att man ska döma människor efter utseendet. Men det är ändå inte konstigt att vi alla gör det, mer eller mindre. Människan är nog konstruerad så att man gärna stoppar människor i fack. Det är något man måste anstränga sig för att lära sig sluta med, tror jag.
Men ändå blir jag lite förvånad och beklämd över det här:
Christian hade en livskris efter en mc-olycka, och drog iväg till Thailand. Så långt inget konstigt tycker jag.
Men väl i Thailand bestämde han sig för att låta tatuera sig i hela ansiktet med en bambupinne.
Sen kommer han hem till Sverige igen och blir förvånad över att människor reagerar och att han har svårt att få jobb. Hade han vetat det här så hade han inte tatuerat sig i ansiktet, säger han.
Hur tänker ni kring det här? Är ni lika förvånade som han? Eller tycker ni att han får skylla sig själv? Eller vad tänker ni?
*I need some fine wine and you, you need to be nicer...*
1
Jag tycker inte att man ska döma människor efter utseendet. Men det är ändå inte konstigt att vi alla gör det, mer eller mindre. Människan är nog konstruerad så att man gärna stoppar människor i fack. Det är något man måste anstränga sig för att lära sig sluta med, tror jag.
Men ändå blir jag lite förvånad och beklämd över det här:
Christian hade en livskris efter en mc-olycka, och drog iväg till Thailand. Så långt inget konstigt tycker jag.
Men väl i Thailand bestämde han sig för att låta tatuera sig i hela ansiktet med en bambupinne.
Sen kommer han hem till Sverige igen och blir förvånad över att människor reagerar och att han har svårt att få jobb. Hade han vetat det här så hade han inte tatuerat sig i ansiktet, säger han.
Hur tänker ni kring det här? Är ni lika förvånade som han? Eller tycker ni att han får skylla sig själv? Eller vad tänker ni?
Nej det är inte det minsta förvånande att han har svårt att få jobb. Jag kan ju ärligt också säga att om jag hade ett företag och skulle behöva en person som är ansiktet utåt så skulle jag inte anställa honom.
Om jag däremot skulle behöva en persona på lagret och jag fick ett gott intryck av honom vid en intervju så skulle han kanske få chansen. Jag skriver kanske för jag tror dock att hans utseende inte skulle ge mig ett så bra intryck. Jag är den första att erkänna att många och stora tatueringar och/eller piercingar i ansiktet inte ger mig ett bra första intryck.
2
Nej det är inte det minsta förvånande att han har svårt att få jobb. Jag kan ju ärligt också säga att om jag hade ett företag och skulle behöva en person som är ansiktet utåt så skulle jag inte anställa honom.
Om jag däremot skulle behöva en persona på lagret och jag fick ett gott intryck av honom vid en intervju så skulle han kanske få chansen. Jag skriver kanske för jag tror dock att hans utseende inte skulle ge mig ett så bra intryck. Jag är den första att erkänna att många och stora tatueringar och/eller piercingar i ansiktet inte ger mig ett bra första intryck.
Ja, det är väl lätt att dra (kanske den något förhastade) slutsatsen att personen kanske inte är så fiffig eller att h*n kanske har svårt med att styra sina impulser.
Men såklart kan man ha gjort saker man sen ångrar, till och med att tatuera hela ansiktet, och att man har kommit till insikt sen. Men jag reagerar mest på att han verkar så förvånad och helt oförberedd på att det skulle bli reaktioner...
3
Ja, det är väl lätt att dra (kanske den något förhastade) slutsatsen att personen kanske inte är så fiffig eller att h*n kanske har svårt med att styra sina impulser.
Men såklart kan man ha gjort saker man sen ångrar, till och med att tatuera hela ansiktet, och att man har kommit till insikt sen. Men jag reagerar mest på att han verkar så förvånad och helt oförberedd på att det skulle bli reaktioner...
Att inte få jobb som målare på en marknad som skriker efter hantverkare. Det tycker jag är det konstiga i historien.
Eller kan han fortfarande inte jobba som det trots att han återfått sin gångförmåga?
4
Att inte få jobb som målare på en marknad som skriker efter hantverkare. Det tycker jag är det konstiga i historien.
Eller kan han fortfarande inte jobba som det trots att han återfått sin gångförmåga?
Ur anställnignssynvinkel ser jag det som ett större problem att personen inte kunde förutse att det i någon utsträckning skulle leda till fördomar och försvåra jobbsökande än tatueringen i sig.
5
Ur anställnignssynvinkel ser jag det som ett större problem att personen inte kunde förutse att det i någon utsträckning skulle leda till fördomar och försvåra jobbsökande än tatueringen i sig.
Det är nog olika i olika delar av landet det där. Här åtminstone så skriks det efter målare på sommarhalvåret, men på vinterhalvåret är det värre för många.
Jag förstår inte heller riktigt om han skulle kunna jobba som målare nu eller inte. Men gissar "inte", för har han ett dåligt ben så blir det krångligt, det är ju rätt mycket klättra på stegar och sitta på knä och så.
7
Det är nog olika i olika delar av landet det där. Här åtminstone så skriks det efter målare på sommarhalvåret, men på vinterhalvåret är det värre för många.
Jag förstår inte heller riktigt om han skulle kunna jobba som målare nu eller inte. Men gissar "inte", för har han ett dåligt ben så blir det krångligt, det är ju rätt mycket klättra på stegar och sitta på knä och så.
Ja, så känner jag också. Känns lite aningslöst och blåögt och naivt, och lite världsfrånvänt. Kanske mådde han inte bra rent psykiskt just när han gjorde tatueringarna (av förklarliga skäl), men ändå...
8
Ja, så känner jag också. Känns lite aningslöst och blåögt och naivt, och lite världsfrånvänt. Kanske mådde han inte bra rent psykiskt just när han gjorde tatueringarna (av förklarliga skäl), men ändå...
Nej jag är inte förvånad. Har själv svårt att förstå hur man kan tatuera sig i ansiktet och det ger ju onekligen ett utstickande utseende. Idag är det ju ibland svårt att få jobb med ett helt vanligt utseende.
9
Nej jag är inte förvånad. Har själv svårt att förstå hur man kan tatuera sig i ansiktet och det ger ju onekligen ett utstickande utseende. Idag är det ju ibland svårt att få jobb med ett helt vanligt utseende.
Ja...kanske hade han så fullt upp med sig själv och sina bekymmer just då så han kände att det var en toppenidé att låta sig tatueras med en bambupinne i ansiktet. Det är ju en sak.
Men att sen bli så förvånad över reaktionerna, när man väl kommit till sans...den biten förstår jag inte riktigt.
11
Ja...kanske hade han så fullt upp med sig själv och sina bekymmer just då så han kände att det var en toppenidé att låta sig tatueras med en bambupinne i ansiktet. Det är ju en sak.
Men att sen bli så förvånad över reaktionerna, när man väl kommit till sans...den biten förstår jag inte riktigt.
Det är dumt att han blir särbehandlad, tycker jag, men inte konstigt. Det kan man ju räkna ut med lillfingret att man kommer att bli. Hur fel det än är att särbehandla människor för deras utseende.
12
Det är dumt att han blir särbehandlad, tycker jag, men inte konstigt. Det kan man ju räkna ut med lillfingret att man kommer att bli. Hur fel det än är att särbehandla människor för deras utseende.
Inte det minsta förvånad. Är mer förvånad över att han inte insåg det innan. Han är ju inte tretton liksom.
Att sortera människor lite efter deras uppenbarelse tror jag att människan gör delvis för att skydda sig. Det sitter djupt rotat. Kommer säkert alltid att vara så också. Det vet också folk som anställer och därför får han svårt i det läget. Vad skulle en äldre dam tänka om han kom och skulle måla om hemma hos henne exempelvis? Man får trots allt förhålla sig till verkligheten.
13
Inte det minsta förvånad. Är mer förvånad över att han inte insåg det innan. Han är ju inte tretton liksom.
Att sortera människor lite efter deras uppenbarelse tror jag att människan gör delvis för att skydda sig. Det sitter djupt rotat. Kommer säkert alltid att vara så också. Det vet också folk som anställer och därför får han svårt i det läget. Vad skulle en äldre dam tänka om han kom och skulle måla om hemma hos henne exempelvis? Man får trots allt förhålla sig till verkligheten.
Ja...sin egen inställning kan man ju jobba på, försöka bli mindre kategoriserande och fördomsfull o s v.
Men samhällets inställning i stort kan man ju inte göra så mycket åt, i alla fall inte på kort sikt.
Jag är egentligen inte nödvändigtvis förvånad över att han inte insåg det innan. Han kan ju ha varit i en svår livskris efter allt som hänt, och då tänker och handlar man ju inte alltid så rationellt.
Men att han är förvånad NU, när han (vad det verkar) är back on track igen så att säga..._det_ tycker jag är konstigt.
14
Ja...sin egen inställning kan man ju jobba på, försöka bli mindre kategoriserande och fördomsfull o s v.
Men samhällets inställning i stort kan man ju inte göra så mycket åt, i alla fall inte på kort sikt.
Jag är egentligen inte nödvändigtvis förvånad över att han inte insåg det innan. Han kan ju ha varit i en svår livskris efter allt som hänt, och då tänker och handlar man ju inte alltid så rationellt.
Men att han är förvånad NU, när han (vad det verkar) är back on track igen så att säga..._det_ tycker jag är konstigt.
Som alla ovan tycker jag det känns konstigt att någon är så naiv att han inte inser att det givetvis påverkar hur folk ser honom och alltså i förlängningen kan påverka chansen att få jobb.
Någon sade att den naiviteten skulle oroa mer när det gäller anställning, än själva tatueringen i sig. Där håller jag helt med. Kan man inte förstå konsekvenserna av sitt handlande, kanske det kan finnas anledning att tänka till innan man anställer någon?
15
Som alla ovan tycker jag det känns konstigt att någon är så naiv att han inte inser att det givetvis påverkar hur folk ser honom och alltså i förlängningen kan påverka chansen att få jobb.
Någon sade att den naiviteten skulle oroa mer när det gäller anställning, än själva tatueringen i sig. Där håller jag helt med. Kan man inte förstå konsekvenserna av sitt handlande, kanske det kan finnas anledning att tänka till innan man anställer någon?
Jag förstår det tänket.
Men tror du inte att det kan vara så att om man mår väldigt dåligt och är allmänt vilse i livet en period, så tänker man inte så klart och rationellt?
Att han är förvånad över reaktionerna nu efteråt, det tycker jag också är konstigt. Men att han gjorde tatueringarna kan jag möjligtvis ha en viss förståelse för, eller alltså att han kanske inte tänkte så klart just då.
16
Jag förstår det tänket.
Men tror du inte att det kan vara så att om man mår väldigt dåligt och är allmänt vilse i livet en period, så tänker man inte så klart och rationellt?
Att han är förvånad över reaktionerna nu efteråt, det tycker jag också är konstigt. Men att han gjorde tatueringarna kan jag möjligtvis ha en viss förståelse för, eller alltså att han kanske inte tänkte så klart just då.
Jag uttrycker mig otydligt, tappade ett led. Jo jag håller helt med. Jag menade alltså nu efteråt. Att han tappade greppet och gjorde tatueringen kan jag visst förstå (till viss del). Jag syftade på att han inte verkar ha någon förståelse kring att andra faktiskt kan reagera nu efteråt och att det finns en massa fördomar kring folks utseende och att det påverkar hur vi bedömer andra, till exempel vid en anställningsintervju.
17
Jag uttrycker mig otydligt, tappade ett led. Jo jag håller helt med. Jag menade alltså nu efteråt. Att han tappade greppet och gjorde tatueringen kan jag visst förstå (till viss del). Jag syftade på att han inte verkar ha någon förståelse kring att andra faktiskt kan reagera nu efteråt och att det finns en massa fördomar kring folks utseende och att det påverkar hur vi bedömer andra, till exempel vid en anställningsintervju.
Inte förvånad, nej. Det är ju trots allt en rätt extrem grej han gjort, till skillnad från mig t ex , och hur man än tycker att det BORDE vara så påverkar det den bild många får av honom och och vissa typer av jobb lär vara helt uteslutna. Vissa typer av jobb är däremot helt möjliga/rimliga med en nåt sånär fördomsfull arbetsgivare.
Jag tycker också som nån skrev att själva grejen att han inte ens nu i efterhand förstår att tatueringen får negativa konsekvenser är mer "oroväckande" än tatueringen i sig.
20
Inte förvånad, nej. Det är ju trots allt en rätt extrem grej han gjort, till skillnad från mig t ex , och hur man än tycker att det BORDE vara så påverkar det den bild många får av honom och och vissa typer av jobb lär vara helt uteslutna. Vissa typer av jobb är däremot helt möjliga/rimliga med en nåt sånär fördomsfull arbetsgivare.
Jag tycker också som nån skrev att själva grejen att han inte ens nu i efterhand förstår att tatueringen får negativa konsekvenser är mer "oroväckande" än tatueringen i sig.
Kära besökare.
Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.
Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.