst.
Man är nog omänsklig om stora trauman inte präglar en på ett eller annat sätt. Men det är nog just där åsikterna går isär för många sen.
16
Jag tror att man KAN det - men att det är olika svårt beroende på många olika faktorer, t ex vad man varit med om tidigare, hur man är som person, vad man får för stöttning o s v.
Eller, inte "komma över" som i att "glömma helt och utan att det sätter spår". Men spår kan ju också bli till något positivt - något traumatiskt som man ändå blir starkare av, även om händelsen i sig var hur vidrig som helst.
Man är nog omänsklig om stora trauman inte präglar en på ett eller annat sätt. Men det är nog just där åsikterna går isär för många sen.
Ja det är ju så olika vad man menar med att komma över. Det finns ju egentligen inga svar på den frågan jag ställde, jag funderade bara högt. Jag vet att jag själv varit alldeles säker på att händelser varit helt förbi eller bearbetade och sen har en doft eller en händelsekedja väckt minnet igen. Dock blekare med åren.
19
Ja det är ju så olika vad man menar med att komma över. Det finns ju egentligen inga svar på den frågan jag ställde, jag funderade bara högt. Jag vet att jag själv varit alldeles säker på att händelser varit helt förbi eller bearbetade och sen har en doft eller en händelsekedja väckt minnet igen. Dock blekare med åren.
Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.
Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.