Är du stolt över din partner?

[MaryT*]

För ett tag sen läste jag i någon slags "frågespalt" på nätet en fråga som en kvinna ställde. Jag hittar inte tillbaka dit just nu men ska försöka när jag sitter vid datorn igen.
I alla fall gick hennes tankar ut på att hon skämdes så ofta för sin man när de var bland folk. Hon skämdes för hur hans utseende, för hans stil (hon ville t ex att han skulle ha mer "märkeskläder" men det var inget som var viktigt för honom), att han rökte, att han inte hade pluggat efter gymnasiet, hur han pratade och vad han pratade om...ja, det mesta vad det verkade. Hon ifrågasatte själv varför hon inte skilde sig från honom men konstaterade att hon trots allt älskade honom och att de hade det bra när de var själva. Det var bara när det var andra människor närvarande som hon retade sig på hans egenskaper.

Den där "insändaren" fastnade lite i huvudet på mig för jag tyckte så synd om den stackars mannen. Enligt kvinnan själv visste inte han om hennes tankar, men jag tror inte att man kan dölja sånt, självklart anade han i alla fall, jag har svårt att tänka mig annat.

Har du nån gång känt som den kvinnan om din partner (nuvarande eller f d)? Har du själv någon gång känt igen dig i mannens situation?
Vad är/var du stolt över hos din egen partner?

[Salladen]

Om jag skulle reta mig på sånt så är det när jag redan är arg/irriterad på något annat. Jag irriterar mig ibland på att maken pratar väldigt mycket om oss och vårat när vi träffar folk. Jag är mer intresserad av att höra hur andra har det. Men det är ju bara att försöka styra bort samtalet själv.Ibland går jag iväg och pratar med någon annan istället. Han ser inte när folk börjar skruva på sig av ointresse. Han är långt ifrån ensam om detta på fester och tillställningar men ibland blir jag irriterad.
Min man är lite konflikträdd och har nog tyckt att det varit rätt jobbigt på möten ibland där jag tagit plats och ställt "besvärliga" frågor.

[Salladen]

Gör som vanligt så att jag hoppar över halva frågan. Ja jag är stolt över honom och över oss för att vi hänger ihop fortfarande. Och för att han är han. För att han aldrig skulle tala illa om oss till andra och alltid håller förtroenden.

[71:an Nika]

Mycket!
Han är suverän och det finns mycket att vara stolt över. Sedan finns det tillfälle när jag tänker OMG, men han är som han är och gör som han vill.
Han kan vara som Salladens man, gå på och prata om saker när jag tycker att det räcker. Dock är det inte så att folk skruvar på sig, utan de lyssnar gärna och han är en god berättare.

Jag är jättestolt över honom

[MaryT*]

Åh, där är han tvärtemot min sambo - det är mest han som skruvar generat på sig om allt ljus liksom hamnar på honom och han ska berätta om sig och sitt. I alla fall om det är ett större sällskap där han inte känner alla. Är vi med nära vänner är han kanske inte den som blir festens medelpunkt , men han deltar i samtalet utan konstigheter.
Jag är nog som du där med möten där man behöver ställa besvärliga frågor.

[MaryT*]

Härligt . Och han är helt säkert stolt över dig också!

Fint det där att man låter varandra vara som man är, tycker jag.

[71:an Nika]

Jo, han är ju det..... Fast han tänker säkert också OMG ibland

[Pyssling]

Ja, jag är omåttligt stolt över honom faktiskt. Han är bara bäst, han kan ta folk, pratar med alla oavsett vem det är, hittar alltid samtalsämnen, min raka motsats i såna sammanhang.
Han passar in i alla sammanhang och intresserar sig för andra.Han pratar väldigt sällan om oss och jag har fullt förtroende för honom.

Han har heller ingen utbildning, precis som partnern i insändaren, han har inte ens gått på gymnasiet utan började jobba dagen efter att han gick ut nian. I år blir han 57 och har inte varit arbetslös en enda dag i sitt liv hittills, jag skulle aldrig drömma om att skämmas för att han saknar utbildning.

Jag är stolt över hur duktig han är på att fixa saker också, det finns snart sagt ingenting mekaniskt som han inte kan laga, bilat, traktorer, motorer, vitvaror, cyklar, maskiner av alla de slag. Han blir ständigt tillfrågad av andra om hur man gör, eller om han kan hjälpa till och fixa de mest olika saker. Han är den första de ringer om de undrar över något praktiskt.

Sen ser han sjukt cool ut om man nu får vara stolt över sånt, men det får man väl?
Med tanke på att hon skämdes över sin partners utseende och stil, så är jag tvärtom stolt över min mans stil!

Han har rakad skalle oftast (nu på vintern kör han med jättekort snagg) och gillar att odla olika slags polisonger och mustacher och grejer, just nu har han såna här:

https://lh4.googleusercontent.com/-3...o-ns/photo.jpg

Innan dess var det en period med typ Onedin-polisonger

Han är ganska lik den snubben för övrigt, lika gråhårig fast mycket större
Han väcker uppmärksamhet kan man säga, pga sin storlek och sitt utseende, särskilt när han går i mc-kläderna.

Jag tror som du att det är svårt att dölja att man skäms över sin partner, han måste ju märka det kan man tycka.
Jag berättar ofta för min man hur glad jag är att vi har varandra och jag hoppas verkligen att han märker att jag verkligen är det.

[MaryT*]

Näääärå, inte då! Inte gör väl DU tokigheter?? Det gör inte jag i alla fall :P

[FruFet]

Jag är stolt över honom för det mesta. Utom när han är dum. Närå, jag tycker att han är en bra man och en bra person. Ibland är det kul att se sin partner i andra sammanhang än de privata, det kan bli lite wow! när jag ser maken hålla inspirerande föredrag i snajsiga kläder. Då är han inte riktigt samma person som jag ser vid frukostbordet varje dag.

[MaryT*]

Det låter så himla fint när du beskriver hur du känner när det gäller honom. Och på nåt sätt känns det mellan raderna som att han tänker likadant om dig? Det är vackert tycker jag .

Jag tycker absolut att man "får" vara stolt över hur ens partner ser ut. Smaken är ju som baken, så alla tycker såklart inte lika om en enskild person. Men att man själv gillar och är stolt över sin partners yttre, det är väl fint?

[MaryT*]

Ja, att se sin partner i andra sammanhang än just hemma eller så, i en annan "roll" liksom, det tycker jag också kan vara kul. Även om min man inte klar sig i snajsiga kläder och håller föredrag direkt . Men jag gillar de gånger jag sett honom jobba i sina målarkläder . Inte snajsigt men...ah, fint. Och jag blir stolt över att han är så bra på det han gör.

[S-JJ]

Nja, det känns fel att säga att jag är stolt över min partner. Jag har liksom inte skapat honom, det är inte min förtjänst (inte helt i alla fall ) att han är den han är. Men jag skäms inte över honom. Han har dåliga sidor absolut, men det har jag med och jag hoppas att han inte skäms för mig p g a det.

Hade han inte kunnat föra sig i sociala sammanhang utan betett sig allmänt olämpligt hade det varit "skämmigt" men mest för hans egen del om han inte fattat att han beter sig fel. Hade det varit ett upprepat mönster hade vi väl i längden inte fortsatt vara ihop... men jag hoppas att jag inte skämts för nåt han gör/inte gör. Det får han stå för. Beslutet att ändå leva med honom, eller inte göra det, och beslutet att markera vad jag tycker eller hålla tyst om det, det får jag stå för.

[Valerina]

Jag är stolt över vissa saker han gör och ja jag har skämts ibland över andra saker han gjort. Men det är inte så att jag går omkring och är stolt eller skäms hela tiden.
Men som när han sätter sig vid pianot och spelar, då smälter jag, eller som när han backar in bil och släp och får det att hamna perfekt, då är jag stolt över honom.

[MaryT*]

Jag förstår hur du menar. Men jag tycker ändå att jag är stolt över min man, trots att jag inte har skapat honom . Jag är stolt över att han är den han är och att han vill leva med mig. Jag vet att han är omtyckt av dem som känner honom, och jag är glad att kunna säga att just han är tillsammans med mig.

[MaryT*]

Men om du bortser från saker han _gör_ - kan du känna stolthet över den person han är, att han liksom är med dig?

[Pyssling]

Precis så menar jag också med stolt, att han är så himla bäst, att han är min, att en sån man valde mig

[S-JJ]

Jag känner nog att ordet stolt blir fel där för mig, men jag är ju _glad_ att han vill leva med mig och är väl snarare i så fall stolt över _oss_, vår relation och att vi tillsammans sett till att den lever och är en relation vi vill fortsätta vara en del av.

[Valerina]

Njae, jag är inte säker på att jag kan känna mig in i den känslan. Jag älskar honom, jag älskar mina barn. Men att vara stolt över dem som person? Njae, tveksamt. Eller så menar jag samma som du fast jag inte uttrycker mig så

[Pyssling]

Ja, man kan ju lägga lite olika betydelse i ord, från person till person. Jag tyckte att stolt var ett bra motsatsord till att skämmas över någon, men det finns säkert något ord som bättre beskriver det, jag kommer bara inte på något nu.

Som det där med utseende till exempel, insändaren skämdes över sin mans utseende och stil och när jag ska beskriva att jag inte bara "inte skäms" utan helt tvärtom, då känns "stolt" som ett bra uttryck, men det finns säkert något annat ord som beskriver det bättre. Jag är liksom inte bara neutral och inte skäms, utan tycker helt tvärtom,vad ska man använda för ord då?

Svårt att förklara känner jag, hoppas du fattar någotsånär

Härligt att få känna sig stolt över sin relation, det är verkligen inte alla förunnat!