Idag fick jag världens SMS från min 14år

[Kerstimärta]

ing.

Typ "Mamma, du är bäst. Jag älskar dig och är så glad att just du är min mamma."

Inte alls likt honom att uttrycka sig så, men tänkte det var ngn "dare" med hans vänner. Hur man kan skriva fint till mamma eller så. Så, jag svarade i samma stil och förklarade att jag älskar honom som mitt eget liv typ. Såklart helt ärligt.

Sen fick jag ännu mer SMS från honom om hur jag betyder allt för honom som mamma.

Du skrev jag att antingen hade han hjärnsläpp eller så hade ngn annan hans mobil.

Det gick en stund. Sen kom svaret att "XXX (hans flickkompis) hade skrivit det, men att det som stod var sant och om han skulle ägna sig åt såna meddelanden så skulle han kunnat skriva dessa själv."

Så söta de är.

Sen när vi träffades efter skolan så kramade jag XXX och tackade henne för de fina tipsen om hur man smörjer mamma. Sonen kramade mig jättehårt och sa att han gillade att de orden kom fram.

Liksom Gaaaaaaah och Aaaawwwww.

Älskar när man bara vill väl.

De har i sitt kompisgäng även en tradition till "fredskram". Alla kramas när de skiljs åt. Inte gruppkram, men varsin kram till alla i deras gäng.

Är väl en FBstatus, men för smörig för det....så ta den bara snälla ni.

[71:an Nika]

Vad härligt, Kerstimärta

För en tid sedan fick jag ett fint mess från min 16-åring.
Det stod något liknande som ovan. Såklart blev jag jätteglad, men faktiskt också lite orolig. Inte för att det kändes som om jag hade anledning till det, men jag ringde mannen som var hemma med sonen och bad honom kolla extra så att allt var som det skulle....

Goa ungar

[Kerstimärta]

Men ååååh, vad härligt med ungdomarna!

Jo, jag förstår att ett sånt meddelande även kan orsaka en konstig känsla.

[blå fågeln]

Man blir varm i hjärtat

Dottern, 14 år, tycker att jag är världens coolast mamma. Hon berättar för sina kompisar om vilda historier från min ungdom, och de håller med. Vilket gör att jag imponeras av dottern förmåga att berätta. Och undrar om man som 14-åring inte ska vara mer rebellisk? Men att jag hjälper henne färga håret i ny neon-nyans, det kommer man långt med

[Kerstimärta]

Visst är det så, hjärtat sväller av glädjen.

Min fjortonårings kompisar tycker nog jag är ganska okej också. De gillar mitt hår och mina naglar vet jag. Framförallt håret kanske, de tycker jag är häftig i min "Ragnor Lodbrock"-frisyr.

Sen får jag äran att platta sonen hår när han duschat. Äran verkligen känner jag, när de är i den åldern och tycker mamma gör bra! Så, du har också äran att vara betrodd med hårfix!

Rebelliskheten kanske kommer, eller så gör den det inte.