"Jag trodde aldrig det kunde hända här"

[S-JJ]

Jag läste det nyss, ang ett troligt mord, och det sägs ju då och då. Det handlar alltså inte om att möta en känguru på gatan i Malmö eller se mig på en restaurang som serverar kött och enbart kött eller andra situationer där det faktiskt passar in utan saker som just mord t ex, eller inbrott, eller trafikolyckor... Jo jag vet att de antagligen inte menar det sådär hundraprocentigt, och jag vet att vissa saker rent logiskt är och känns mer troliga på vissa ställen än andra, men jag kan inte låta bli att hänga upp mg lite på det. För mord, eller inbrott, eller olyckor o s v kan såklart ske varhelst det finns människor.

Ja, bara en sån liten hangup

På tal om hangup om jag på vilket irritationsmoment det var jag glömde bort igår! Jo om jag surfar på aff via telefonen och mobilversionen så finns "skicka"-knappen precis ovanför "avbryt"-knappen, och sidan är lite slö emellanåt så den kan liksom flytta sig lite uppåt med viss eftersläpning.... vilket lett till att jag flera gånger råkat trycka "avbryt" i stället för "skicka" när jag skrivit klart inlägget, för sidan har hoppat några millimeter just då. DET är irriterande.

[Haqvin III]

Det är väl mer uttryck för en obehagskänsla, än för en saklig analys.

[Valerina]

Fast rent statistiskt så sker det nog fler mord per invånare i ett stökigt område i en storstad än i min lilla by på landet. Jag skulle nog absolut kunna vara en som säger "jag trodde aldrig det skulle hända här" om det skedde ett mord i vår by.

Fast jag fick å andra sidan höra lite information om en bygranne, ang en familjs katt,,,så ja vem vet vad som kan hända här i idyllen

Ja det är mycket irriterande att råka avbryta nåt man skrivit ihop och precis ska skicka.

[Gretah]

Har också tänkt på det och förstår att det förmodligen är så majoriteten ändå tänker, för de flesta är trygga där de bor och vistas.
Likaså tänker jag på uttryck kring förövare som ofta fälls. "Han var alltid så lugn och snäll" ( jag skriver helt oförskämt han, för det är trots allt oftast en han) "Vi är chockade, han var jättetrevlig" osv osv
Eller senast igår stod det "Det är märkligt. Det var inget konstigt med honom egentligen." Egentligen?
I

[S-JJ]

Ja det är som sagt klart att risken både är och känns större på vissa ställen än andra. Men det är ju en annan sak

Har du också råkat avbryta på samma sätt?

[Valerina]

Nej inte på aff för jag affar bara från dator. Men jag facebookar från mobilen och min mobil blir knäpp när tågets wifi kopplar på. Så jag väljer bort deras wifi, skriver nåt och sen när jag klickar iväg det så är wifi på igen och så får jag skriva om hela skiten. Suck.

[Malinau]

Jo, det är lite märkligt. Antar att det beror på att man känner sig trygg där man är. Det är ju bra på sitt sätt.

En liten parallell till detta är att människor har en viss bild av var det händer vissa saker. Som i vårt fall där vi bor i stan och de som bodde på landet tyckte att det var så läskigt att vi vågade släppa ut sonen ensam att gå till skolan när han gick trean. Tänk så många otäcka typer det måste finnas här som han kan råka ut för, var deras tanke. Men om man tittar på vart barn (de får det hänt kan vara värt att påpeka) blivit bortrövade och utsatta för läskiga saker så är ju det mer där det inte finns andra människor. De vill inte ha några vittnen. Så för mig är det snarare tvärtom i så fall.

[S-JJ]

Så tänker jag också, även när det gäller mig själv. Jag gillar när jag möter folk och då helst flera grupper av folk. För vad är oddsen för att alla de skulle vara skummisar?

[MaryT*]

Jag tror också att det handlar om en trygghetskänsla som man får på vissa ställen. Kanske sägs det där inte så ofta t ex av dem som bor på (i?) Rosengård eller liknande områden där det kanske ofta händer saker?...

Jag tycker att stan är läskig, i alla fall på kvällstid. Däremot går jag gladeligen ut i beckmörkret här hemma och hämtar ved sena höstkvällar. Här finns ju inget farligt tänker jag . T o m när jag bodde ensam ute i skogen så kände jag mig fullkomligt trygg (förutom den gången då dörrklockan ringde vid ett-två på natten och ingen svarade när jag ropade "Vem är det??"...).
Det handlar nog om vad man är van vid... Jag tänker/tänkte nog att om det bara är jag här så kan ju inget farligt hända .
Fast måste jag gå i stan ensam på kvällen så går jag förstås hellre på gator där det är mycket folk, än i små ensliga gränder.

[Valerina]

Fick du nånsin veta vem det var som ringde på?

[MaryT*]

Nej. Jag gick t o m ut på trappen (beväpnad med en yxa ) och ropade "Hallå?? Vem är det?". Men ingen svarade.
Jag bestämde mig för att tro att det var dörrklockan som hakat upp sig (det var en sån där äldre modell, mekanisk...), att knappen fastnat när någon ringt på den tidigare och att den plötsligt ploppade ut så det ringde. Nån annan förklaring kan jag inte komma på för vem skulle varit där ute vid den tiden på dygnet? Huset låg liksom så att man svängde av från en motorväg, in på en liten landsväg, sen in på en liten smal byväg, sen in på en liten grusväg, sen in på en yttepyttesmal grusväg in i skogen och vid änden av den vägen bodde jag. Dit åkte ingen av misstag...än mindre gick .
Men rätt snart därefter skaffade jag mig en större vakthund .

[- Miko -]

Fast det är ju ganska logiskt ändå?
Beroende på vad som sker.

Hustrumord t.ex. kan ju ske prick var som helst, men gänguppgörelse i en håla på 2000 pers utan känt gäng, då skulle jag säga exakt så. För jag förväntar mig det i Vivalla eller på Hisingen, men inte i en yttepytte tätort på vischan?

Det vore lika troligt att stöta på en förymd känguru.

Men vid vissa saker reagerar jag med på att folk säger så. Men de är väl bara överraskade antar jag.

[Valerina]

Låter som en bra förklaring på busringningen