Visst förstår jag att det blir minst sagt problematiskt när en hög företrädare i ett regeringsparti inte skakar hand med halva befolkningen just för att dessa är kvinnor. Såklart. Men om vi tar rent generellt så behöver inte grejen att inte ta personer av motstat kön i hand, om dessa inte tillhör släkten, vara varken respektlöst eller kränkande utan det beror på andra saker runtomkring. Vi är så inkörda på vad som är vanligast i vår egen kultur att vi ser det som avviker från den som fel helt automatiskt, men många av oss skulle t ex haft svårt för kindpussningskulturen som finns i vissa länder t ex för att det känns för privat, för intimt...
Jag lyssnade på radion igår när de tog upp bl a ämnet diskriminering på arbetsplatsen, och en juridiskt kunnig från USA pratade om ur det ser ut där. Hon tog bl a upp en situation där arbetsgivaren hamnade i uppenbart risk för att fällas för diskriminering hur de än gjorde. En man sökte ett jobb där han skulle ha både män och kvinnor runtom sig och av religiösa skäl tar han inte kvinnor han inte är släkt med i hand. Om mannen därför nekades jobbet kan de fällas för diskrimiering på religiös grund, men anställer de honom och kvinnorna som inte tas i hand anmäler kan de fällas för diskriminering p g a kön. I detta fallet löste det sig på annat sätt då det kom in en mer kvalificerad sökande för jobbet men exemplet var rätt talande.
I ett annat fall blev en man med samma religiösa ståndpunkt anställd, och arbetsplatsen blev anmäld. Det blev dock ingen fällande dom eftersom man inte anser att kvinnorna varken kränktes eller diskriminerades p g a sitt kön. Mannen ansågs nämligen visa respekt på annat sätt, genom andra gester som t ex ett nätt bugande, och arbetsplatsen tog också in personer som förklarade innebörden av ställningstagandet och vad mannens bemötande stod för. Och lite det är vad jag menar... att det finns andra sätt att visa respekt och vördnad än just handslag, men att det i en del fall inte finns utrymme att visa och förklara detta. Nu är jag inte insatt i just mp-killens personliga syn på kvinnor och handslag men oavsett skulle det i hans sits inte direkt finnas tid eller utrymme att förklara för varje person han möter och detta på ett sätt så att de förstår att det inte är en nedvärderande handling. I ett arbete där man har "fasta" kollegor eller en och samma återkomma de kundkrets t ex kan detta vara görligt och då är det lika upp till båda sidor att vara öppna för varandras synsätt.
1
Detta med att skaka hand. Visst förstår jag att det blir minst sagt problematiskt när en hög företrädare i ett regeringsparti inte skakar hand med halva befolkningen just för att dessa är kvinnor. Såklart. Men om vi tar rent generellt så behöver inte grejen att inte ta personer av motstat kön i hand, om dessa inte tillhör släkten, vara varken respektlöst eller kränkande utan det beror på andra saker runtomkring. Vi är så inkörda på vad som är vanligast i vår egen kultur att vi ser det som avviker från den som fel helt automatiskt, men många av oss skulle t ex haft svårt för kindpussningskulturen som finns i vissa länder t ex för att det känns för privat, för intimt...
Jag lyssnade på radion igår när de tog upp bl a ämnet diskriminering på arbetsplatsen, och en juridiskt kunnig från USA pratade om ur det ser ut där. Hon tog bl a upp en situation där arbetsgivaren hamnade i uppenbart risk för att fällas för diskriminering hur de än gjorde. En man sökte ett jobb där han skulle ha både män och kvinnor runtom sig och av religiösa skäl tar han inte kvinnor han inte är släkt med i hand. Om mannen därför nekades jobbet kan de fällas för diskrimiering på religiös grund, men anställer de honom och kvinnorna som inte tas i hand anmäler kan de fällas för diskriminering p g a kön. I detta fallet löste det sig på annat sätt då det kom in en mer kvalificerad sökande för jobbet men exemplet var rätt talande.
I ett annat fall blev en man med samma religiösa ståndpunkt anställd, och arbetsplatsen blev anmäld. Det blev dock ingen fällande dom eftersom man inte anser att kvinnorna varken kränktes eller diskriminerades p g a sitt kön. Mannen ansågs nämligen visa respekt på annat sätt, genom andra gester som t ex ett nätt bugande, och arbetsplatsen tog också in personer som förklarade innebörden av ställningstagandet och vad mannens bemötande stod för. Och lite det är vad jag menar... att det finns andra sätt att visa respekt och vördnad än just handslag, men att det i en del fall inte finns utrymme att visa och förklara detta. Nu är jag inte insatt i just mp-killens personliga syn på kvinnor och handslag men oavsett skulle det i hans sits inte direkt finnas tid eller utrymme att förklara för varje person han möter och detta på ett sätt så att de förstår att det inte är en nedvärderande handling. I ett arbete där man har "fasta" kollegor eller en och samma återkomma de kundkrets t ex kan detta vara görligt och då är det lika upp till båda sidor att vara öppna för varandras synsätt.
Däremot, om jag sträcker fram min hand för att hälsa och motparten vägrar att ta den så upplever jag det som en variant på att bli spottad i ansiktet. Att vägra ta en utsträckt hand är helt enkelt inte något alternativ.
Vore jag i Frankrike t.ex. hade jag säkert fått stå ut med deras kindpussande även om det inte är något jag är bekväm med men man får ta seden dit man kommer.
Vem som helst kan bli förlåten när de haft fel.
Det svåra är att bli förlåten för att du har haft rätt!
Värd hos Allt för Föräldrar
2
Det finns säkert många varianter Däremot, om jag sträcker fram min hand för att hälsa och motparten vägrar att ta den så upplever jag det som en variant på att bli spottad i ansiktet. Att vägra ta en utsträckt hand är helt enkelt inte något alternativ.
Vore jag i Frankrike t.ex. hade jag säkert fått stå ut med deras kindpussande även om det inte är något jag är bekväm med men man får ta seden dit man kommer.
Det gör absolut inte jag, känner mig spottad på. Inte om personen i övrigt inte visar disrespekt via gester, blick eller ord t ex. Ett leende, en svag bugning eller en klapp på axeln t ex känner jag bekräftar mig och vårt möte lika väl som ett handslag. Och det finns ju fler anledningar att inte ta i hand än religiösa, så länge jag inte av övriga situationen känner mig illa bemött undrar jag ö h t inte om anledningen.
Mitt kompisgäng är ett kramigt sådant men ibland kommer det in personer som inte vill kramas, som bemöter en initierad kram med en handslag eller en klapp på axeln i stället. Jag kräver inte att personen ska ta seden dit h*n kommer för att accepteras. Visst är ett kompisgäng ett betydligt mindre sammanhang än ett samhälle eller en nation men principen är delvis densamma.
3
Det gör absolut inte jag, känner mig spottad på. Inte om personen i övrigt inte visar disrespekt via gester, blick eller ord t ex. Ett leende, en svag bugning eller en klapp på axeln t ex känner jag bekräftar mig och vårt möte lika väl som ett handslag. Och det finns ju fler anledningar att inte ta i hand än religiösa, så länge jag inte av övriga situationen känner mig illa bemött undrar jag ö h t inte om anledningen.
Mitt kompisgäng är ett kramigt sådant men ibland kommer det in personer som inte vill kramas, som bemöter en initierad kram med en handslag eller en klapp på axeln i stället. Jag kräver inte att personen ska ta seden dit h*n kommer för att accepteras. Visst är ett kompisgäng ett betydligt mindre sammanhang än ett samhälle eller en nation men principen är delvis densamma.
Jag har personligen svårt att tänka mig att jag skulle känna mig kränkt enbart av det faktum att någon inte vill skaka hand med mig bara för att jag är kvinna. Om personen istället t ex för högerhanden mot hjärtat (som man gör i en del länder) eller bugar eller ja, gör någon annan form av hälsning som kan ses som respektfull, då skulle jag köpa det rakt av. Men jag har förstått att det för en del andra kvinnor ter sig oerhört kränkande, och det är ju deras upplevelse som också måste respekteras. Så länge de själva inte glömmer att respektera att det å andra sidan kan vara väldigt kränkande för någon annan att hälsa på ett sätt som h*n inte är bekväm med...
Ett givande och tagande, tycker jag.
Men som sagt, så länge man hälsar respektfullt och artigt så bryr jag mig inte om hur jag blir hälsad på.
4
Jag har personligen svårt att tänka mig att jag skulle känna mig kränkt enbart av det faktum att någon inte vill skaka hand med mig bara för att jag är kvinna. Om personen istället t ex för högerhanden mot hjärtat (som man gör i en del länder) eller bugar eller ja, gör någon annan form av hälsning som kan ses som respektfull, då skulle jag köpa det rakt av. Men jag har förstått att det för en del andra kvinnor ter sig oerhört kränkande, och det är ju deras upplevelse som också måste respekteras. Så länge de själva inte glömmer att respektera att det å andra sidan kan vara väldigt kränkande för någon annan att hälsa på ett sätt som h*n inte är bekväm med...
Ett givande och tagande, tycker jag.
Men som sagt, så länge man hälsar respektfullt och artigt så bryr jag mig inte om hur jag blir hälsad på.
Ju mindre arbetsplats, eller egentligen ju färre nya kontakter personen har i sitt arbete, ju enklare är det att förklara och överse med detta. Men ju fler man träffar, ju större är risken att det blir någon som känner sig sårad över detta.
Sedan beror det ju på , säg att vi i föreningen hade en person som gärna vill sitta i styrelsen, som är duktigt och bra på alla sätt, då spelar det ju inte så stor roll om denna egenhet finns . Eftersom det är svårt att få folk till styrelsen, så är folk beredda att överse med allt möjligt, så länge de själva slipper , vare sig det beror på religion eller bacillskräck. Men om samma person gjorde skillnad på medlemmarna även i andra sammanhang beroende på kön, då fungerar det ju inte.
När det gäller MP så är deras problem lite att de påstår sig vara för jämlikhet mellan kvinnor och män, och om då en person som i sin praktik behandlar kvinnor och män olika, det blir inte en person som man litar på och som man vill ska representera just mej.
5
Ju mindre arbetsplats, eller egentligen ju färre nya kontakter personen har i sitt arbete, ju enklare är det att förklara och överse med detta. Men ju fler man träffar, ju större är risken att det blir någon som känner sig sårad över detta.
Sedan beror det ju på , säg att vi i föreningen hade en person som gärna vill sitta i styrelsen, som är duktigt och bra på alla sätt, då spelar det ju inte så stor roll om denna egenhet finns . Eftersom det är svårt att få folk till styrelsen, så är folk beredda att överse med allt möjligt, så länge de själva slipper , vare sig det beror på religion eller bacillskräck. Men om samma person gjorde skillnad på medlemmarna även i andra sammanhang beroende på kön, då fungerar det ju inte.
När det gäller MP så är deras problem lite att de påstår sig vara för jämlikhet mellan kvinnor och män, och om då en person som i sin praktik behandlar kvinnor och män olika, det blir inte en person som man litar på och som man vill ska representera just mej.
Jag resonerar som du gör, om en person hälsar på ett annat sätt, så räknas det också.
Jag har väldigt svårt för det som man gör i vissa andra kulturer, detta kindpussandet.
6
Jag resonerar som du gör, om en person hälsar på ett annat sätt, så räknas det också.
Jag har väldigt svårt för det som man gör i vissa andra kulturer, detta kindpussandet.
Jo, så kan det ju förstås vara.. Men är man representant för ett parti i regeringen så är det förstås helt orimligt att ha den inställningen i Sverige känner jag.
7
Jo, så kan det ju förstås vara.. Men är man representant för ett parti i regeringen så är det förstås helt orimligt att ha den inställningen i Sverige känner jag.
Så länge man hälsar respektfullt och artigt _och utan att jag behöver bli involverad rent fysiskt på ett för mig obehagligt sätt_ så bryr jag mig inte om hur jag blir hälsad på.
Om någon man t ex tycker att det för honom (p g a kultur eller religion eller bara personlig känsla) känns bekvämast att olla folk som han hälsar på så skulle det inte vara ok för mig. Eller hälsa med en tungkyss.
Därför vill jag inte heller tvinga någon till fysisk kontakt med mig fastän det är en form av kontakt som känns bekväm för _mig_ (t ex handskakning).
9
Eller nu ändrar jag mig en aning.
Så länge man hälsar respektfullt och artigt _och utan att jag behöver bli involverad rent fysiskt på ett för mig obehagligt sätt_ så bryr jag mig inte om hur jag blir hälsad på.
Om någon man t ex tycker att det för honom (p g a kultur eller religion eller bara personlig känsla) känns bekvämast att olla folk som han hälsar på så skulle det inte vara ok för mig. Eller hälsa med en tungkyss.
Därför vill jag inte heller tvinga någon till fysisk kontakt med mig fastän det är en form av kontakt som känns bekväm för _mig_ (t ex handskakning).
Jag är med. Kort sagt är det viktigare att den som inte vill ha den fysiska kontakten slipper det än att den som vill ha den får den, förutsatt respektfullt bemötande i övrigt. Gäller inte bara handskakning vid hälsning för den delen.
10
Jag är med. Kort sagt är det viktigare att den som inte vill ha den fysiska kontakten slipper det än att den som vill ha den får den, förutsatt respektfullt bemötande i övrigt. Gäller inte bara handskakning vid hälsning för den delen.
Kära besökare.
Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.
Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.
