Dagens bästa
Antonio fick lite småpengar som han kunde fylla sin sparbössa med. När han hade stoppat in alla mynt sa han:
- Nu pengarna slut... Köpa nya?
Prickig korv # 2
Vattkopporna är kvar, men febern har gått ner och Alice mår bra. Hon har lekt och busat för full rulle med lillebror hela dagen och däckade till slut i soffan. Nu återstår det bara för kopporna att torka ut innan vi har fått allt det här överstökat!
Antonio har några svaga ärrliknande märken kvar efter hans vattkoppor som jag hoppas att försvinner så småningom. Tur att vi tog tillvara på de fåtal dagarna mellan Antonio's och Alice's koppor och gjorde en minitripp till Sörmland, besökte Parken Zoo och Malmamarken.
Nu har vi ju slagit läger inne i lägenheten igen (fast vad gör det, för sommarvädret är ändå inte det bästa!) och jag börjar bli sådär klaustrofobisk igen... Barnen klagar däremot inte på att stanna hemma och mysa och jag måste erkänna att det ändå är rätt skönt att göra nästan ingenting.
Ben & Jerryholic
Precis innan Alice's vattkoppor ploppade fram hann jag fylla frysen med några stycken Ben & Jerry's. De säljs nämligen på "min" ICA för endast 34,90:-/st denna veckan. Favoriten är den till vänster på bilden: New York Super Fudge Chunk, men alla B&J's chokladglassar är oöverträffliga.
Jag minns när videobutiken nere i centrum bytte ägare och B&J-glassarna såldes för oslagbara 20:-/st, men så fort jag hade hört det ryktet så hade de redan hunnit sälja slut. Killen i kassan berättade att det var någon som hade köpte de allra sista och fick med sig hem 11 burkar (!). Nog för att Ben & Jerry's är gott men det var lite galet!
Bloggmobbning
Jag funderade på något som har varit aktuellt den senaste tiden, nämligen bloggmobbning. Det har diskuterats om ämnet i flera andra bloggar och skrivits i kvällstidningarna att många bloggare har tvingats stänga ner sina bloggar på grund av att de inte orkade stå ut med alla elaka kommentarerna som de fått.
Det sägs ibland att man som bloggare får räkna med att få elaka kommentarer om man väljer att skriva för allmänheten. Enligt mig är det rentav löjligt att ens argumentera så. De som skriver elaka kommentarer till andra borde istället lära sig vett och etikett!
För mig är det ofattbart hur folk kan sitta och slänga ur sig spydigheter till andra bakom sina dataskärmar. I många fall är kommentarerna sådant som man förmodligen inte ens skulle vågat säga om man mötte personen i verkligheten - i vissa fall har jag hört talas om bloggare som fått stå ut med riktigt allvarliga kränkningar och hot. Unga flickor får elaka kommentarer om sitt utseende och föräldrar får stå ut med pekpinnar och ska läxas upp i hur man tar hand om sitt eget barn.
Det där kan vara riktigt känsligt för den som inte har lärt sig att ignorera kommentarerna fullt ut! Det finns nämligen ingen ung tjej (eller någon annan överhuvudtaget) som mår bra av att höra hur ful man är, hur fult man klär sig och hur fult man sminkar sig. Det finns inte heller någon förälder som vill höra att man har fula barn eller gör fel i sitt föräldraskap när man egentligen dag in och dag ut kämpar för livets mirakel.
Tänk också på att bloggaren själv väljer vad det skrivs om. Bara en liten bråkdel av ens liv hamnar på bloggen, och resten är det vi kallar för "privatliv". Det finns inte heller någon anledning för någon utomstående att komma med pekpinnar i hur, när och vad det ska skrivas om. Allt sådant är upp till skribenten själv att avgöra.
Så, lägg av med dessa dumheterna nu, ni som av någon konstig anledning känner er tillfreds av att trampa ner på folk! Jag förstår inte varför människor ständigt vill leta fel hos andra istället för att uppmuntra och vara en god medmänniska. Vad tjänar man egentligen på att vräka ur sig obefogad kritik och spy galla?
Jag undrar hur ni mår när ni lägger huvudet på kudden om nätterna. Känns det bra att ha mobbat något? Har ni fått en skön kick av att ha varit elaka? Själv mår jag bra när jag har skrivit snälla och uppmuntrande kommentarer till andra, men sådan är jag.
(P.s Ursäkta för dålig uppdatering igår och idag, men jag har verkligen hundratusenmiljoner tankar just nu och känner att jag behöver ta itu med dem innan jag bloggar. Dessutom blir det lite bloggtorka när man i princip bara sitter inomhus på grund av Alice's vattkoppor)
Blåbärsplock i skogen
Ute i blåbärsskogen
Lugnt och tyst. Det enda som hörs är fåglarnas kvitter, myggornas surrande och prasslandet i blåbärsriset...
AJ! Om man bara kunde slippa de där myggorna!
Antonio var flitig på att plocka blåbär. Han satt länge på en och samma plats och plockade bär i sin burk. Varje gång han hade samlat några stycken åt han upp dem!
Jag trodde att Antonio skulle sova middag i vagnen medan Alice skulle hjälpa till och plocka blåbär, men det blev tvärtom.
Förutom mygg och pissmyror, så finns det en till nackdel med att plocka blåbär... De lila händerna!
Vi avslutade våran skogspromenad med att handla hem lite nödvändigheter från den lilla livsmedelsbutiken tvärsöver gatan. Till barnens stora glädje har det blivit en tradition att de får varsin glass varje gång vi handlar där.
By the way, vi fick hem ca ett kilo blåbär.
Onsdag
Nyvaken Alice imorse - vattkoppor dag 2.
Alice's feber går upp och ner medan prickarna på kroppen fortsätter bli fler. Just nu har febern gått ner och hon mår lite bättre än vad hon gjorde inatt. Alice vaknade flera gånger både på grund av febern, vattkopporna och växtvärk, men den nattuggla som jag är så väckte hon inte mig en enda gång för jag var vaken till klockan 05:00 imorse. Man kan ju fråga sig vad jag gör uppe så länge...
Det är förresten våran sista semestervecka nu innan barnen ska börja på förskolan igen, men på grund av Alice's vattkoppor tror jag att vi stannar hemma några dagar extra för vattkopporna lär inte hinna torka ut innan måndag. Tänk att åtta veckor går så snabbt!
Det finns en grej till som Alice vill göra just nu; nämligen att gå ut och plocka blåbär. En skogspromenad ute i den friska luften känns som ett bra alternativ, så vi ska rota fram några plastburkar och ge oss ut alldeles strax!
Nu är det Alice's tur!
Vattkoppor, dag 1.
För exakt två veckor sedan fick Antonio sina första vattkoppor, och det är som bekant två-tre veckors inkubationstid på viruset. Tydligen blev Alice inte smittad av min lillebror för drygt 4 veckor sedan trots att de lekte en hel dag, men hon fick viruset i sin tur av lillebror som blev smittad då.
Precis som med Antonio har det till en början dykt upp bara några enstaka prickar lite här och var på kroppen. De flesta prickarna ser ut som små finnar än så länge, men några stycken har redan blivit lite röda och ser mer ut som små blåsor.
Med vattkopporna har Alice tyvärr också fått feber som har tröttat ut henne ordentligt. Under dagen har hon upprepat samma sak flera gånger:
- Jag mår inte så bra nu.
Hon säger det med en sådan ynklig röst att hon bara framstår som otroligt gullig. Stackarn beklagar sig också över att det kliar jättemycket. Jag hoppas att febern går över snart och att hon klarar vattkopporna med så lite besvär som Antonio gjorde.
EDIT: "Sandra", om du lämnar din mejladress så kan jag svara på din kommentar via mejl.
Ekologiska kläder
Tänkte även tipsa er om att läsa om några av de vanligaste ekomärkningarna på länken HÄR.
Visste ni att enligt WHO's bedömningar drabbas 3 miljoner människor som odlar bomullen till våra kläder av svåra förgiftningar? 20 000 av dem dör varje år. Det används nämligen ett kilo gift för varje kilo bomull som odlas, men om man väljer ekocertificierade kläder bidrar man till snällare arbetsförhållanden och får i sin tur giftfria kläder.
Jag föredrar kläder som inte är fullproppade med gifter, framför allt till mina egna barn där utbudet på ekologiska kläder dessutom är betydligt större. En fördel med ekokläder är också att man inte behöver "tvätta ur dem" innan man använder dem och dessutom noppar de mindre tack vare att de är fria från gifter. Det är tyvärr inte helt uteslutande med ekologiska kläder hos oss, men till en stor del så består i alla fall barnens garderober av ekologiskt. Snällare mot miljön, tillverkarna och barnens hud.
Ett annat (och ännu biligare) ekotips är att köpa begagnat eller ärva kläder.
Miniresa dag 4, söndag: Eskilstuna
Bilderna ovan är tagna på Fristadstorget.
På vägen mot Gamla Staden.
Gamla Staden har stängt på söndagar, så det fick bli fönstershopping.
Alice hittade ett skyltfönster som hon gillade.
Anledningen till varför jag också ville besöka butiken, som för övrigt ägs av en bloggläsare.
Alice fick visst syn på något annat kul i fönstret...
Riktigt snygga Pippi-speglar och en fin Pippi-tavla.
Nästa gång vi har vägarna förbi Eskilstuna kommer vi garanterat göra ett besök hos Nära&Kära. Det får vara ett tips för andra shoppingsugna föräldrar så länge. Det verkar finnas ett stort utbud (se bara, hela sju stycken skyltfönster!) på både inredning, barnkläder och leksaker.
Ett annat fint skyltfönster som jag såg på andra sidan gatan. Massor av inredning från bland annat Lexington, Himla och Bruka design.
Fast det kanske var bra för min plånbok att Gamla Staden hade söndagsstäng... Odd Molly-, och Hunky Dory-rea!
På vägen tillbaka från Gamla Staden.
På Åhléns såg jag dessa söta Hello Kitty-prylarna. Lyfter man loss huvudet så finns en liten flaska med baskum/duschcréme eller något.
Dessa hade varit söta att ha på badkarskanten. Kanske ta bort etiketten och fylla med eget favoritschampoo?
Läckra skålar på fot. Kanske blir ett inköp någon annan gång.
I en park i utkanten av staden fick barnen springa av sig...
Eskilstuna är en fin stad på ytan.
Den här bilden tyckte jag såg bäst ut i svartvitt.
Återigen inne i staden var vi på ett köpcentra och inne i butiken BabySmart hittade barnen fina åkleksaker från WheelyBug. Alice och Antonio åkte supersnabbt och smidigt i dem och svängde riktigt bra tack vare att det är möbelhjul på undersidan. När jag såg Antonio lyfta upp och bära på en utav åkleksakerna tappade jag nästan hakan, men när jag tog den ifrån honom märkte jag att den inte vägde nästan någonting!
På Bikbok var det halva reapriset och jag fyndade envit tunika jättebilligt.
Jag köpte även en topp med paljetter. Enligt mig var den rätt rymlig trots att det var storlek XS, men det blir nog fin under en kofta.
Vid resecentrum i väntan på tåget fick barnen springa av sig lite till.
För det mesta brukar bilder på Antonio se ut ungefär så här...
Balansera på en mur var superkul!
På tåget hem igen vek Alice ihop våra biljetter och gjorde en bok som hette "Alice's och Antonio's äventyr".
Miniresa dag 3, lördag: Tivoli på marknaden
Lördagen startade vi med att besöka Second Hand-butiken i lilla Malmköping.
Där kan man göra riktiga fynd för de som har butiken verkar inte ha riktigt koll på designprylar och säljer allting för en jättebillig slant. Min mamma hittade en STOR 70-tals Arabia-skål med fot för 100:-. Den var grön och passar i hennes inredning bättre än i min. Det fanns en stor och tung askkopp från Iittala för 40:-, men eftersom att jag inte har någon användning för en sådan, så köpte jag den inte.
Jag köpte istället en rosa snäckformad porslinsburk för 10:- där jag kommer förvara flingsalt och en söt matchande skål med fot för 15:-.
Barnen fick fyra stycken böcker för 5:-/st.
Utanför Second hand-butiken fick man köpa fika för en valfri summa. All försäljningsvinst går till fattiga och behövande.
Efteråt åt vi lunch hos min mormor och jag kollade in Outlet-butiken i Malmköping där alla restvaror från byns samtliga butiker finns till utförsäljning. Där kan man fynda kläder från Saint Tropez, Kaffe, Cream m.m. samt en hel del leksaker och inredning. Jag köpte två stycken Yankee Candle-ljus.
Klockan 14:00 satt vi på gräset och tittade på Aya baya band som hade show på scenen intill marknaden. Det var mycket uppskattat av barnen!
Ett troll som Alice tyckte var lite läskigt.
En flummig trollkarl som inte kunde göra några konster.
En väldig konstig nalle som sjöng "En kulen natt".
En cool (?) rappare.
Efter showen gjorde vi ett besök på nöjesfältet där det var proppat med folk.
Alice drog i snöre...
... och vann en rosa klängapa med pussmun.
Antonio fick en Spiderman.
Karusell.
REGN!!!
Resten av dagen sprang vi på en massa gamla bekanta och tittade på marknaden. Vissa marknadsstånd var roligare än andra, som denna ovan till exempel...
Det slog mig att det verkar vara väldigt vanligt ute på landsbygden med unga föräldrar jämfört med här i Stockholm. Medan många utav mina gamla bekanta både hade fått och var på väg att få barn, med det var också tyvärr väldigt många som fortfarande betedde sig som 15-åringar fast en del till och med börjar närma sig 30 år.
Antonio provade "fjortisbrillor".
Alice också!
När jag ville köpa något hindrades jag av att jag inte hade några kontanter på mig. Byns enda bankomat hade ständigt en milslång kö, men slutligen fick jag tipset att man kunde ta ut pengar på Coop också. Dessvärre hade de varken 500-, eller 100-lappar kvar så jag fick ta ut 50-lappar...
På kvällen åkte min mamma med familj hem igen, men vi stannade kvar en natt till.
Miniresa dag 2, fredag: Malma Marken
Malma Marken är en tredagarsmarknad som infaller den sista helgen i juli varje år, sedan drygt 30 år tillbaka. Årligen besöks Sörmlands största marknad av cirka 60.000 personer, 300 marknadsförsäljare, Axel's nöjesfält samt uppträdande artister.
I år spelade Kevin Borg på fredagen, Aya baya band (barnmusik) på lördagen, Nordman (som flyttade till byn i februari) på lördagen och Sven-Ingvars på söndagen.
Fredagen började i alla fall fint med en härlig frukostbuffé som min mormor hade gjort. Sedan ville Alice och Antonio gå ut och leka innan marknaden öppnade klockan 14:00.
Stadshuset, kärnan av köpingen.
Mittemellan stadshuset och heden där marknaden håller igång finns en liten lekpark där barnen fick leka av sig lite grann.
Efter besöket i den lilla lekparken gick vi på en kort promenad runt husknuten.
Malmköping är vackert med sina gamla hus, massor av växter och fontäner, men jag gillar inte köpingen i överlag eftersom att jag har bott där och vet hur folket beter sig.
Antonio ville bada i fontänen, men han fick inte.
And then the baby got mad and started to yell!
Jag bar in honom i en liten charmig butik som heter Pryl 7:an. Där köpte jag såpbubblor och Antonio blev nöjd igen. På bilden ovan hade vi även hunnit beska Ateljé Fåret som är en läcker inredningsbutik vid torget.
Alice fick också såpbubblor och vi gick tillbaka till parken bakom stadshuset för att blåsa bubblor.
Jag hann inte riktigt både fota och blåsa bubblor samtidigt, men jag försökte i alla fall.
Medan Alice sprang och jagade bubblor fick Antonio ett ryck och började kasta stenar på mig.
Jag bar upp honom och han fick sitta på kanonen då.
Mera bubblor!
Vi åt lunch hemma hos min mormor, och denna bilden är fotad på vägen hem till henne igen.
När marknaden hade öppnat gick vi där en sväng, och jag köpte en Prinsessklänning till Alice. Hon valde en liknande den på bilden längst till vänster. 120:- och importerad från Thailand, såg likadana när vi var på marknaden därborta också.
Hon fick en till klänning, även den kostade 120:- och var importerad från Thailand. Jag trodde att hon ville ha en rosa eller lila, men otippat nog valde hon den ljusblåa. Kvalitén var verkligen usel, för en söm gick upp efter bara lite lek inomhus dagen efter.
På kvällen när barnen hade somnat gjorde jag, min mamma och styvfar sällskap till Hotell Plevnagården, där jag en gång i tiden jobbade extra. Förut var det en restaurang/hotell med hög klass, men nu tycker jag att standarden har sjunkit rejält (och det säger även byborna).
Dansbandsmusik och pensionärer. Vi fick hela partytältet för oss själva för att det var så tomt på folk. Vi drack varsin Bacardi Breezer/cider/öl och gick tillbaka hem till mormor.
Miniresa dag 1, torsdag: Parken Zoo
I onsdags bestämde jag mig för att vi skulle åka och hälsa på i Malmköping, där min mormor bor. Redan nästa dag satt vi på tåget och lämnade Stockholm. Även min mamma, hennes sambo och mina två yngsta syskon skulle åka dit, fast de körde bil. Eftersom att vi ändå skulle åka via Eskilstuna, så bestämde jag mig för att ta barnen till Parken Zoo - och tydligen skulle även min mamma med familj också göra det, så vi fick sällskap av dem.
Här kommer bilder från Parken Zoo, där jag älskade att vara när jag var liten!
Parken Zoo
Vi fick ett trevligt välkomnande.
Antonio fick en surprise.
På djurparken började vi med att titta på känguru.
Sedan apor... Här är en apmamma med hennes nyfödda apunge.
Svar: Ja, ungefär.
Mer tiger-fakta...
Alice drog i svansen, men tur att det bara var vatten.
Den vita tigern.
En hög med fyra stycken Afrikanska vildhundar.
En sovande föl.
Getter, vilket påminner mig om att vi måste åka till Skansen någon dag där barnen får klappa dem.
En trött leopard (fotat genom glasruta).
De kvicka surrikaterna verkade däremot väldigt pigga!
I ett hus med tropisk regnskogsmiljö. Hett, fuktigt och kvavt.
Anacondan ville inte visa sig, men några ödlor och kameleonter var villiga att posera.
Alligatorn ville inte riktigt heller...
"Holly Dolly och hon från Madagascar", sa Alice. (också genom glasruta)
Fåglar med häftiga frillor.
Här är en till som är trött...
Marsvin.
Strutsrumpa.
Rakning a'la Struts.
Flamingos är läckra.
Här besökte vi "Pippis apa" (döskalleapa) och Alice undrade vart Herr Nilssons tröja var och vart Pippi var någonstans.
Efter djurpark blev det lekpark i Fantomen land. (Jag älskade attvara där när jag var liten!)
Fantomen!
En väldigt poppis kille bland kidsen.
Alice rider på Fantomens vita häst. (fotat från cirka 30 meters håll och beskuren bild)
Gigantisk klätterställning/hinderbana...
Lååång rutschbana som barnen älskade, fast det inte gick att åka fort i den.
Fantomen-grottan. Lite läskigt, tyckte Alice.
Efter djurpark och lekpark blev det nöjespark... Antonio var superstolt över sitt åkband och gick fram till ett okänt äldre par för att visa upp det.
Alice's favorit var "Flying Frogs", typ ett litet Fritt Fall som går upp och ner. Hon åkte den så många gånger att jag tappade räkningen - så fort hon hade åkt den färdigt, så sprang hon tillbaka till ingången för att åka igen. Om och om och om och om igen... (Bilden är redigerad för att avidentifiera de okända barnen).
Antonio gillade Safaritåget (och tekopparna, eller "Kaffe", som han själv kallade dem).
Det fanns massor av fint att titta på under färden.
Alice åkte Pariserhjulet med min lillasyster, och jag med Antonio.
Tummen upp till Parken Zoo för att medföljande vuxen fick åka med sitt/sina barn! Fast att bli haffad av en bloggläsare när man åker barnkarusell är lite otippat. Sånt kan ske när man minst anar det och det hände i just den karusellen som Alice åker på bilden ovan.
Djurpark, lekpark och nöjespark i ett - vilken smart grej! Parken Zoo kommer besökas fler gånger av oss någon gång framöver. Tivolit var suveränt, för man behövde knappt köa för att åka och vi allihopa hade en superrolig dag!
Malmköping - Eskilstuna
Eskilstuna
Jag har inte riktigt hunnit blogga som jag hade tänkt för det har varit fullt upp med att springa runt på Malmamarknaden och nöjesfältet som har befunnit sig på plats här i lilla Malmköping över helgen. Jag får helt enkelt uppdatera med massor av bilder från våran miniresa när vi är hemma igen.
Idag framåt lunch åker vi tillbaka till Eskilstuna där vi skall spendera hela dagen tills tåget till Stockholm tar oss hem igen. Jag har visserligen haft roligt här ute på landet, men jag saknar tillbaka till huvudstaden!
En kaotisk historia med många censurer
Nu är vi i Malmköping, en liten, liten by ca 1,5 mil utanför den lilla staden Flen.
Trodde aldrig att jag skulle sätta min fot här igen sedan jag flyttade härifrån när jag var 16 år gammal. Jag bodde i denna lilla byhålan under tiden jag gick vårterminen i 8:an tills jag gick ut 9:an, så det var bara under drygt ett år. Jag är med andra ord bekant med detta stället, kan man säga. Jag önskar dock att jag inte vore det.
Tidigare hade jag bott i Märsta, norr om Stockholm, då jag var 3-15 år. Det är således Märsta som jag egentligen är uppväxt i eftersom att jag bodde där under längst tid av min barndom. Även det är en plats som jag helst vill glömma för där hände massor av saker som har satt djupa spår i mig. Jag har nämnt det tidigare att min barndom var kaotisk, men jag går inte på det mer än så. Åter till stället där vi befinner oss nu...
Den här byn Malmköping må vara vacker på ytan, men jag hatade att bo här. Den tiden har jag lagt bakom mig nu och jag skulle nästan till och med vilja påstå att jag har förträngt det mesta som hände då. Jag var definitivt inte Guds bästa barn och mina tonårsminnen är verkligen värdelösa att ens tänka på. Jag är övertygad om att min mamma också vill glömma allt som hände och hade hänt innan vi flyttade. Det var så mycket personliga problem involverade, och i och med att flytten skedde så hastigt på grund av ännu mer personliga problem/familjeförhållanden, så gjorde jag mig aldrig riktigt tillrätta här.
Jag hatade att bo ute på landet, i en by med endast 2000 invånare. Jag var en kaxig förtortsbrud från Stockholm som hamnade ute på vischan och kände att jag aldrig passade in där. Byborna hatade mig för att jag var från huvudstaden och jag hamnade i trubbel väldigt många gånger. Det är många personliga saker, som jag helst inte tar upp i bloggen. Inbiten Stockholmare som jag var så pratade jag nästan varje dag om att jag skulle flytta tillbaka, men lantisarna bara skrattade och hånade mig.
Jag stod på mig, och min vilja kom igenom tack vare att min mamma förstod att den platsen inte var bra att bo på och för att min styvfar jobbade i Stockholm och pendlade långt varje dag. Det funkade inte att bo där - tack och lov!
Den dagen då jag flyttade tillbaka till Stockholm, om man nu kan kalla Vallentuna för det, så var jag världens lyckligaste. Det dröjde inte länge innan jag fann både nya och gamla vänner, men jag blev inte fri från mina problem. Tvärtom, allting blev bara värre.
Om vi spolar bandet och skippar alla dessa personliga sakerna (ja, jag vet - det blir mycket sånt, men allting lämpar sig inte att skriva ut i en allmän blogg!), så kan man säga att jag mer eller mindre blev räddad den dagen då Alice föddes, den 6:e november 2005, när jag var 17 år gammal.
Det var alltså inte så långt efter att jag hade flyttat tillbaka till Stockholmsområdet, men det var det bästa som kunde hända fast många tvivlade på min förmåga att sköta om ett barn. Trots allting jag hade gått igenom så fick jag stöd av min mamma och min släkt och jag struntade fullständigt i vad alla andra tyckte och tänkte. Bara en sådan sak att möta andras misstro under en graviditet är väldigt jobbigt, men jag hade även en fysiskt problematisk graviditet och ett problemförhållande med hennes far. Graviditeten var långt ifrån rosenskimrande, och även förlossningen både startade och slutade kaotiskt.
För att jag och mitt nyfödda barn skulle vara trygga och få påbörja ett bra liv tillsammans fick vi bo på en skyddad adress. Alice fick även skyddad identitet på BVC så att ingen obehörig skulle komma åt hennes journaler. Under den första tiden som småbarnsmamma pågick det mängder av brottsutredningar, förhör med poliser, möten med advokater osv. Det var ingen lätt period och jag ville bara fly och komma ifrån allting.
Nu har vi i denna historian bara kommit så långt som till början av år 2006, när Alice var några månader gammal. Jag sätter stopp här, fast den kaotiska resan inte är slut ännu. Det blir så mycket att skriva för dramatiken bara rullade på och rullade på ända tills juni 2007 då jag blev fri från våld, kränkningar, hot, misshandel och förnedring... Då var jag 19 år, ensamstående och en höggravid blivande tvåbarnsmamma.
Denna lilla byn Malmköping är en liten, liten del av mitt förflutna.
Godmorgon fredag!
Efter besöket i Parken Zoo igår åkte vi hem till min mormor och det är här vi ska stanna resten av helgen.
Stockholm - Eskilstuna
Juli, 2009.
Godmorgon!
Det blev tidig väckning och jag var som vanligt uppe till sent inatt och packade våra väskor inför helgens lilla resa. Vi ska sätta oss på tåget med destination Eskilstuna, min födelseort.
Det blir inte svårt för er att gissa vad vi ska göra där, antar jag. Självklart tar vi en tripp till Parken Zoo, men det är inte så att vi tänkte stanna i den lilla staden över hela helgen om ni nu trodde det, för sedan åker vi vidare...
Efter ett kommer... två!
Jag har tänkt skriva om det här ett tag nu, men inte kommit till skott med det. Nu har Antonio nämligen inte bara ett stort ordförråd, utan sakta men säkert även börjat behärska grammatik och språktermer. Den sista tiden har han börjat använda plural i sitt tal, vilket jag tycker är väldigt imponerande. För att göra mig tydlig ska jag skriva upp några exempel...
När han ser en bil, säger han:
"Titta, där är en bil!"
När han ser två bilar, säger han:
"Titta, där är två bilar!"
Att skilja på ett och två brukar gå galant, men när det kommer till begrepp som min och mina blir det lite svårare för honom. Han har förstått att det finns både min och mina, men han kan inte urskilja dem alla gånger.
Till exempel igår när han gjorde illa ena foten och sa till mig:
"Aj, ont... Blåsa mina fötter!" (fast han menade enbart en fot).
Eller ikväll när han bar på en barnstol sa han:
"Jag bära stolarna..."
När han hämtade den andra (det fanns bara en till), sa han:
"Hämta den andra stolarna"
Fast när han hade burit fram stolen sa han:
"Här kommer stolen!"
Och när han satte sig, sa han:
"Min stol."
Det varierar alltså lite när han använder en-, och flertal.
Han räknar saker också. Till exempel ikväll när han låtsades att han var ett flygplan (och eftersom att han inte lyckades hålla sig i luften särskilt länge, så störtade han såklart). När han ramlade första gången sa han:
"Oj, jag ramlade nu!"
Andra gången sa han:
"Oj, jag ramlade igen. Ramlade två gånger!"
Tredje gången sa han:
"Oj, jag ramlade igen... Ramlade många gånger!"
Jag förstår om några blir skeptiska när de läser att en liten pojk på knappt två år pratar så pass bra, för jag har fått kommentarer om det på bloggen några gånger. Det finns ingen som helst anledning för mig att ljuga om mina barns utveckling, och absolut inte i en blogg som jag använder bland annat till för att anteckna deras framsteg. Däremot kanske det inte framkommer alla gånger att hans uttal inte är korrekt, men ändå så väl att även en utomstående oftast kan förstå vad han säger.
Videoklipp vore ett perfekt sätt att styrka detta, men tyvärr spelar min mobilkamera in videoklipp på max 13 sekunder och dessutom i en fil som inte går att ladda upp på internet. Trots flera försök att konvertera videoklippen till andra filer som lämpar sig på weben, så har jag misslyckats. Hans tal finns i alla fall inspelat för privat bruk, och det är huvudsaken - att mina barn och jag kan titta på det i framtiden. Ni får helt enkelt lita på det jag skriver.
Småbarnsliv
Jag nämnde ju tidigare ikväll att Alice fick sina naglar stylade (det dröjde dock inte länge innan hon pillade bort de söta stenarna). Till saken hör att jag glömde ställa undan nagellacksflaskan ordentligt, så lilla klåfinger-Antonio tog tillfället i akt och hällde ut hela flaskan med nagellack rätt ut på parkettgolvet!
Lukten av nagellack spred sig över hela rummet och det gällde att tänka snabbt för att undvika att lacket hinner torka in på golvet. Vi har ingen aceton hemma så en disksvamp av typen grov och en skvätt ur den nyöppnade spritflaskan fick bli lösningen - och det funkade!
Även om det inte var i syfte för att dricka spriten, så kan jag i alla fall säga att flaskan är öppnad. Nästan två år tog det och det var bra att jag hade den hemma!
Nails!
Det följde med nagelstickers i Prinsesstidningen som Alice köpte idag.
Jag hjälpte henne att piffa upp naglarna. Innan jag klistrade på stickersen, så målade jag dem i en skimrande rosa färg. Nagellacket köpte jag superbilligt i Thailand.
Resultatet blev mycket fint!
Jag fick dock utesluta några nagelstenar på grund av att de inte fick plats. Jag antar att de inte var avsedda för barn i hennes ålder, men det hindrade inte oss från att prova i alla fall. Nu är det min tur att piffa upp mina egna!
Shoes!
Jag fyndade dessa skorna för endast 69:-/par hos Nelly.com .
(I skrivande stund finns de fortfarande kvar att beställa, men observera att de är små i storlekarna så beställ en storlek större än din vanliga storlek!)
Inte världens finaste, men promenadvänliga (och springvänliga...) lågskor passar perfekt när man har småbarn, och allra främst inför morgondagens och helgens äventyr. Jag fick till och med en svart extraklack för varje sko ifall de skulle slitas ut... Mycket bra tänkt!
Apropå vårat inplanerade äventyr inför helgen, så beställde jag tågbiljetterna nyss och gissa hur glad jag blev när jag fick veta att barnen reser för endast 5:- per skalle! Tackar och bockar för det, SJ!
Nu blir det andra bullar!
Vindstilla och blå himmel idag - kanske sommarvärmen är på väg tillbaka?
Den klipska ungen Alice lade en Prinsesstidning på rullbandet när jag stod och radade upp varor vid kassan... På bilden ovan har hon slagit sig ner på en bänk på vägen hem från affären för att läsa.
Antonios vattkoppor har torkat ut och nu finns det bara några sårskorpor kvar.
På Alice har jag fortfarande inte hittat en enda vattkoppa och vid det här laget borde de redan ha dykt upp om hon blev smittad av morbror. Som några säger, så kanske hon bara hade någon enstaka i te.x hårbotten så att det inte märktes, men även fast jag har undersökt noggrant så har jag inte sett en endaste prick. Detta känns lite problemnatiskt i och med att vi har planerat att åka utomlands framåt sensommaren, så vi får se vad som händer...
Den senaste veckan har vi inte kunnat göra så mycket på grund av Antonios vattkoppor, vilket ni säkert har märkt eftersom att jag inte har haft så mycket att tillföra i bloggen. Nu när han inte är smittsam längre blir det andra bullar! Det var verkligen på tiden att de där kopporna försvann precis i lagom tid innan jag började utveckla klaustrofobi...
Det sista jag vill göra nu är att sitta inne i våran lägenhet, så imorgon åker vi på en minitripp över helgen och det väntar kul äventyr för barnen. Självklart tar jag laptopen med mig, så att ni får se vad det är för spännande resa vi åker på...
Visste ni att...?
... jag är så tankspridd att jag alltid har en anteckningsbok med mig i väskan.
... men att jag är så glömsk att jag aldrig kommer ihåg att skriva i den!
= SANT!
Detta har vi gjort
När vi var i Finland och hade besökt Mumindalen (länk 1, 2, 3), så hade jag några euro över. Alice fick alla småpengarna och jag sa att hon fick köpa vad hon ville för dem i en affär som hade upp till 90% rea. Hon valde att köpa en liten plastboll med Disney-Prinsessorna på, och så ville hon köpa modellera till Antonio.
Jag gjorde Pippi och Alice gjorde korven.
Memories
Barnen igår...
... när de satt och tittade på våra videoinspelningar!
När man har vattkoppor och inte kan vistas överallt lite hursom, så kan man titta på filmer från sina besök på Junibacken, Barnens djungel och så vidare.
Förutom inspelningar från våra äventyr, så har jag ett band där jag enbart filmar barnens små bus. Där ser man bland annat när Alice har ritat med tuschpennor i hela ansiktet, när Antonio har hällt vällingpulver över hela sig själv och när barnen brottas eller dansar roligt.
Det var dock frustrerande att en timmes film från Thailand har kommit bort och hur jag än letade överallt så kunde jag inte hitta den. Jag hoppas verkligen att den filmen dyker upp snart!
Mission failed
Där stod Alice mitt i det gröna gräset och jag fick genast en bildidé. Det skulle bli en sån där riktigt somrig bild på ett glatt barn som står fint och poserar... Jag plockade snabbt upp kameran och medan jag stod och försökte ställa in rätt inställningar, så började Alice hoppa, rycka i gräset och... sprang iväg! Mission failed.
"Alice, kom tillbaka så ska jag ta ett fint kort på dig!", ropade jag.
"Nej, mamma! Jag vill inte!"
Okej. Vem har sagt att det är lätt att ta bilder på barn? Ni ska veta att jag verkligen gillar att fota barn för de är så spontana och snabba i rörelserna så att det alltid är en ny utmaning. Men det är inte alltid man hinner med i deras tempo!
Sovmorgon och brunch
I brist på nya bilder (skärpning på mig!), så tittade jag i förra årets arkiv. Det var på den tiden jag inte ens hade en tanke på att skaffa mig en systemkamera och så här med facit i hand, så har jag haft två stycken sedan dess! Tänk så saker kan förändras... En klar fördel med att blogga är att man lätt kan titta tillbaka och se vad man gjorde för te.x ett år sedan! Jag var dessutom flitigare på att uppdatera bloggen på den tiden - how come? Kanske något att inspireras av...
Åter till nuet, då. Det blev en skön start på en ny vecka...
Trots att jag var uppe sent inatt, så vaknade jag utvilad som en prinsessa imorse. Jag fick dessutom sovmorgon till klockan 09:00 när barnen behagade sig att vakna. Vi myste i sängen och jag kittlade barnen, precis så där som jag brukar göra varje morgon för det finns inget härligare sätt att vakna på än att höra dem skratta!
Sedan var jag sugen på en REJÄL frukost, och då menar jag inte en massa mackor eller pannkakor med grädde på... Nej, jag började steka bacon och ägg samt koka bulgur. Jag, Alice och Antonio åt en brunch som trevuxna män och den håller vi oss mätta på ett tag till. Det känns som att vi inte orkar äta lunch riktigt ännu, fast klockan säger att det är dags nu. Ibland får man avvika från sina rutiner.
Vill ha en Mini PC
Jag får klaustrofobi snart om vi ska vara inomhus hela tiden, så vi ska ta en sväng ut när Antonio har vaknat ur sin middagssömn. Tills dess ska jag fortsätta titta på olika alternativ till Mini PC, för jag funderar skarpt på att införskaffa mig en sådan vid ett senare tillfälle.
Den skulle vara användbar vid flera tillfällen, men framför allt då jag är i skolan och vill slippa ta med min supertunga laptop, eller när jag är på resande fot och vill ha en dator med mig som varken väger mycket eller tar mycket plats... Ett par kilo lättare bagage när man är iväg med två barn är guld värt när man inte har bärhjälp med sig!
Status
Kameraskygg Antonio imorse
Som ni säkert har märkt så hinner jag knappt blogga nu och det finns egentligen inte så mycket intressant att berätta heller eftersom att vi "bara är hemma och gör nästan ingenting". Fast det är inte så att vi ligger i soffan och pillar oss i naveln direkt, för jag har faktiskt hunnit sortera urväxta barnkläder, parat ihop vilsna strumpor och städat hela lägenheten... Det är inte sånt som är särskilt intressant att läsa om så vi skippar en redogörelse. Jag vill i alla fall tacka för alla fina kommentarer som jag får - ni är bäst!
Vattkoppsstatus: Antonio's vattkoppor börjar torka ut, så han är inte smittsam länge till. Alice's vattkoppor lyser fortfrande med sin frånvaro.
Balkong
Bestick är inte nödvändigt...
Vi har varit ute på balkongen och njutit av den stekande solen, några bitar svalkande vattenmelon och en god pajlunch. Nu har solen gömt sig bakom molnen och Antonio sover middag, så jag ska ta mig en dusch innan han vaknar igen.
Broccoli-, och baconpaj
Vi har rester kvar hemma från gårdagens smarriga middag som ska värmas upp i micron och sedan avnjutas på balkongen till lunch alldeles strax. Passar på att dela med mig av receptet, eftersom att barnen älskade denna pajen...
Tid: ca 1 tim 20 min.
Pajdeg
2 1/2 dl vetemjöl
1 dl riven ost
100g smör
2 msk kallt vatten
Salt
Fyllning
500 g broccoli
1 paket bacon
1 msk olja
Salladskrydda
Äggstanning
3 ägg
2 dl mjölk
2 dl riven ost
2 tsk senap
Salt och peppar
Gör så här:
Blanda snabbt ihop mjöl, riven ost och smör (delat i mindre bitar) i en bunke. Tillsätt vatten och arbeta ihop degen till en rund boll. Låt den vila i kylskåp ca 30 minuter.
Platta ut degen i en pajform. Nagga hål i degen med gaffel. Klä kanten med folie-remsor, så degen inte glider ner under gräddningen. Grädda pajskalet mitt i ugnen i ca 10 minuter i 200°c. Ta bort folien och grädda ytterligare 5 minuter.
Stek bacon enligt anvisning på paketet. Dela broccolin i mindre bitar och hetta upp oljan i en stekpanna där du snabbt fräser broccolin. Tillsätt salladskryddan och rör om. Blanda broccoli och bacon, och fördela blandningen i pajskalet.
Vispa ihop ingredienserna till äggstanningen. Häll den sedan över broccoli-, och baconblandningen. Grädda pajen i 200°c, 25-30 minuter mitt i ugnen tills pajen ser ut att ha en fin färg och konsistens.
Längre än till brevlådan
Arg PrickigKorv igår
Antonio verkar vara på bättre humör idag, vilket jag tror beror på mer nattsömn. Till skillnad mot de senaste nätterna då han har vaknat många gånger och bara skrikit, så har han faktiskt sovit som en stock inatt. Det enda kluriga var att natta honom igår kväll för vi hade ingen välling hemma på grund av hans lilla busstreck...
- Antonio, det finns ingen välling... Det var ju någon som hällde ut det på golvet. Vem gjorde det?
- An-to-no, svarar han ärligt.
- Ja, så vällingen är slut och du får vara utan, säger jag.
- NEEEJ!!! NEEEEEEJ! Köpa ny i affären... NEEEJ!
Det slutade med att han fick varm mjölk i sin flaska, vilket dög lika bra. Nu är dock mjölken slut och jag måste på ett eller annat sätt köpa hem ett par liter utan att Antonio smittar ner hela butiken med vattkoppor...
Jag tror att jag har en lösning på den saken; om jag går till den lilla livsmedelsaffären tvärs över gatan där priserna är dubbelt så höga som på ICA nerför backen, för där brukar det sällan vara mer än en kund åt gången. Det kanske till och med blir så att vi kommer längre hemifrån än till brevlådan idag... Igår gjorde vi inte det.
Dinnertime!
Antonio skriker så hela huset skakar, och jag frågar:
- Vad är det, Antonio? Har du ont någonstans?
Han tittar på mig och vrålar ännu högre:
- Nej... ARG!!!
Det är precis vad min lille Antonio har varit idag. Han har haft enorma vredesutbrott, så all fokus idag har varit på en hängig, klängig och förbannad liten pojke. Nu börjar han lugna ner sig lite och jag kommer äntligen igång med att laga kvällens middag. Det blir broccoli-, och baconpaj, men jag har ingen folie hemma så jag hoppas att kanterna inte sjunker ner när jag gräddar. Det blir nog ätbart ändå, för vi är hungriga...
Kanske en solresa ändå
Bilder från när Antonio åt lunch
En dag som denna skulle passa alldeles utmärkt till att städa och röja upp hemma, men jag gör något helt annat... Jag surfar runt och drömmer mig bort till till en solig sandstrand.
Jag råkade nämligen upptäcka att det är en tvåveckorslucka mellan mötet med min advokat och rättegången, så däremellan kanske man ska åka iväg på en solsemester? Jag hoppas bara att ekonomin inte kör ihop sig med flyg-/ och hotellpriserna med tanke på att jag inte har haft vare sig någon arbetsinkomst eller studiemedel på hela sommaren.
Torsdag - Zzz...
Det har varit en sån där natt då Antonio har vaknat många gånger och bara skrikit för full hals. Han höll nog inte bara mig vaken, utan också grannarna... Han tar ju verkligen i ordentligt när han skriker! Otroligt nog lyckades Alice sova hela natten och vaknade därför pigg och utvilad alldeles för tidigt imorse. Antonio tog sovmorgon medan jag prompt fick kliva upp efter knappt någon nattsömn.
Varför Antonio inte kunde sova inatt beror på feber. Inatt när jag tog tempen på honom låg den på 39° och ändå envisades han att ha täcket på sig. Jag försökte bädda ner honom under endast ett lakan, men han protesterade. Efter varje gång han hade somnat om drog jag täcket ifrån honom för att svalka hans prickiga kropp. Febern blev kortvarig, för imorse när han vaknade var han lika pigg och kry som vanligt. Jag räknar dock med att det här kan gå som en bergochdalbana.
Dessutom hade han fått tillökning av vattkoppor på kroppen och nu kan jag inte komma på en enda kroppsdel där han inte har blåsor... Fotsulan, på ögonlocket och till och med i örat... En del koppor ser ut att klia riktigt mycket, men han är duktig och håller tassarna borta från dem!
Leksakstest
Leksakerna.se är en blogg som har fokus på leksaker och innehåller mycket tips och recensioner. I samarbete med dem har jag och min lilla familj fått möjligheten att testa olika leksaker, som vi sedan recenserar i syfte att hjälpa andra att hitta rätt i leksaksdjungeln.
Den första leksaken som min testpatrull (läs: Antonio) provade var en polisstation med 75 delar. Här kan du läsa hela testrapporten.
Converse
Jag tänkte att jag skulle ta massor av bilder idag när vi sitter och grillar, men kameran blev liggandes kvar i väskan. När jag kom hem och tömde minneskortet, så hittade jag endast två bilder... Och det är dessa på mina nyinvigda Converse-skor som jag köpte på rean hos Nelly.com. De hade kostat 999:-, men jag fyndade dem för endast 499:-. (Ända sedan Nelly körde igång sommarrean har jag gjort säkert 4-5 beställningar därifrån...)
Det kändes bra med tanke på att det var de första lågskorna som jag har köpt sedan jag var gravid med Alice för fyra år sedan. Mina fötter svullnade upp enormt då och jag fick skoskav av precis allting som jag hade på fötterna.
Alltid annars har jag haft skor med åtminstone en liten klack, men Conversen var väldigt sköna fastän det kändes en aningen ovant att ha "gympadojjor". De var dessutom rätt varma så de blir nog bra framåt hösten om jag känner för att variera från höga stövlar...
Istället för att ägna hela inlägget åt skorna, så tänkte jag säga att maten som grillades var väldigt god samt att barnen och jag hade det trevligt tills jag drabbades av migrän på grund av väderomväxlingar. Sommaren är verkligen värst vad det gäller den sortens migrän, för vädret slår om nästan varje dag och jag drabbas därav mer eller mindre nästan dagligen av huvudvärk.
Grilla
Vilken tur att alla inte är rädda för att bli smittade med vattkoppor (snarare verkar det som att vi helt plötsligt är supervälkomna överallt...), för idag har vi blivit bortbjudna och ska grilla!
Antonio är visserligen prickig men annars är han lika pigg och kry som vanligt. Så länge febern och klådan håller sig borta, så fungerar det här galant. Han är inne på dag två nu men Alice har fortfarande inga vattkoppor - inte ens i hårbotten.
Antonio's vattkoppor, dag två
Jag passade på att ta några bilder på Antonio's vattkoppor nu när han ligger och sover middag..
Onsdag 15 juli
- Vad är det, mamma? Är det en studsmatta?, frågade Alice och pekade på spikmattan.
- Öhm... Nej..., svarade jag. Det är en spikmatta. Den är vass, så var försiktig.
Alice ville prova min spikmatta igår och hon tyckte att den var jättekul att ligga på. Hon låg där och drog en massa skämt och skrattade åt sig själv. För att skydda kroppen från alla vassa taggar hade hon kläderna på sig för man känner inte av spikarna när man har något emellan huden och mattan.
Idag är det äntligen soligt igen efter flera dagar av regn och moln. Det vore nästan perfekt för en dag på stranden, men vi har ju lille herr Vattkoppa här... Hans prickar blir bara fler och fler och allt rödare. Han kliade lite på dem igår, men inatt har han sovit som en stock och verkar inte besväras av dem alls längre. Han lyfter på tröjan och pekar på prickrna så fort jag ens nämner vattkoppor:
"Titta, prick där... där... där... Titta, att-koppol!".
Ekologiskt och välgörande
Om ni letar efter en webbutik som säljer ekologiska kläder till bra priser, så rekommenderar jag Little Bloom. Där hittar du också ekologiska hud-, och hårvårdsprodukter, nappar, leksaker och godis. Dessutom finns en avdelning där man har möjlighet att köpa produkter från UNICEF och intäkterna går till välgörande ändamål.
För bara...
... 60 kr kan UNICEF skänka 60 doser mässlingsvaccin, vilket skyddar barn från denna dödliga sjukdom.
...120 kr kan UNICEF tillhandahålla 400 påsar vätskeersättning för att hjälpa barn att bekämpa uttorkning och diarré.
... 90 kr kan UNICEF köpa 1250 vattenreningstabletter som var och en kan behandla 4-5 liter vatten, vilket gör att ett barn tryggt kan dricka.
Eftersom att Little Bloom är en ny butik ute på nätet, så är sortimentet än så länge ganska blygsamt. Jag lägger dock in sajten under favoriter, för jag gillar idén med att sälja både ekologiska varor och produkter för välgörenhet på en och samma hemsida.
Barnvagnsrace
Vi var tre stycken som var ute och körde barnvagnsrace idag. Alice och Antonio med varsin dockvagn och jag med barnvagnen ifall att Antonio skulle bli trött i benen. Det blev ingen lång promenad, utan bara nerför backen hem till min mamma och kompani som precis är hemkomna efter en veckas semester. Jag saknade potatismjöl hemma i skafferiet, så jag fick med mig en burk för det ska tydligen fungera bra mot klådan vid vattkoppor. Det har nämligen börjat klia på Antonio nu har jag märkt.
Då slapp jag dessutom gå ner till affären med barnen och smitta ner varenda kotte, vilket fick mig att tänka på en sak...
Om jag behöver handla mjölk, frukt, juice och liknande den närmsta veckan - hur skall jag då göra för att undvika att folk ska bli smittade? Det är ju en sak att vara på promenad då barnet med vattkoppor sitter i vagn och man håller sig på avstånd från andra, men att gå in i en affär och handla låter lite väl riskabelt...
Ska man verkligen behöva ringa sina föräldrar/vänner och be dem komma förbi med lite mjölk, eller?
Ja, det är det!
Här går det undan! Det har börjat ploppa upp prickar som ser ut som finnar lite här och var på Antonio nu. Inte så många men några stycken på magen, bröstkorgen, låren och armarna, samt i ansiktet. De är fortfarande små och neutrala i färg, men det lär bli blåsor av dem snart. Det är definitivt vattkoppor hos oss nu - och vi har dessutom sluppit febern så här långt!
Alice har än så länge inte fått några prickar alls, men jag hoppas att de kommer snart så att barnen kan ha kopporna samtidigt istället för i omgångar. Om det nu skulle bli så att de börjar må dåligt, så har jag hellre en intensiv period på en vecka än ett vattkoppsmaraton på två-tre veckor.
Nu står frisk luft på önskelistan, så vi ska ut på promenad. Det brukar allltid dyka upp något skoj på vägen, så vi får se vad som händer idag.
Prickiga barn?
Är ni fler som tycker att den där blåsan ovanför Antonio's läpp ser ut som en vattkoppa?
Klicka för större bild
"Från smittotillfället tar det 14-21 dagar innan de första symptomen visar sig", läste jag om vattkoppor - och nu har det gått 17 dagar sedan mina barn träffade deras 5-årige morbror som var prickig korv. Alice har inte visat några tecken ännu, men jag tror inte att hon har kommit undan viruset om Antonio har fått det.
Förhoppningsvis kommer det dyka upp massor av bilder på prickiga barn den närmsta veckan här på bloggen, jippiiee!
Att göra, eller att icke göra...
Bild från igår - tänk er att den lille plutten fyller två år om knappt två månader!
Jag håller på och velar fram och tillbaka just nu... Vill så gärna åka utomlands framåt sensommaren, men det dyker upp en massa om och men.
Det som får mig motiverad till att vilja ta vårat pick och pack och åka är att Antonio har "knäplats" på flyget fram till och med att han fyller 2 år i september, och jag slipper därmed betala för tre flygstolar.
Det som drar mig tillbaka är rättegången (typiskt att sånt ska falla in så olägligt att det sätter käppar i hjulet!). Jag vill ju kunna NJUTA av semestern utan att irra runt och behöva tänka på att något tufft väntar mig när jag kommer hem. Dessutom har jag möten med min advokat, så det går inte att bara dra iväg hur som helst innan rättegången.
Det ultimata vore dock att åka direkt efter rättegången när bördan har släppt och jag eventuellt har lättare att kunna koppla av och njuta, men då har Antonio redan hunnit fylla två år... Och så är vi återigen där; det blir dyrare att åka. Det kanske är ett pris jag får betala, men det känns surt då jag kunde ha sparat in några tusenlappar om vi åkte ett par veckor tidigare. Det går ju inte heller att mjölka ur mig hur mycket pengar som helst... Dessutom är det ju höst då och jag har - förhoppningsvis - mina studier att sköta och hela det där vardagsracet har börjar rulla igen... Det går inte bara att släppa allting och dra iväg!
Att bli kvar i kalla Sverige låter inte lika lockande som att ligga och steka på stranden.... Hmm?
Miljömärkningar
Bra Miljöval, EU-blomman, Svanen
Krav-märket, Ekologiskt jordbruk, MSC.
Svanen, Bra Miljöval och EU-Blomman är seriösa och oberoende märken som täcker ett brett spektrum av varor och tjänster. Dessa märkningar har också en helhetssyn som omfattar olika typer av miljöaspekter, till exempel energianvändning/ klimatpåverkan, användning av miljöfarliga kemikalier, utsläpp till luft, vatten och mark, resursanvändning samt avfallshantering.
För livsmedel och annat odlat finns Krav-märket, EU:s märkning för ekologiskt jordbruk och Marine Stewardship Council (MSC). Det sistnämnda är en märkning för fisk- och skaldjursprodukter.
Det här var lite basic-fakta och en liten "förvarning" på det som komm skall. Egentligen har jag hundratusentals idéer på ordentliga tips-inlägg och skulle lätt kunna skriva en hel ekoblogg om jag så ville. Jag återkommer med lite roligare ekotips framöver!
Om spikmattan
Spikmattan är årets hälsotrend, som sägs lindra bland annat huvudvärk, stress, ryggont, nackont, dålig energi och sömnbesvär... Den består av kalibrerade plastpiggar som fungerar som akupressur.
Experter hävdar att det bara är trams och att det inte finns någon vetenskapligt bevisad effekt på att spikmattan verkligen fungerar. Tusentals användare av spikmattan säger att den fungerar jättebra. Givetvis blir man nyfiken på att prova själv, men en spikmatta går loss på några hundralappar och alla kanske inte vill lägga ut den slanten på något som de är osäkra på.
Man kan lösa upp spänningar i käken genom att lägga huvudet försiktigt på spikmattan. Jag testade att göra det i syfte att ta denna bilden men det sticks väldigt mycket, så jag provar när jag känner mig lite säkrare med min nya spikmatta!
Efter att många läsare rekommenderade mig att prova spikmatta bestämde jag mig för att göra ett försök. I precis lagom tid fick jag hem tidningen Kropp & Själ (3/2009) där de hade testat olika spikmattor. Yantramattan fick BÄST I TEST, och det var då jag bestämde mig för att beställa just den. Yantramattan sägs ha flest akupressurpiggar på markanden, och dessutom till ett otroligt förmånligt pris.
Innan jag beställde spikmattan, så googlade jag och letade efter fler recensioner. Det var dock mest kortfattade rader om att det var skönt att ligga på mattan och att någon till och med hade somnat på den. Jag som lider av migrän är mest nyfiken på om spikmattan kan ha goda effekter mot den, och mina spänningar i rygg, axlar och nacke samt sömnsvårigheterna.
Yantramattan
Nyss läste jag på Aftonbladet att det säljs bluffmattor som skojare tjänar multum på. Kvalitén sägs vara usel på dessa med piggar som lossnar och dåligt sydda sömmar. För att undvika köpa fejkade spikmattor ska man givetvis inte köpa dessa på marknader, utan direkt från en återförsäljare som man har förtroende för. Jag beställde direkt från hemsidan, men Yantramattan finns även hos Life, Clas Ohlson, Åhléns och InterSport. 
Min matta har 11.550 kalibrerade akupressurpiggar.
(275 blommor med 42 st bladspetar/blomma.)
Vad händer i kroppen?
10-15 minuter - Peptidhormonerna börjar strömma ut i hela kroppen
20-30 minuter - En påtaglig minskning av stressnivå och smärta i kroppen
30-40 minuter - En klar lindring av smärtupplevelse och en ökad aktivitetsförmåga
De första 1-4 dagarna rekommenderas man att prova spikmattan mitt på dagen i ca 10 minuter. Dag 5-14 rekommenderas man att använda den vid sänggående i ca 20 minuter. Efter två veckor kan man förlänga tiden till 20-40 minuter.
Illröd med en massa spikhål. Dessa försvann dock efter några minuter.
Test dag 1: Jag testade spikmattan och det kändes som förväntat. Det stack till i hela ryggen, men jag har hög smärttröskel och tyckte att det kändes behagligt. Smärtan klingade av efter några minuter och jag började känna mig mer avslappnad, trots att barnen yrade runt mig hela tiden. Vare sig jag hade legat på spikmattan eller i sängen så hade jag känt mig lika avslappand, tänkte jag. Bara att spikmattan kändes en aningen mer spännande att ligga på.
Jag reste mig upp och det brändes i ryggen. Jag tog några djupa andetag och det kändes som att jag hade fått en timmes ryggmassage på bara tio minuter - wow!
Jag återkommer med en recension när jag har testat spikmattan i ytterligre några dagar/veckor.
Skapa en fotobok med dina bästa minnen
Jag hittade ett bra erbjudande hos Fujidirekt där man enkelt kan få en fotobok helt gratis, värde 344:-. Allt man behöver göra är att skriva minst 100 ord i ett inlägg där man berättar om erbjudandet och sedan publicerar i sin blogg (eller hemsida).
För att göra en fotobok behöver du först ladda ner och installera en programvara. Med hjälp av programmet lägger du in foton i en bok, där du även kan beskära, redigera och lägga till effekter. Sedan laddar du upp fotoboken (alternativt bränner ner på skiva) och skickar den till Fujifilm. Två veckor senare får du fotoboken i din brevlåda
Självklart haffar jag på erbjudandet för jag har varit sugen på att göra en minnesbok om våran resa till Thailand. Det har dock inte blivit av, men nu ska jag ta tag i saken och samla de allra bästa bilderna i en bok. Tack, Fujidirekt för detta generösa erbjudande!
Om ni är fler som är sugna på att göra en gratis fotobok, så klicka på länken HÄR. Lycka till!
Måndag
Alice leker affär
Jag är en stammiskund
Barnen gungar och jag kollar så att ingen ramlar...
Svarta vinbär... Mums?
Ännu mera affärslek, och smälter ju in att stå där också.
Det kostade "många stora pengar" att köpa Alice och få hem henne.
Antonio kör ett glädjetjut.
Alice's tröja kommer från ekologiska Blå tomat, från Ecoloco.
I påsen låg min spikmatta från Yantramattan.se!
Nu ska ni få höra varför det tog så lång tid innan jag fick hem min efterlängtade spikmatta...
Jo, först när jag beställde den för drygt en månad sedan, så utlovades det ca en veckas leveranstid. När det hade gått en vecka, så hade de ändrat leveranstiden till två veckor på grund av enorm efterfrågan. Min spikmatta dök inte upp och när jag mejlade kundtjänst genom deras formulär på hemsidan fick jag inget svar tillbaka.
Imorse mejlade jag kundtjänst igen, både genom kontaktformuläret och denna gången även genom vanlig mejl. Nu fick jag svar efter bara några minuter (misstänker att kontaktformulären inte fungerar?) och tydligen har min spikmatta legat på posten i flera veckor och väntat på mig. Jag fick dessutom ett kollinummer så att jag kunde hämta ut paketet på en gång.
Yantramattan skötte sina kort rätt, men dessvärre var det mitt utlämningsställe som hade missat att skicka postavi till mig. Jag återkommer med en recension som många av er har väntat på...
Godmorgon måndag
"Antonio vill göra likadant som Alice.
Nu är det åter en ny vecka med nya tag, och jag påminns hela tiden om att våran semester - och sommaren - snart är slut. Jag är i alla fall glad att jag har haft den möjligheten att kunna vara ledig över hela sommaren och ägna all min tid åt barnen. Det har varit mer än guld värt!
Idag har varit en slö morgon (åter igen, semester... vi har ju inte bråttom någonstans!). Vid frukostbordet började Alice prata om att åka till Mumindalen igen. Hon kramade ju inte Hemulen när vi var där förra veckan, sa hon. Hon slumpade en veckodag som vanligt och denna gången önskade hon att åka på måndag.
Nu ska jag göra klart en recension som jag borde ha gjort för två veckor sedan. Det är inte lätt när man inte hinner med allting... Jag länkar till recensionen när den ligger uppe, för den kommer inte publiceras på min blogg.
Djungelfeber
Det där var lite fler bilder från idag när vi var ute.
Alice hade så mycket spring i benen, så det blev mest på Antonio.
Mitt under tacomiddagen började Alice titta på mig med stora ögon.
"Djungel!", sa hon helt apropå ingenting.
"Vadå djungel? Vad tänker på, Alice?", frågade jag.
"Jag vill åka till en djungel imorgon, där det finns elefanter, apor, fåglar och andra djur."
"Vill du åka till en riktig djungel... imorgon?", frågade jag.
"Ja, mamma."
Det finns dock ingen resa inplanerad till ett tropiskt land den närmsta tiden, men jag hoppas att jag kan stilla djungelfebern genom titta på "Madagascar" med henne. Jag har precis startat filmen på DVD:n, så ikväll blir det soffmys.
Familypics, söndag 12 juli
Antonio - tröja från ekologiska Nanoou, jeans från Nova star
Alice - klänning köpt i Thailand, kofta från Melanies Masker, skor från Converse.
Jag - klänning från Vila, skärp från Nelly och kofta från United Colors of Bennetton
Vi har varit ute på promenad, lekpark och affären. Det blåser, men det är ändå behagligt väder att vistas i. Önskar dock att det skulle vara lite varmare, för stranden lockar...
Alice har bestämt att vi ska äta tacos ikväll, så jag ska sätta igång med maten nu för barnen är trötta och hungriga.
Läses på egen risk.
Det är inte lika roligt att blogga om vardagen om man inte har relaterande bilder att visa, så bilderna ovan är helt off-topic, för detta inlägget kommer handla om något helt annat än en trevlig Mammablogg Gala. Mitt kamerabatteri har nämligen förblivit oladdat sedan vi kom hem från våran Mumindalen-resa, men nu fick jag äntligen tummen ur och lade det på laddning.
Nu till saken och det handlar om toaletter (om ni inte vill läsa mer ingående så kan ni se förbi detta inlägg, men eftersom att det här är en mammablogg, så kan det dyka upp inlägg som sådana här lite då och då).
Alice och Antonio är helt faschinerade av att spola ner saker i toaletten och så har det varit ända sedan de på ett eller annat sätt började nå upp till knappen. Tursamt nog har det inte hänt några större tragedier, så som det hände för en bekant till mig vars 9 månader gamla son spolade ner hennes nya mobiltelefon. I alla fall, jag har lärt mina barn att man absolut inte får spola ner något annat än kiss och bajs i toaletten och efter otaliga upprepanden så har de äntligen fattat galoppen. Jag hoppas att det förblir så också, för man vet ju aldrig med barn...
Häromdagen hade Alice kissat i toaletten och Antonio var blixtsnabb med att spola. Alice blev förbannad och skrek åt honom att han minsann skulle spola sitt eget kiss och bajs, för det där var hennes! Att hon sedan ville spola upp det igen för att själv få spola ner det sen (barn, ni vet...) var nästa sak att ta itu med.
"Det går inte att spola tillbaka det", sa jag. "Du får tacka Antonio för hjälpen", uppmanade jag henne, men hon var bara arg. Sedan skojade jag lite: "Eller så får du sitta kvar i toaletten och vänta tills det kommer mer som du kan spola ner sen."
Tror ni att hon tackade Antonio för hjälpen? Nej. Hon satt kvar i toaletten och väntade på att det skulle komma mer kiss. Till slut gav hon upp och då var problemet löst.
Senare den dagen slutade Antonio gå på pottan. Han började istället använda toaletten, och jag undrar om det beror på att Alice skrek åt honom att han måste spola ner sitt eget? Nu ställer han alltså fram den lilla pallen, klättrar upp helt själv och gör sin grej. Och äntligen får han spola i toaletten... det måste ju ändå vara det allra bästa!
Och så är jag superstolt, förstås.
MOLO höst 2009
Seriefigurer, älgar, fåglar, bilar, motorcyklar, hästar... och självklart stjärnor!
Finns bland annat hos Annorlunda Små.
Dagens
Jag: Hm... Varför det? Räcker det inte med en lillebror?
Alice: Nej, han är lite svår.
Jag: Vad är det som är svårt?
Alice: Han är tung att bära.
Bara för att få ur mig det...
Sedan vet jag att bara en liten bråkdel av allt som hände finns skrivet i denna bloggen och jag blir lite kluven på om jag ska skriva ner hela historien precis som den är. Helt oreducerad. Vid närmare eftertanke, så borde jag egentligen berätta om hela min uppväxt och hur mitt liv såg ut fram tills att jag var 19 år gammal och kom ifrån alla motgångarna. Det finns så många skelett kvar i garderoben som vill komma ut... och det är inga snälla rackare. Det finns ord i bagaget som jag inte ens vill uttala, för att det gör så ont. Jag kanske berättar allt någon dag när jag känner mig redo.
Jag vet bara inte. Det känns så privat, så tabu och är väldigt känsligt. Ibland är jag till och med rädd för att folk ska döma mig för att jag har haft otur i livet, och att jag endast har dansat på de allra taggigaste kvistarna. Men nu står jag ju här och vet äntligen vad ordet "lycklig" egentligen betyder. Livet tog sin vändning när jag var som allra längst nere på botten. Hur konstigt det än låter, så är jag tacksam för livet, för de erfarenheter som jag har gjorde mig stark - och allra mest tacksam är jag för den gåva att jag fick bli mamma till mina barn - det gav mig mening i livet och räddade mig. Alice och Antonio, jag älskar er!
(Ni behöver inte förstå inlägget, jag ville bara få ur mig det.)
Två sätt att bli nappfri
På den sista bilden ser man "Mammas nappgryta". På grytlocket är det ett hål lagom stort för att man ska kunna slänga ner sin napp där i, men alldeles för litet för att man ska kunna fiska upp den igen.
Apropå att bli nappfri... Jag hade som plan att besöka Skansen med barnen den 8:e juli, eftersom att det då hade gått ett år sedan Alice slängde sina nappar till kattungarna. Tyvärr låg jag hemma och hade migrän istället, så det blir troligtvis ett besök på Skansen nästa vecka.
P.S Rätta svaret på siffergåtan var förstås 89 och kallas för Fibonacci's sifferspiral. Vad den gjorde uppe på tornet/skorstenen har jag fortfarande ingen aning om...
Det ytligaste inlägget jag någonsin skrivit
Åh, nej! Nej, nej, nej... Nu blir jag ledsen. Allt mitt smink är borta - eller ja, allt det smink som jag använder till vardags och till fest ÄR BORTA. Allt det där andra som ligger kvar hemma är bara skräp som egentligen borde ha kastats vid senaste badrumsskåpsrensningen. Sånt där som jag misstänker att det växer en massa konstiga bakterier i, och som jag aldrig ens i min vildaste fantasi skulle spackla mitt ansikte frivilligt med.
Så här är det... Jag glömde min necessär på finlandsfärjan! Det var min stora bruna favorit från Estée Lauder, och med hela innehållet... Det kanske låter superytligt, men det ligger ett stort värde i sminket. Två relativit nya mascaror, ögonskuggor från Dior och Chanel... Ja, ni fattar. Jag har nästan andnöd här hemma (sista meningen var ironisk).
Jag gjorde ett försök och mejlade Silja Line med en liten gnutta hopp om att det kanske finns en yttepytteliten chans att jag får tillbaka min necessär, men annars förväntar jag mig att det kommer kosta mig en hel del att börja om från scratch... Allting som jag har investerat i smink de senaste åren är... BORTA.
/osminkad.
Okej, nu har jag ägnat ett helt inlägg åt mitt borttappade smink och börjar känna mig en aningen ytligt på riktig. Jag är inte det och har nästan inga som helst problem med att gå ut utan smink (det beror på hur sliten jag känner mig), men jag föredrar att piffa upp mig lite. Mascara och ögonbrynspenna är det enda jag använder till vardags, och resten gjorde ont att tappa bort enbart för att det hade kostat så mycket pengar.
Våran resa till Mumindalen - del 3
Först och främst kommer lite information och svar på frågor angående våran lilla resa till Mumindalen...
- Ja, jag var i Mumindalen helt själv med mina barn.
- Jag bokade en resa med Silja Line med inträde till Mumindalen, och sedan en reguljärresa tillbaka.
- Inträdet hade räckt i två dagar, så alternativt kan man bo en natt på hotell och spendera ännu en dag på Mumindalen, men vi gjorde inte det.
- Vi kom till Åbo på morgonen och åkte hem igen på kvällen.
- Från Åbo kan man åka direktbuss till Mumindalen, eller åka bussen från hamnen till Salutorget (ca 10 min) och därefter åka med kollektivtrafiken till Nådendal (ca 30 min). Vi promenerade till Salutorget, åkte kollektivtrafiken till Nådendal och från Nådendal station promenerade vi till Mumindalen.
- För prisuppgifter kan ni titta på Silja Lines och Viking Lines hemsidor.
Nu kommer lite bilder från våran resa tillbaka hem igen...
När vi hade lämnat Mumindalen och var tillbaka i Åbo, så hade vi ett par timmar att spendera där innan vi skulle åka båten hem igen.
Antonio hade gjort nummer 2 i blöjan och jag letade helt desperat efter någonstans där jag kunde byta på honom. Det enda stället med toalett hittade jag på Hesburger, men det var långa trappor ner dit. Eftersom att Alice hade somnat i vagnen och var antagligen helt slut efter dagens bus, så köpte jag en glass till Antonio och en kaffe till mig i väntan på att Alice skulle vakna. Efter ett tag övervägde jag att väcka henne, så kunde jag ställa barnvagnen ovanför trapporna och gå ner till toaletten med barnen, men Alice var tokförbannad på mig som väckte henne... Ja, vad ska man göra i ett sånt läge? Jag kunde ju inte låta Antonio ha bajs i blöjan, så jag tvungen att väcka den ilskna björnen...
Sedan strosade vi runt i butiker och Alice fick några mynt som hon fick handla leksaker för.
Själv var jag sugen på rean hos Marimekko, men det blev inget köp där.
På vägen tillbaka till hamnen såg jag detta. Funderade först över siffrorna i tornet, men sedan såg jag logiken i det. Förstår dock inte vad siffergåtan har att göra med Åbo's energi, men jag tyckte det var rätt kul. Jag utmanar Er som läser att ta en extra titt på siffrorna och försöka lösa den matematiska gåtan... Fråga: Vad blir nästa siffra i ordningen? Klarar ni av lite hjärngympa?
En gåta till: Hur många finnar behövs för att flytta på en kanon?
De hade någon slags militärövning i Slottsparken. I Finland är det INTE frivilligt att göra lumpen - det är ett måste för alla män som är finska medborgare, även de som bor utomlands. Funderar faktiskt på att byta medborgarskap på Antonio så att han slipper... Min storebror slapp på grund av skada, och min 18-årige lillebror vet jag faktiskt inte... Ska fråga honom.
I vilket fall, så var det kul att titta på.
I båthytten efter en 45 minuter lång promenad i regnet, en timmes väntan i en trång väntsal efter incheckningen och 20 minuters väntan på en hiss upp till hytterna... Phew, äntligen! Men nu väntade ett intensivt schema på båten för att köra slut på barnens batterier.
Först till lekrummet, där barnen älskade bollhavet.
Antonio älskade att åka tunnelrutschbanan ner till bollarna.
Alice var överförtjust i att Prinsessan Ariel var på väggen.
Efteråt var vi med på välkomstpresentationen, där vi fick träffa Ice Age-figurer. Silja Line har Ice Age 3-tema just nu och på Galaxy-båten kunde man se på Ice Age 3-filmen gratis i hytten.
Antonio tyckte att den där ekorren var läskig.
Ärligt talat... Det skulle jag också ha tyckt om jag trodde att den var på riktigt.
Här står Alice och Antonio och väntar på att få bli fotograferade tillsammans med Lilla My och Mumintrollet.
Jag fick stå snett bredvid och ta bild, för Siljas fotograf fick den bästa platsen. Undrar dock vart man får tag på bilden som han tog?
Syskonkram!
Det blev förstås lite taxfree-shopping och jag köpte varsitt Mumin-gosedjur till barnen. Alice valde Snorkfröken och Antonio valde Muminpappa. Här ligger de på golvet på ett café, där vi åt en snabb middag, och brottas med varandra.
Trötter på vägen till hytten för att sova...
Nej, förresten! Det var mycket roligare att sitta uppe och äta chips och titta på Michael Jacksons minnesceremoni.
06:00 nästa morgon var vi åter i Stockholm...
Åter till mattegåtan... Vad blir nästa siffra i serien...?
1, 1, 2, 3, 5, 8, 13, 21, 34, 55...
Våran resa till Mumindalen - del 2
Välkommen till Muminvärlden!
Här hade Alice fått syn på Muminhuset och sprang blixtsnabbt ifrån mig...
Hon står där nere och väntar på mig.
Muminmamman stod och mötte upp oss utanför huset... Det blev en superkram!
Mumintrollet kom ut från huset... Det blev en till superkram! Antonio satt i vagnen och såg alldeles förundrad ut.
Sniff och Lilla My hade en liten dispyt. Tur att jag förstår lite finska så jag kunde översätta för barnen vad de sa (men nej, prata finska är desto svårare!).
Här är vi inne i Muminhuset på väg upp för trapporna. Ser ni spänningen i Alice's ögon?
Där fanns massor av KUL saker att titta på.
Och skåp att gömma sig i!
Ett lila rum - rena drömmen för Alice! Notera alla slipsar och förkläden i garderoben.
Alice provar Muminpappas hatt. Den var för tung för att Antonio skulle orka lyfta.
Här är vi på vägen ner för spiraltrapporna till Muminmammans syltkällare.
"Kan gå själv!", evisades Antonio och bakom honom bildades en låååång kö.
Det tog lång tid att gå nerför alla trappor, men varför ha så bråttom? 
Utanför huset väntade nu även Hemulen. Alice gillade hans lilla klänning.
Här tyckte Antonio om att leka med båtar.
Här sjunger alla Muminkaraktärerna på finska... Det lät kul.
Mot sagostigen! Jag älskade att gå här när jag var liten.
När vi kom fram till häxans hus var jag glad att jag inte har glömt bort finskan helt och hållet. Oj, så jag skrattade åt allt hon sa, för hon satt där och var småelak mot nästan allihopa som gick förbi och var sådär roligt uppkäftig så fort någon sa någonting. Hon måste verkligen trivas med sitt jobb! En del saker översatte jag till barnen, och Alice tyckte att hon var dum och knasig.
När man ropar i hålen på dessa träd, så hörs ett eko som vandrar runt i alla träden. Alice och Antonio tyckte att det var väldigt roligt!
Morrans grotta var lite läskig tyckte Alice, men Antonio sprang gärna in och ut.
Vi vandrar i den mysiga sagostigen, omgivna med massor av träd.
Det fanns en hängbro över en fors, men vi fick ta den barnvagnsvänliga vägen.
"Springa ner!", ropade Antonio, och Alice hakade på.
Vi stannade till för att njuta av skogs,- och sjöutsikten.
Här är forsen som vi inte kunde gå över (men vi parkerade vagnen bredvid och gjorde ett försök).
Nedanför forsen kunde man spruta vatten på grodor med en vattenkanna.
Grodorna.
Här är en till som Alice kramade.
Det var mycket fok där trots mulet väder och regn på eftermiddagen.
Antonio på en bro utanför Muminhuset.
Här är vi inne i Muminhuset igen och barnen har precis bevittnat hur polisen hämtade Stinky för att han hade tagit Muminmammans syltburkar. Efter ett fängelsebesök fick Stinky en kurs i uppförande då han fick lära sig att niga, bocka, tacka, skaka hand och vinka.
Alice och Antonio gjorde också ett besök i fängelset.
Alice berättade att Mumin tog ett papper från en pojke. Jag sa till henne att det kanske var en teckning eller ett brev som han hade ritat till Mumintrollet. Nästa gång vi åker till Mumindalen ska Alice också ge en teckning till Mumintrollet, säger hon.
Antonio vågade inte riktigt gå fram och kramas, men han tittade gärna på.
När det började regna slog vi oss ner för att äta lunch.
Nog för att maten kändes en aningen dyr, så gjorde det inte saken bättre med finanskrisen som vi har i Sverige just nu. Kronan är väldigt svag och denna hamburgarmåltid kostade motsvarade 91,43 svenska kronor. Och så fick ju barnen varsin meal också...
Efter maten var Alice redo för fler kramar! Hon sprang glatt till alla karaktärerna och efter varje kram sprang hon tillbaka till mig och berättade vem hon har kramat. Dessutom verkade hon tycka om när Muminfigurerna "klappade på huvudet".
"Min pappa!", sa en överlycklig Alice. Ja, vem önskar sig inte en pappa som är lika snäll som Muminpappan?
Vi hade ju hela dagen att spendera i Mumindalen, så vi tog en runda i Sagostigen igen och denna gången parkerade vi vagnen utanför den stora labyrinten.
Oj! Det var svårt att inte gå vilse, och Alice blev helt till sig varje gång vi mötte en vägg och var tvugna att vända tillbaka och göra ett nytt försök.
Den där labyrinten hörde till mina favoriter när jag var liten, och den var lika spännande fortfarande!
Alice gillade att stå bakom Lilla My. 
Vid första rundan i Sagostigen vågade Alice inte gå in i Hattifnattarnas grotta, men den andra gången hade hon tuffat till sig lite.
Det gick bra att slutligen lämna Mumindalen, och barnen längtar redan tillbaka.
"Vi kan åka till Mumindalen en annan gång. På lördag, kanske?", sa Alice.
Bild från Galan
Min frånvaro idag berodde på min hemska migrän. Skulle inte någon bara kunna vifta lite grann med sitt trollspö och trolla bort huvudvärk, nackspärr och illamående? Jag har i princip livnärt mig på vätskeersättning idag ända tills ikväll då jag äntligen började må lite bättre.
Jag antar att ni är några som vill se lite bilder från Mumindalen? Jag ska sätta igång och ladda upp ett gäng nu på en gång.
Våran resa till Mumindalen
Vi började med att äta buffé.
Antonio åt mycket av det mesta.
Alice verkade dessvärre inte må så bra under måltiden. Jag trodde för ett tag att det var magsjuka som fick henne att kräkas, men det var troligtvis åksjuka för hon mådde betydligt bättre senare. Det fanns inte så mycket att göra annat än avvakta och se vad som händer eftersom att vi redan hade gett oss iväg och var ute till havs.
Fina figurer på väggarna som man blir glad av att se.
Hyttdörren med vårat rumsnummer... Ser nog snarare ut som en dörr på ett rymdskepp, men det kanske var poängen med en färja som heter "Galaxy"? Fråga mig inte varför jag tog kort på detta, men under hela resan hade jag tagit över 500 bilder och en del av dem var väl en aningen meningslösa. Det kan bli så om kameran hänger runt halsen hela tiden.
Våran hytt kändes inte riktigt lika 80-tal som på de andra Silja-båtarna och samtliga Viking Line-färjorna. Egentligen borde alla färjor rustas upp tycker jag! Det fanns en liten lcd-tv med kabelkanalerna också, samt två kanaler som visade live-sändningar utifrån havs och från dansgolvet...
Efter maten och hyttbesök, så var vi på en klubb. Det var inte så mycket folk så där tidigt på kvällen och vi underhöll oss med...
...DANS! (Kanske inte så mycket dans på just dena bilden) Vilken tur förresten att man inte behöver prestera lika bra på dansgolvet när man dansar med barn!
(Minnesanteckning: Antonio älskade att se på gitarristen i live-bandet. Han stirrade och ögonen lyste upp!)
Tröttheten slog till och vi avslutade dansen med varsin drink. Coca-cola till barnen...
... och en Strawberry Daiqiri till mig!
Vi blev sittandes där för det dök upp något annat kul! Det blev en rolig och imponerande Brazilian Sambashow med inslag av cirkuskonster. En hel massa glitter och glam!
I showen ingick humor också! En klockren del var då artisterna drog upp en kille på scenen och han fick den stora äran att dansa med två kvinnor som skakade på rumpan.
När han var som mest inne i sin glada dans fick han en ögonbindel...
Kvinnorna dansade ut och scenen fylldes av en massa män som skojade lite med killen. Han trodde givetvis att det var kvinnorna som dansade med honom, därav den glada minen. Jag, liksom många andra, vek mig av skratt när jag såg killens reaktion då han fick ta av sig ögonbindeln... Tur att han hade god självdistans och kunde både skratta och applådera när han fick sin surprise!
Sedan flög det armar och ben hit och dit, både upp och ner och till höger och vänster... Vi satt väldigt lågt bak, men om vi hade suttit närmare hade det säkerligen blivit bättre bilder. Det såg i alla fall helt fantastiskt ut för allting gick så fort!
Fast detta numret gick lite långsammare, för den där otroligt smidiga och viga akrobaten gjorde allting i slowmotion.
Ibland tänkte jag "AJJ!", för en del rörelser såg ut att göra riktigt ONT.
Det blev el grande finale och lite folk från publiken fick dansa samba med cirkusartisterna. Då började det bli dags för oss att röra på oss mot hytten och sova några timmar, för det väntade en tidig väckning nästa morgon.
Nästa morgonen åkte vi buss till Nådendal, där vi tog en promenad genom den lilla mysiga staden och letade oss fram till Mumindalen. Det glädjer mig STORT att jag tog dit barnen, för jag minns hur mycket jag uppskattade våra resor till Mumindalen när jag var liten.
Promenadbild.
En till.
Vi kom fram till Mumindalen innan de hade öppnat, så vi spenderade en liten stund på stranden. Eller "uimaranta", som det heter på finska.
Där fanns en drake i vattnet som jag minns från tiden då jag var liten... Fast den kändes annorlunda nu. Kanske är den inte bara lika läskig längre? Den rör i alla fall på sig långsamt fortfarande. Alice trodde att den var livs levande.
"Vi väntar på att Mumin ska vakna och öppna dörrarna", sa jag till Alice när hon undrade vart Muminhuset var någonstans.
Det fanns en liten park med rutschbana och några gungor också.
Äntligen inne i Muminvärlden!
Fortsättning följer...
Hemma! *gäääsp!*
Jag uppdaterar er senare med massor av bilder och text från våran mini-semester i Mumindalen.
Nu fungerar kommentarerna igen och jag skummade fort igenom dem. Jag läser dem ordentigt och svarar på dem när jag har vilat upp mig lite grann.
Hejdå Sverige - nu åker vi på mini-semester!
Nu är det dags att göra något kul med barnen, så vi åker iväg på en liten resa!
Eftersom att vi åker utanför Sveriges gränser, så lämnar jag laptopen och mitt mobila bredband hemma för att slippa skyhöga räkningar. Jag tror inte ens att skulle ha tid att uppdatera om jag hade haft uppkoppling.
Det är ju inte direkt så att vi åker till Thailand, för där lyckades jag ju koppla upp mig på att lokalt nätverk och bloggabstinensen skulle varit enormt om jag inte hade gjort det under två veckor. Nu blir vi inte borta så länge, så ni kommer knappt hinna sakna oss för jag har ju lämnat lite läsning om galan som var i helgen.
Med denna bilden kanske några av er kan lista ut vart vi ska åka. Ni som inte gör det får helt enkelt vänta tills jag uppdaterar nästa gång.
Lite otippat kanske att jag knappt hann packa upp väskorna från helgens resa innan det var dags att packa igen. Fråga mig för all del inte hur jag orkar, för jag vet inte det heller... Det är som det brukar vara - ett roligt och hektiskt liv med många bollar i luften, men ändå tid för massor av kärlek och umgänge!
Jag får väl lov att önska oss själva en trevlig resa, eftersom att kommentarsfunktionen strular. Ni får gärna prova kommentera medan vi är borta, för jag SAKNAR eran feedback! Vi hörs om ett tag igen om vi inte har blivit uppätna av Mumintrollen eller kidnappade av Stinky!
Time to go... Jag måste ju hinna växla kronor till euro innan vi åker!
Mammablogg galan 2009
Efter alla seminarium, föredrag, utställningar, pajbuffén, fruktbuffén och trekampen var det dags att börja fixa i ordning sig inför awardutdelningen och självaste galamiddagen. Jag och rumskompisen Becka passade på att blogga och prata om allt och inget. Eftersom jag fick duscha först fick jag ett försprång med sminkningen och blev klar strax innan henne. Här på bilden ovan står jag och väntar på att hon ska bli färdig.
Bubbelmingel!
Skål för en trevlig gala!
Sedan blev det awardutdelning, men jag vann inget pris i någon av de fem kategorierna som jag hade finalplats i. Tack i alla fall till alla Er som röstade på mig!
Middagen har ni redan sett bilder på, så vi spolar bandet till efter både awardutdelningen och middagen, för det var då festen började.
Men hey, Göteborgare! Dricker inte ni andra drinkar än P2, eller? Jag ville ha Sex on the beach, Strawberry Daiqiri, Cosmopolitan och andra favoriter men inget av dessa fanns att tillgå.
Ensam mamma-söker (kan någon säga mig vad hon heter, för jag tittade aldrig på det programmet!) spelade piano för oss långt in på småtimmarna. Då var vi bara tre andra mammor kvar.. Somliga orkar ju vara uppe länge!
Hm... När det inte fanns någon underhållning och musik kvar att spela framåt 05.00-tiden på morgonen, så spelade vi biljard istället. För er som vill veta, så var det inte jag som vann...
Här ser ni lite av min klänning från Tiger Of Sweden. Lappen sitter kvar innanför klänningen för Becka gömde den där när hon hjälpte mig att dra upp dragkedjan. Sedan var tanken att jag skulle be om en sax eller kniv på receptionen för att få loss lappen (den satt på ett tvinnat snöre), men jag glömde det. Jag hade i och för sig blivit lite rädd för Becka om hon hade sagt att hon hade kniv med sig, för så crazy som hon är och hade dessutom varit knivbeväpnad, så hade jag inte vågat sova med henne...
Vi hade väldigt roligt... Här är jag strax innan jag ska ta kort på Becka med hennes lilla kamera.
Nu spolar vi fram lite till... För dagen efter väntade en härlig brunch. Vaniljyoghurt med solrosfrön och cornflakes, ägg, apelsinjuice, kaffe, bröd, croissants, tomat, gurka, ananas, honungsmelon... Yummie! Då blev jag pigg igen efter knappt någon sömn.
Att dessutom äta brunchen med de två som kammade hem flest vinster i awardutdelningen kändes som en stor ära för mig. Becka vann två följande kategorier: Mest färgglada mammabloggen och Bästa vardagsmammabloggen), och Josefine vann följande tre kategorier: Sveriges bästa mammablogg, Bästa eko mammabloggen och Bästa barnmodebloggen. Ett stort GRATTIS till Er - Ni är definitivt värda vinstera för Era fantastiska bloggar!
Josefin hade dessutom sötaste Ella med sig som jag fick gosa med. Hon log åt mig, dreglade på mig, pruttade lite grann och var alldeles så där underbart babylen och doftade charmigt som bara en bebis kan!
Okej, sedan var det dags att packa väskorna och börja ta farväl av allihopa. Det utdelades massor av kramar och nya kontakter hade knytits.
I väntan på Beckas tåg satt vi på centralstatoinen och åt Ben&Jerry's ur små portionsförpackningar (26:- hos 7Eleven).
Spoon inside? Men hallå, vaddå sked? Tur att vi tog med plastskedar från slevan istället så vi slapp krångla med dessa... Säg mig - hur lika är den där träpinnen och skeden på bilden?
När Beckas tåg hade gått hade jag ytterligare 1,5 timme på mig att spendera i Göteborg innan jag skulle åka vidare. Jag spenderade tiden på Nordstan och kikade i butiker. Shoppade lite presenter till Alice och Antonio, samt lite dricka och matsäck för tågresan...
Viktig information till Er som läser!
Många av er, liksom jag, möts av felmeddelanden när ni besöker min blogg. Jag har kontaktat min blogghost och har tillåtit honom att söka efter felet och trixa med koderna precis hur han vill för att bloggen skall fungera felfritt igen.
Jag förstår om ni tycker att det har varit frustrerande att inte kunna läsa min blogg ordentligt, för det tycker jag med! Jag har plockat bort annonser och förminskat kvalitén och storleken på alla bilderna, men det verkar inte fungera.
Problemet är i alla fall under arbete och jag hoppas att ni har överseende med detta. Meddela gärna när ni upplever att sidan fungerar igen (testa att klicka runt, kommentera och liknande). Det skulle vara till stor nytta!
Och...
Ni som har tagit bilder på mig under Mammablogg galan får mer än gärna mejla över dem till mig. Glöm inte att ange eran bloggadress och namn så att jag kan länka till er som vill det. Tusen tack på förhand!
Mejladress: tumadreblogg@hotmail.com
Goodiebags och gratissaker + vinst!
Värdet på alla goodiebagsen tillsammans var ca 300.000:-! Vi var ca 100 mammor, så vi fick saker till ett värde av ungefär 3000:- per skalle. Sedan var det ju massor av vinster; awardvinsterna, små tävlingar och sånt till ytterligareen stor summa pengar. Vi fick bland annat den nyaste versionen av Norton antivirus-program som fungerar för tre datorer... Till ett värde av ca 1000:-/st. Det ni!
Påsar...
Ljuslyktor och rabattheck.
Alfons-pussel (som Alice har byggt ihop säkert tio gånger redan), Rim&Ramsor-dvd, Klappa djuren-bok, bananfodral, plåster, sago-cd...
Flipflops från Vincent storlek 30/31, babysockor storlek 6-12 mån och Libero t-shirt storlek 86. Hmm...?
Massor av informationsblad, kataloger, presentkort, värdecheckar, specialerbjudanden, rabatter...
Läsning. Det hade säkert suttit fint under tågresan, men jag valde att sitta och tänka på livets alla gåtor istället. Små stunder att läsa kan jag få fler gånger, men att få tid till att tänka igenom saker ordentligt får jag alldeles för sällan. Egentligen borde jag avsätta 10-15 minuter i veckan enbart till att rensa tankarna. Utan tidningar, dator, tv, barn eller hushållsarbete. Bara en penna och ett block.
Hud-, och hårvårdsprodukter.
Omega-3 och multivitaminer för barn (stilpoäng för Kalle Anka-påsarna!).
Mamma-halsband, chokladpralin, mobilväska (?) från Crocs, mini-Yankee Candle, Mimmi Pigg-jibbitz till Crocs (Alice älskar ju Mimmi, och Antonio är stormförtjust i Musse!), och dessutom kommer myran på min balkong få besök av två lite mindre myror...
Under tiden jag skrev och laddade upp dessa bilder tröttnade barnen på att titta igenom alla påsar och jag fann även en sjal, ett par örhängen, ett hasband och en värme- och kylkudde. Dessutom körde jag igång DVD-filmen med rim och ramsor, men barnen tyckte inte så mycket om den för att den var anpassad för spädbarn. Alice klagar till och med på att det är stökigt hemma på grund alla sakerna som ligger på golvet nu:
"Mamma, det är jobbigt när det är så här stökigt! Vi måste plocka upp allting nu. Det här är inte roligt".
Städa hinner vi knappt med nu, för vi måste förbereda oss inför något spännande som väntar ikväll, men mer om det (också!) senare.
Innan jag glömmer bort allting som jag skulle återkomma med senare, så kan jag berätta en sak. Jag skulle ju berätta mer om en "intern tävling" som jag vann. Jag var en av tre stycken bloggare som blev utsedd till att skriva gästkrönikor hos BRIO i fyra veckor.
Motiveringen var något i stil med att vi tre som vann (minns tyvärr inte vilka de två andra var!) har en sak gemensamt: vi skriver på ett fängslande och målande sätt, som väcker intresse, är roligt att läsa.. och ja, jag minns inte riktigt men det hade i alla fall göra med att vi är duktiga skribenter (även fast jag inte håller med fullt ut att JAG är det...).
Galamiddag
Annika, Åsa och Sessan! (Tyvärr tänkte jag inte på att fånga Er på kort - förlåt!)
Ni har gjort ett toppenjobb som har varit otroligt tidskrävande, stressigt, kämpigt, jobbigt... men framför allt ROLIGT! Ni gjorde det möjligt för närmare 100 stycken mammabloggare att släppa vardagen för en helg. Vi fick träffa ansikterna bakom bloggar som vi länge har läst och även haft möjlighet att träffa massor av andra fantastiska mammor! Alla aktiviteterna, utställningarna, all mat... Ja, allting har varit helt fantastiskt och det märktes tydligt hur noggrant planerat allting har varit!
Strax nedan kommer bilder från den fantastiska middagen.
Vi underhölls av en rolig konferanciär som jag tyvärr ej minns namnet på, men han var i alla fall utsedd till årets bästa - och det var utan tvekan om varför!
Vi var cirka 100 kvinnor i en sal och ni ska bara VETA hur stimmigt och vilken "kackelnivå" det var! Ju fler glas vin det hade druckits, desto mer lät det...
Och jag säger det igen: cirka 100 kvinnor. Okej?
Godmorgon måndag!
1) jag hade fullt upp,
2) batterierna på laptopen var urladdade när jag satt på tåget,
3) när jag kom hem ville jag bara umgås med barnen och sova!
Väntar på att tåget ska avgå från Göteborg...
Jag åkte X2000-tåget ner till Göteborg och det tog ca. 3 timmar, men upp till Stockholm igen åkte jag InterCity-tåget som tog drygt 5 timmar (skulle ha tagit 4 tim 50 min om det inte hade varit förseningar också). InterCity-tåget tog en omväg och jag åkte tvärs genom halva Sverige och stannade vid alla tänkbara städer mellan Göteborg-Stockholm.
Den första tiden av resan på vägen hem igen satt jag och grät. Jag saknade mina barn och hade skuldkänslor för att jag hade lämnat dem. All denna ångest och dåligt samvete som jag får när jag för en gångs skull gör något för min egen skull är en märklig känsla som jag gärna hade velat slippa, för om jag rotar fram det långt där inifrån, så vet jag att det är helt obefogat. Egentid ÄR välbehövligt och barnen hade roligt hos "mummu". De saknade mig inte ens i närheten av lika mycket som jag saknade dem!
När jag hade gråtit färdigt hade jag flera timmar på mig att rensa mina tankar. Jag inser det inte riktigt själv ibland, men jag lever ett väldigt hektiskt liv med många bollar i luften. Det är så mycket som skall göras och tas om hand - och alting helt själv. Jag varvar sällan ner och sätter mig i princip aldrig ner för att tänka på vad det är som sker, inte mer än det lilla jag reflekterar över bloggen.
Nu hade jag äntligen tillfälle att ta mig tid till att verligen tänka igenom allting. Det var mycket funderingar kring framtiden, för jag har haft en grej i tankarna väldigt länge som behövde tänkas igenom ordentligt... Nu börjar jag faktiskt överväga att göra en STOR förändring i vårat liv. Mer om det senare, för nu ska jag uppdatera er om galan som jag var på!
Update från Mammablogg galan
Här är finns ca 110 mammabloggare just nu!
Pajbuffé till lunch.
Mamma, visa denna tigern till Antonio!
Utsiktsbild
Fruktbuffé och smoothie.
Föredrag (den här är en "Ensam mamma söker"-deltagares lista på på drömkillen)
Jag får lov att skriva ett supersnabbt inlägg för att jag sitter och pratar med min room-mate MammaBecka. Vi ska strax börja fixa i ordning oss inför award-utdelningen men jag skriver lite kortfattat.
Vi har...
- Spelat trekamp (slogantävling, bygga torn av sugrör och skriva blogginlägg utifrån tio bilder - och den sistnämnda grenen vann vårat lag)
- Ätit pajbuffé och fruktbuffé
- Fått goodiebags och gratissaker
- Jag har vunnit en "intern tävling" (mer om det senare)
- Träffat massor av trevligt folk
- Varit på föreläsning om bl.a barnsäkerhet och lyssnat på en gripande men rolig historia av en föredetta Ensam mamma söker-deltagare
- Sett på massor av utställningar av sponsorer
Fortsättning följer...
Göteborg!
Nu är jag framme i Göteborg och det är strålande väder här. Sitter i en stekhet buss som ska ta mig till Östra Lindås, där Sjöbackens Hotell och konferans ligger. Dialekten jag hör låter väldigt annorlunda mot srockholmskan som jag är van vid, men det låter vldigt charmigt och vänligt.
Tänkte bara säga att jag önskar mer respons från Er läsare, för det är inte enbart för min egen skull som jag har släpat med mig en tung bärbar dator.
Om ni, liksom jag, möts av felmeddelanden när ni besöker min blogg, så låt sidan ladda färdigt innan ni scrollar vidare. Det är något tekninsk fel på bloggen som jag ska checka med min blogg-host vad det kan vara.
(Mamma, pussa och krama Alice och Antonio från mig!)
Underhållning när jag var som mest uttråkad
En kille ställde sig strax intill mig, drog fram gitarren och började med att fånga allas uppmärksamhet i vagnen. Han berättade att han har blivit tvingad av sina kompisar att köra en trudelutt och sjunga en visa i varje vagn på tåget. Han började lira på gitarren och sjöng "Jag är en fattig bonddräng" (den där sången som Alfred sjunger i "Emil i Lönneberga").
Hans kompisar stod och skrattade medan de filmade och fotograferade. Eftersom den där gitarren i princip snuddade vid mig, så hamnade jag i deras svensexa-video och -foton. Givetvis kunde jag inte låta bli att hålla mig för skratt, för det var verkligen underhållande när tågresan började kännas som mest uttråkande.
Killen avslutade showen med att håva fram en liten plastpåse och sa något i stil med att: ".Och nu när jag numera är en tågmusikant har jag också blivit tvingad av mina vänner att tigga några slanta av er...". KLOCKRENT!
Stockholm-Göteborg
Nu sitter jag på tåget mot Göteborg med mitt mobila bredband som faktiskt fungerar väldigt bra. Det är till och med bästa möjliga täckning just nu. Hade föväntat mig att det skulle gå supersegt på tåget, men icke!
Det gick bra att vinka hejdå till barnen när jag lämnade dem hos "mummu" imorse. De hade inga som helst problem att jag lämnade dem, men själv fick jag en stor klump i magen när jag satte mig på bussen på vägen in mot stan och visste inte riktigt vad jag hade gett mig in på. Att åka till Gteborg - utan barnen - kanske låter som en bagatell för många men jag saknar dem otroligt mycket redan nu!
På tåget fick jag plats vid ett bord som jag delar med en liten familj med en mamma och två barn (pojke ca 9 år, flicka ca 12 år).Snett bredvid mig sitter en mamma med ett litet spädbarn i 4-5 månaders åldern. När jag ser dem påmins jag om alla resorna till och från Sala som jag gjorde med Alice när hon var liten. Dra upp barnvagnen genom de smala dörrarna, leksaker som kastas åt alla håll och blöjbyten i en skakig toalett. Alice brukade somna på tåget för att det vaggadeså mycket och jag ser att den lilla bebisen bredvid mig också verkar gilla när det vaggar...
Lördag 4 juli - Pippi-kalas!
Bild från igår när Alice fick äta smultron a'la "Pippi-style"!
Godmorgon lördag!
Idag är jag uppe med tuppen och försöker klura ut ifall jag har packat med mig allting som behövs. Inte förrän jag packade ner massor av ombyten till barnen förstod jag hur länge jag ska vara utan dem. Ända till imorgon kväll... Det är mer än 1½ dygn och den längsta tiden någonsin. Det känns som en stor klump i magen, men vi alla tre kommer ha roligt och det är jag övertygad om.
Medan jag är i Göteborg på Mammablogg Galan, så kommer Alice och Antonio vara hos mina föräldrar. Styvfar är i Roskilde just nu (och skryter gärna om att han har full tillgång till mediaavedelningen och backstage), men min mamma och syskon kommer vara där samt att min mormor också kommer.
Det ska bli en kalaskul dag för barnen för det ska bli Pippi-kalas med massor av ballonger, lekar och pannkakor. Självklart kommer Alice även att klä ut sig till självaste Pippi Långstrump.
Mammablogg galan imorgon!
Lekpaken idag på eftermiddagen/kvällen
Det är så typiskt mig att vara ute i sista minuten!
Imorgon bitti väntar en tidig väckning för jag ska ta tåget till Göteborg. Det blir en många timmar lång resa och jag ser framemot ett spännande dygn på Mammablogg galan! Saken är den att jag inte ens har börjat packa väskan, har inte förberett mackor för tågresan och jag borde definitivt ta en dusch innan jag lägger mig i sängs också...
Nu ska jag sätta fart här så att jag får åtminstone några timmar sömn... Är det bara jag, eller är ni fler som alltid packar väskan kvällen/natten innan det är dags att resa?
Efter regn kommer solsken!
Efter regn kommer solsken! Det blev en stund på stranden idag trots att det åskade imorse.
Det var dessutom skönt och ljummet i vattnet, så jag vågade äntliiigen doppa mig ända upp till axlarna!
Antonio simmar som en haj.
Det blev en härlig dag fast den började med ösregn och migrän - men allting blir som man själv gör det till! Tyvärr visar jag inte fler bilder än så här, för barnen ville bada nakenfis.
Presenter
Alice öppnar paket i skuggan
Alice fick ett paket på posten från sin farmor med saker som hon har köpt i Ecuador.
Det var en t-shirt, kofta, väska, klänning, hårspännen/snoddar och mössor (till Antonio också).
Denna bilden på Alice tog jag igår när hon provade klänningen som låg i paketet. Det var verkligen hett ute och hon svettades, så hon var inte på humör för att bli fotograferad. Hon blev i alla fall glad för alla fina sakerna och tackar jättemycket!
Fredag 3 juli
Vi hade planerat att åka till stranden idag, men himlen öppnade sig imorse och det bröt ut ett enormt åskväder och ösregn.
Barnen tyckte att det var spännande med alla blixtar och dunder.
Väderomväxlingar ger mig migrän och jag hade känningar redan igår kväll. Denna gången slapp jag dock ha lika ont som jag annars brukar ha, tack gode för det! Jag kände mig till och med tillräckligt kry för att ta en promenad ute, och under tiden hann himlen bli klar och fin igen och nu är det återigen sommar och sol hos oss!
Det sägs ju att det är behagligt att bada strax efter att det har regnat, så det kanske blir en dag på stranden ändå. Jag har nämligen fått hålla mig i skuggan de senaste dagarna på grund av att huden började flagna på ena axeln, men nu är jag redo för solen igen!
P.S Grattis till min storebror som fyller 24 år idag!
Tävling avslutad!
GRATTIS! Du önskade Rambo-motiv i storlek barn 2 år och herr medium.
Jag kontaktar dig på mejladressen som du lämnade i kommentaren!
"Titta, mamma. Sopbilen kommer!"
Härmed vill jag också tacka sopbilen för de 3-4 minuter lugn och ro som du skänker mig varje gång du åker förbi oss.
REA-fynd
Klänning från Elise Ryan
På tal om Nelly.com, så har jag ett paket som fortfarande ligger på posten och väntar på att bli hämtad. Det ligger bland annat en klänning, två par skor, två skärp, hårsnoddar, Hawaiian Tropic och lite annat där i... Jag gillar förresten det faktum att det är fri frakt på kommande beställningar i 14 dagar efter senaste köpet.
Hot sunny day
Vi har ätit frukost på balkongen och redan vid klockan 08:30 var det 25ºc varmt. Det dracks mer än vad det åts frukost kan jag tala om för er...
Jag skulle verkligen behöva göra ett städryck hemma, men det härliga vädret lockar oss ut istället. Det leder till att jag bara skjuter på det hela tiden och det börjar mer och mer likna ett bombnedslag. Det går ju inte att städa på kvällarna heller, för då är man trött och bara vill ta det lungt. Som igår kväll till exempel, då jag verkligen hade peppat mig hela dagen att jag skulle städa, men det slutade med att jag satt i soffanoch hade filmkväll när barnen hade somnat.
Bloglovin' har en ny design som jag gillar skarpt! Det är en sjukt bra och smidig tjänst för alla som läser bloggar, då man enkelt ser vilka det är som har uppdaterat. Klicka bara på detta lilla plusset för att prenumerera på min blogg:
Alice vill ha...
.. de här stövlarna!
Vi var i en skoaffär idag och skulle jag titta på skor till mig själv, varpå Alice sa:
"Jag VILL INTE titta på de här skorna! Mamma, det här är bara skor för mammor! VAR ÄR BARNSKORNA?!".
Hon styrde sin nos rätt in på barnavdelningen och blev förälskad i ett par Pippi-stövlar som dessutom var lila och rosa (hennes favoritfärger). Hon VILLE ABSOLUT ha dem, men eftersom att hon redan har två par stövlar som passar henne fick jag övertyga henne om att de inte behövdes:
"När dina fötter har växt så mycket att de stövlarna som du har hemma nu inte passar längre, då kan vi köpa ett par nya stövlar till dig. Då kan du få ett par Pippi-stövlar. Okej?"
Hon gick med på det (!). Efter alla gånger som hon har lagt sig på golvet, stretat med armar och ben, slagits, rivits och gallskrikit, så kändes det som en total befrielse att slippa det! Det har testats gränser i två års tid, men efter regn kommer solsken och nu äntligen börjar hon växa ifrån den värsta perioden.
Och nu är det lillebrors tur istället (jag tar ett djuuupt andetag och räknar till tio)....
Vi smakade förresten på årets första vinbär idag. Det ser ut att inte dröja särskilt länge till innan vi kryper runt i buskarna med varsin burk för att plocka hem vinbär. Det är rena lyxen att vi har massor av vinbärsbuskar här i området där vi bor.
Smart förvaring
I den nya Ellos-katalogen fastnade jag för en vit badrumsmöbel med en utfällbar tvättkorg. Det är en kanonsmart inredningsidé för den som inte gillar att ha en synlig tvättkorg ståendes i badrummet.
Den enda detaljen som inte föll mig i smaken är de stora runda fötterna på möbeln, så jag googlade efter "utfällbar tvättkorg" i hopp om att finna liknande men utan önskat resultat.
Bilderna är lånade från Ellos.se
Onsdag 1 juli - med bilder från igår
Jag lånar Antonios bandana
Alice, Antonio och min lillebror duschar
Mina älsklingar
Lite lek i parken, förstås.
Ännu mera svalkande dusch.
Gott efter utomhusvistelsen.
Tiden går verkligen fort (när man har kul!), för tänka sig att det REDAN är den 1:a juli. Vi har hela denna månaden kvar att njuta av semestern och sedan kastar vi oss in i vardagen igen.
Det återstår bara att se hur det blir med den saken, för efter lite mejlande fram och tillbaka fick jag veta att jag inte har blivit beviljad att studera HT2009 eftersom att jag inte har skickat in en ny ansökan. Trodde inte att man behvöde skicka in nytt för varje termin eftersom att jag angav vid första början att jag skulle studera tre terminer.
Minns att de började krångla redan vid första början då de hade skrivit upp mig på klassrumsstudier fast jag hade sökt distansstudier, men jag lyckades ju få det tillrätta ändå. Jag hoppas att jag hinner få studierna beviljade i tid nu så att jag kan fortsätta med dem.
