Här är ett intressant reportage om Kristina Schultz som gick på Konstfack. Som examensarbete gjorde hon ett experiment - familjens lägenhet tömdes så gott som helt, och sen tillverkade hon allt de tvunget behövde, allt eftersom. I 100 dagar skulle de leva så, och de kom fram till en del intressanta insikter . Hon ville pröva vad man egentligen behöver, och vad som händer när man till slut får det där man tror att man vill ha.
Dock var hon nära att inte bli godkänd.
Men jag tyckte att det var ett intressant experiment! Inte för att jag själv lever speciellt asketiskt och med tomma ytor , men jag är ju medveten om att väldigt lite av det vi har här hemma, är sånt som vi inte skulle kunna avvara.
Och intressant även med tanke på hur många ser på "fattigdom"...
*I need some fine wine and you, you need to be nicer...*
1
Vad behöver vi egentligen? Här är ett intressant reportage om Kristina Schultz som gick på Konstfack. Som examensarbete gjorde hon ett experiment - familjens lägenhet tömdes så gott som helt, och sen tillverkade hon allt de tvunget behövde, allt eftersom. I 100 dagar skulle de leva så, och de kom fram till en del intressanta insikter . Hon ville pröva vad man egentligen behöver, och vad som händer när man till slut får det där man tror att man vill ha.
Dock var hon nära att inte bli godkänd.
Men jag tyckte att det var ett intressant experiment! Inte för att jag själv lever speciellt asketiskt och med tomma ytor , men jag är ju medveten om att väldigt lite av det vi har här hemma, är sånt som vi inte skulle kunna avvara.
Och intressant även med tanke på hur många ser på "fattigdom"...
Huruvida hon ska ha godkänt eller inte, det lägger jag mej inte i , det är upp till hennes skola att bestämma.
Jag håller dock med henne i hennes kritik av hemmet som en livsstilsmarkör.
Men samtidigt, även hennes val av hem är ju en livsstill. det går liksom inte att frikoppla sej från sin livistil och sina val.
Jag har läst artiklar (nåja, början på artiklar i alla fall) om feng shui, och att allt som är onödigt, det ska bort. Men har då funderat över om det inte är ett rätt slösaktigt sätt att leva? Eller ensamt? själv har jag tex en del ärvt porslin. Det är inte ofta jag använder det, Men när vi har kalas med massa folk, så tar jag fram det, då behövs det.
Så prylar är inte bara onödiga, utan även historiebärande, och framåtblickande, denna sak kan jag behöva vid ett senare tillfälle, även om jag inte behöver den just nu.
När jag var ung och reste mycket, då hade ajg allt sag behövede i en ryggsäck. alla kläder, sovsäck, allt jag behövde, det kunde jag bära med mej. Det var en frihet. Men ändå inget jag längtar efter.
2
Huruvida hon ska ha godkänt eller inte, det lägger jag mej inte i , det är upp till hennes skola att bestämma.
Jag håller dock med henne i hennes kritik av hemmet som en livsstilsmarkör.
Men samtidigt, även hennes val av hem är ju en livsstill. det går liksom inte att frikoppla sej från sin livistil och sina val.
Jag har läst artiklar (nåja, början på artiklar i alla fall) om feng shui, och att allt som är onödigt, det ska bort. Men har då funderat över om det inte är ett rätt slösaktigt sätt att leva? Eller ensamt? själv har jag tex en del ärvt porslin. Det är inte ofta jag använder det, Men när vi har kalas med massa folk, så tar jag fram det, då behövs det.
Så prylar är inte bara onödiga, utan även historiebärande, och framåtblickande, denna sak kan jag behöva vid ett senare tillfälle, även om jag inte behöver den just nu.
När jag var ung och reste mycket, då hade ajg allt sag behövede i en ryggsäck. alla kläder, sovsäck, allt jag behövde, det kunde jag bära med mej. Det var en frihet. Men ändå inget jag längtar efter.
Vad intressant - i alla fall som personlig erfarenhet. För mig är det inte riktigt samma sak att rent intellektuellt vara medveten om att mitt hem är fullt av prylar som jag egentligen inte behöver och att faktiskt uppleva hur lite man egentligen klarar sig på. Nu har jag inte heller upplevt det så extremt som hon gjorde, men jag har ett par gånger i mitt liv levt riktigt sparsmakat i nästan omölerade lägenheter. Störst insikter gav det dock den senaste upplevelsen, där vi lämnade hus och hem i Sverige och för ett antal månader flyttade in i en möblerad lägenhet utomlands med minsta möjliga basutrustning i köket. Vi hade bara med oss det som fick plats i en vanlig liten personbil med takbox (inkl skidutrustning för hela familjen!), så där fick vi verkligen planera och tänka till att välja rätt klädesplagg (både vinter och sommarkläder!), skor, saker till skolan, och några basgrejer man inte gärna är utan och visst var det så att man till slut ställde sig frågan om alla saker som belamrar köksskåpen och andra skåp och hyllor i huset är tillgångar eller en belastning. Det är dock oerhört lätt att vänja sig vid att ha allt till hands igen. Det trots att jag aldrig varit den som springer ut och köper något så fort jag står inför ett problem eller saknar något.
3
Vad intressant - i alla fall som personlig erfarenhet. För mig är det inte riktigt samma sak att rent intellektuellt vara medveten om att mitt hem är fullt av prylar som jag egentligen inte behöver och att faktiskt uppleva hur lite man egentligen klarar sig på. Nu har jag inte heller upplevt det så extremt som hon gjorde, men jag har ett par gånger i mitt liv levt riktigt sparsmakat i nästan omölerade lägenheter. Störst insikter gav det dock den senaste upplevelsen, där vi lämnade hus och hem i Sverige och för ett antal månader flyttade in i en möblerad lägenhet utomlands med minsta möjliga basutrustning i köket. Vi hade bara med oss det som fick plats i en vanlig liten personbil med takbox (inkl skidutrustning för hela familjen!), så där fick vi verkligen planera och tänka till att välja rätt klädesplagg (både vinter och sommarkläder!), skor, saker till skolan, och några basgrejer man inte gärna är utan och visst var det så att man till slut ställde sig frågan om alla saker som belamrar köksskåpen och andra skåp och hyllor i huset är tillgångar eller en belastning. Det är dock oerhört lätt att vänja sig vid att ha allt till hands igen. Det trots att jag aldrig varit den som springer ut och köper något så fort jag står inför ett problem eller saknar något.
Jag vet ju inte vad de har för kriterier för att ett examensarbete ska bli godkänt, så det kan ju inte jag heller uttala mig om.
Och ja, såklart har alla en livsstil. I högsta grad även hon.
Jag vet inte om jag vill kalla det slösaktigt att "allt som är onödigt, det ska bort". Jo, om man liksom gör så och sen samlar på sig och sen slänger allt på tippen igen, då är det såklart slösaktigt.
Men att ge bort till nån annan som faktiskt behöver, det är ju jättebra?
Men jag håller helt med om att prylar inte bara är onödiga. Jag gillar många av mina prylar väldigt mycket, jag har ju tagit hem dem av någon anledning. Och just den emotionella biten är ju viktig med vissa prylar. Jag har t ex lådvis med en speciell sak som min pappa samlade på. När han dog visste vi inte riktigt var vi skulle göra av den samlingen, och det var någon som tyckte att den skulle slängas.
Och nä, kanske är den inte värd många kronor, rent pengamässigt sett!
Men att slänga pappas fina samling? Nä, det går inte. Så jag tog den och jag har den, nerpackad i lådor till största delen men några grejer har jag framme.
Och även om det mesta är nerpackat så skulle jag bli jätteledsen om jag blev av med dem.
Men rent praktiskt skulle man ju klara sig på väldigt få prylar.
4
Jag vet ju inte vad de har för kriterier för att ett examensarbete ska bli godkänt, så det kan ju inte jag heller uttala mig om.
Och ja, såklart har alla en livsstil. I högsta grad även hon.
Jag vet inte om jag vill kalla det slösaktigt att "allt som är onödigt, det ska bort". Jo, om man liksom gör så och sen samlar på sig och sen slänger allt på tippen igen, då är det såklart slösaktigt.
Men att ge bort till nån annan som faktiskt behöver, det är ju jättebra?
Men jag håller helt med om att prylar inte bara är onödiga. Jag gillar många av mina prylar väldigt mycket, jag har ju tagit hem dem av någon anledning. Och just den emotionella biten är ju viktig med vissa prylar. Jag har t ex lådvis med en speciell sak som min pappa samlade på. När han dog visste vi inte riktigt var vi skulle göra av den samlingen, och det var någon som tyckte att den skulle slängas.
Och nä, kanske är den inte värd många kronor, rent pengamässigt sett!
Men att slänga pappas fina samling? Nä, det går inte. Så jag tog den och jag har den, nerpackad i lådor till största delen men några grejer har jag framme.
Och även om det mesta är nerpackat så skulle jag bli jätteledsen om jag blev av med dem.
Men rent praktiskt skulle man ju klara sig på väldigt få prylar.
Det finns så många dimensioner på det, om man börjar fundera över vad man egentligen behöver. Precis som blå fågeln tar upp så finns det ju andra behov än rent praktiska.
När jag läser din sista mening där tänker jag på en sak som inte finns i mitt hem trots att jag behöver en sån varje år - en silduk! Alltså när man gör saft och ska sila den. Då vore det käckt med en silduk med en sån där ställning.
Men nä, istället offrar jag varje år en kökshandduk som jag lägger i ett stort durkslag och silar igenom . Går finfint.
5
Ja, visst var det intressant?
Det finns så många dimensioner på det, om man börjar fundera över vad man egentligen behöver. Precis som blå fågeln tar upp så finns det ju andra behov än rent praktiska.
När jag läser din sista mening där tänker jag på en sak som inte finns i mitt hem trots att jag behöver en sån varje år - en silduk! Alltså när man gör saft och ska sila den. Då vore det käckt med en silduk med en sån där ställning.
Men nä, istället offrar jag varje år en kökshandduk som jag lägger i ett stort durkslag och silar igenom . Går finfint.
Tja, det är ju klart att man klarar sig med ganska så lite grejer. Ett kalt hotellrum kan man ju också bo i och en stuga man hyr på semestern är ju inte "fullutrustat" med alla prylar man normalt kan rota i en låda efter.... När vi byggde om huset så hade vi ju det mesta nedpackat i lådor för att det mer eller mindre var som en flytt och det är många av de lådorna som aldrig blivit uppackade igen så här fem år senare.
6
Tja, det är ju klart att man klarar sig med ganska så lite grejer. Ett kalt hotellrum kan man ju också bo i och en stuga man hyr på semestern är ju inte "fullutrustat" med alla prylar man normalt kan rota i en låda efter.... När vi byggde om huset så hade vi ju det mesta nedpackat i lådor för att det mer eller mindre var som en flytt och det är många av de lådorna som aldrig blivit uppackade igen så här fem år senare.
Ja, det gör man.
Men jag tycker att det var intressant ur andra aspekter också. Som tanken på hur man reagerar när man väl får det man tror att man behöver!
7
Ja, det gör man.
Men jag tycker att det var intressant ur andra aspekter också. Som tanken på hur man reagerar när man väl får det man tror att man behöver!
Eftersom vi har hemlösa så behöver man tydligen inte ens ett tak över huvudet men ändå skulle nog de allra flesta säga att vi behöver det. Det finns mycket man vill ha men kan överleva utan - konst t.ex.
Vem som helst kan bli förlåten när de haft fel.
Det svåra är att bli förlåten för att du har haft rätt!
Värd hos Allt för Föräldrar
8
Hur definieras "behöver"? Eftersom vi har hemlösa så behöver man tydligen inte ens ett tak över huvudet men ändå skulle nog de allra flesta säga att vi behöver det. Det finns mycket man vill ha men kan överleva utan - konst t.ex.
Tja, det får väl var och en definiera lite som man vill.
Tak över huvudet skulle jag nog säga (enligt min definition av "behöver") att man behöver - dels för att man nog lätt blir sjuk och kanske till och med dör till slut om man inte har tak över huvudet (sen kan ju taket se lite olika ut...).
Men också för att jag är rätt övertygad om att de flesta människor rent själsligen fungerar så väldigt mycket bättre om de har ett hem.
9
Tja, det får väl var och en definiera lite som man vill.
Tak över huvudet skulle jag nog säga (enligt min definition av "behöver") att man behöver - dels för att man nog lätt blir sjuk och kanske till och med dör till slut om man inte har tak över huvudet (sen kan ju taket se lite olika ut...).
Men också för att jag är rätt övertygad om att de flesta människor rent själsligen fungerar så väldigt mycket bättre om de har ett hem.
Stället mig här.
Vi har ju ett extremt spartanskt boende just nu och många av rummet är mer betongrena än i artikeln.
Vi överlever och har det ju ändå bra trots avsaknad av vanligt porslin tavlor soffor matbord etc.
Men jag ljuger om jag säger att jag skulle vilja ha det då här då vi inte mår helt bra eller trivs i detta.
10
Stället mig här.
Vi har ju ett extremt spartanskt boende just nu och många av rummet är mer betongrena än i artikeln.
Vi överlever och har det ju ändå bra trots avsaknad av vanligt porslin tavlor soffor matbord etc.
Men jag ljuger om jag säger att jag skulle vilja ha det då här då vi inte mår helt bra eller trivs i detta.
Jag skulle tro att när gemene man, som inte är i krissituation typ hemlös eller krigsflykting, tänker på vad de "behöver" så tänker nog de flesta i termer av "behöva för att ha den livsstil vi vill ha". Och även där tror jag många har betydligt mer än de behöver, att det viktiga i livsstilen i sig går att behålla med färre "prylar" om man tänker om lite.
13
Jag skulle tro att när gemene man, som inte är i krissituation typ hemlös eller krigsflykting, tänker på vad de "behöver" så tänker nog de flesta i termer av "behöva för att ha den livsstil vi vill ha". Och även där tror jag många har betydligt mer än de behöver, att det viktiga i livsstilen i sig går att behålla med färre "prylar" om man tänker om lite.
Idén känns snodd. Fanns ett TV-program där en person (minns inte om det var kille eller tjej) levde så. Fick ta in en sak om dagen i hundra dagar om jag minns rätt. En finne var det iaf (om jag minns rätt så var det YLE).
Behöver och behöver. Vi har en massa man inte _måste_ ha men behöver för att leva. Som kylskåp t.ex. I teorin kunde man leva utan.
Fattigdom är relativt, det beror på hur "alla" runt dig har det.
Men självklart är den fattig som inte har mat för dagen t.ex. Var man än bor.
Men man kan äta varje dag och ändå vara fattig.
17
Idén känns snodd. Fanns ett TV-program där en person (minns inte om det var kille eller tjej) levde så. Fick ta in en sak om dagen i hundra dagar om jag minns rätt. En finne var det iaf (om jag minns rätt så var det YLE).
Behöver och behöver. Vi har en massa man inte _måste_ ha men behöver för att leva. Som kylskåp t.ex. I teorin kunde man leva utan.
Fattigdom är relativt, det beror på hur "alla" runt dig har det.
Men självklart är den fattig som inte har mat för dagen t.ex. Var man än bor.
Men man kan äta varje dag och ändå vara fattig.
Jag tyckte det var intressant (vet inte om länken funkar eller om rättigheterna gått ut men då kanske den går att hitta någon annanstans om man googlar?).
Man kan ha en massa prylar, bara man vet med sig att man är priviligierad tycker jag.
Prylar kan ändå inte ersätta annat. Men förgyller livet för de allra flesta.
19
Jag tyckte det var intressant (vet inte om länken funkar eller om rättigheterna gått ut men då kanske den går att hitta någon annanstans om man googlar?).
Man kan ha en massa prylar, bara man vet med sig att man är priviligierad tycker jag.
Prylar kan ändå inte ersätta annat. Men förgyller livet för de allra flesta.
Egentligen skulle vi nog klara oss utan mer än en trädgren att sova på om vi bodde i ett varmt land, där det går att hitta mat. Vi är ju apliknande varelser och från början hade vi väl inget?
Ha det gott!
20
Egentligen skulle vi nog klara oss utan mer än en trädgren att sova på om vi bodde i ett varmt land, där det går att hitta mat. Vi är ju apliknande varelser och från början hade vi väl inget?
Kära besökare.
Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.
Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.
. Hon ville pröva vad man egentligen behöver, och vad som händer när man till slut får det där man tror att man vill ha.
