Nu kommer mina kollegor jubla för att jag äntligen har tagit av mig mina leggings och mina bleka ben ska få skymta fram! Jag tycker nämligen att det känns "naket" att ha bara ben på jobbet, så under mina shorts har jag så här långt haft leggings på mig. Men så varmt som det är ute nu, så är det faktsikt bäst att skippa dem!

Idag var jag morgonpigg, förresten! Jag skulle egentligen vakna 06:30, men av någon konstig anledning var jag piggare än piggast redan klockan 05:00 och hade jättesvårt att somna om. Så, jag tog en dusch, fyllde en maskin med smutstvätt, vek in lite rena kläder, torkade rent diskbänken, gjorde mig en kopp kaffe, klädde på mig, sminkade mig, sopade golvet i hallen... Ja, och nu sitter jag här och slöar med kopp kaffe nummer två och inser att jag kunde ha vaknat typ nu istället.

Jag tar ställning mot barnaga den 1 juli!

Sedan den 1 juli 1979 har det varit förbjudet att slå barn i Sverige. Men i majoriteten av världens länder anses det fortfarande vara ok att slå, smiska, knuffa eller dra i håret – i alla fall så länge du gör det mot ett barn och kallar det uppfostran. Med andra ord försvarar många vuxna ett beteende mot barn som de aldrig skulle acceptera mot sig själva.

Vi kan vara stolta över vår lag mot aga, men det finns mycket arbete kvar även i Sverige. En undersökning från Linköpings universitet och landstinget i Sörmland visar att ett av sju barn utsatts för misshandel i hemmet. Och drygt 10 % av barnen som deltog i undersökningen har upplevt våld mellan de vuxna i sitt hem. Det är helt oacceptabelt! Alla barn, i hela världen, har rätt till en trygg uppväxt utan våld.

För att uppmärksamma alla de barn som far illa uppmanar Rädda Barnen alla att ta ställning mot barnaga genom att bära något vitt den 1 juli – en hatt, en tröja eller en vit ros i knapphålet. Gör som jag – klä dig i vitt på torsdag!

Den vita dagen är ett enkelt och billigt sätt för alla att i en årligt återkommande manifestation visa sitt stöd FÖR barn och MOT våld.

... tittat på barnen när de har lekt "affär".


... ätit en god tonfisksallad till lunch sittandens på gräsmattan.


... beundrat hur fint mina barn leker tillsammans och vilket fantastiskt samspel de har!


... hejat och peppat mina barn att våga klättra högt!


... varit ute på en tur i skogen och letat efter häxor och troll "som bodde här för TIO år sen", enligt Alice.


... gått barfota över stenar, barr och kottar.

Bilder från eftermiddagen kommer strax!

Grattis världens finaste Alice på namnsdagen!

Jag älskar dig så mycket, min lilla solstråle!
/mamma

Igår kväll när vi skulle sova, satte jag på Lugna favoriter på radion. När vi låg i sängen började jag sjunga med i en låt, och Alice sa:
- Mamma... Kan du sluta sjunga? Vi kan leka "Tysta leken börjar nu, den som pratar åker ut".

Suck, jag har letat efter mitt VISA-kort i över en timme nu...


Nämen oj, så fort jag startar webcamen sitter plötsligt båda barnen och trängs i mitt knä!


De trängs om vem som får synas mest i skärmen.

Jag blir så arg på mig själv! I över en timme har jag sprungit runt hemma och letat efter mitt VISA-kort. Jag minns att jag använde kortet senast i fredags kväll. På lördag morgon plockade jag upp det ur en ficka när jag skulle tvätta kläder. Men vad gjorde jag av kortet sen då? Det enda jag minns är att jag lade det någonstans bara "så länge". Varför kunde jag inte bara öppna väskan och stoppa det i plånboken där det SKA vara?

Nej, för nu är kortet helt borta! Jag har kollat fickorna på alla kläder i smutstvätten, rotat bland alla nytvättade och invikta kläder i garderoben. Jag har finkammat alla skåp och lådor. Jag har krypit ner och kollat under varenda möbel hemma. Till och med lyft på madrasserna i min säng för att kolla om det har halkat in däremellan och givetvis mellan soffdynorna också.

Jag hittar det ingenstans. Det blir liksom inte så lätt att köpa spackel och målarfärg utan pengar. Det blir liksom inte så lätt att måla väggarna utan spackel och målarfärg.

Suck. Surt när man VET att det ligger någonstans hemma, men inte kan hitta det. Ja, nu har jag klagat färdigt och ska göra mig en latte istället.

No-to-self: när du hittar något som ligger på fel plats, så lägg det genast där det ska vara! Tänk aldrig att du ska lägga det någon annanstans "så länge", för du kanske inte hittar det sen.

Minns ni detta?


Jag är bland de första i Sverige som har fått den stora äran att prova LEGO® Spel! Av fyra olika spel som kommer att säljas i butik från och med augusti, så valde jag att prova Creationary - en LEGOiserad version av klassikern Pictonary.

Idén är riktigt kul enligt mig som är uppvuxen med dessa färgglada byggbitar! Spelet är bra - det uppmuntrar till logiskt tänkande och kreativetet. Jag tror att de här kommer sälja bra till hösten och kommer stå på väldigt många barns önskelista till jul!

Antal spelare: 3-8
Ålder: 7+
Tid: 30-60 minuter

Jag minns inte vad det stod för rekommendationspris på de fyra spelen, men jag tror att det var någonstans kring 199-399 SEK.


"Titta, mamma... LEGO! Vad ska man göra med allt det här?"


"Åh... Det här är en likadan som jag har hemma!"


"De röda ska vara där... De blåa där... De gråa..."


"Vilken fin tärning det blev!"


Ni vet väl hur Pictionary och charader funkar? Creationary är lika enkelt. Man ska bygga det som bilden på kortet visar, och de andra ska gissa vad det är. Plättlätt!

I instruktionshäftet ges spelregler till fyra olika varianter av spelet, men jag lovar att man kan komma på ännu fler än så! Korthögarna med olika många frågetecken är baserade på tre olika svårighetesnivåer på saker som man utmanas att bygga i spelet.

Här är några exempel:


Det kanske ser lätt ut, men det kräver en hel del skicklighet! Ja, prova att bygga en dammsugare, sopbil, fläkt eller vulkan. När jag byggde det sistnämnda lyckades jag åtminstone så väl att Alice gissade på: "en hög med pinnar som brinner".

Jag gjorde mig inte besväret att förklara spelregler för Alice nu, som var mitt uppe i att upptäcka allting i sin egen takt och prova sig fram. Spelet är ändå rekommenderat från 7 år och hon är lite drygt 4½ år bara, så det får ta sin tid det behöver.

Alice tittade istället på bilder och lät sig inspireras...Jag blev imponerad över hur duktig hon är!


En gräsklippare.


En blomma.

Så här långt kan jag verkligen rekommendera LEGO® Spel. Nu är jag grymt sugen på att samla ihop ett litet gäng som vill prova spela med mig.

P.S: Det är mycket möjligt att det dyker upp en tävling någon gång framöver då ni har chansen att vinna just ett LEGO® Spel... Jag vet inte när, men håll utkik!

Bilden är från maj 2009

Den här kommentaren är lite svår att återberätta för att det är mest tonen i orden och kroppsspråket som gjorde det så himla kul, men jag gör ett försök...

Alice satt och ritade en teckning på en flicka som satt och körde en bil. Hon gjorde detaljerna riktigt noggrant, med ratten, fyra hjul, ett golv och ja, till och med en telefon. Sedan ger hon sin välarbetade teckning till lillebror, varpå han säger helt entusiastiskt, nästan så att det låter som en falsk glädje till och med:
- Ååååh, tack snälla Alice! Vad fint... Vem är det som har ritat? Åhh... Tack snälla. Vad glad jag blir. Åh, så fint. Tack, tack så mycket, älskling.

Jag skrattade så mycket att ögonen tårades, men sedan klev Antonio upp och gav Alice en varm kram och en puss på kinden och bara fortsatte tacka för teckningen. Bara en liten stund senare fick jag höra en annan kul kommentar från lilleherr...

Antonio drar upp tröjan och visar sin mage. Alice säger att den är tjock.
- Nej, den är inte tjock. Den är rund och fin!, svarar Antonio.

Förstår ni hur mycket skoj jag har på dagarna, eller?

Ett batterigrepp landar i min brevlåda nästa vecka!

Juni förra året. Jag vill ha sommar och sol igen!

Jag gick ifrån lite tidigare från jobbet igår (vi hade utvärderings-, och planeringsdag) för att delta på sommaravslutningen på mina barns förskola. Det blev en hel del gjort på jobbet, men jag tror att jag missade en hel del viktigt också. Jag kunde bara inte stå ut med tanken att alla andra barns föräldrar ska komma på sommaravslutningen, men att mina barn bara står där och undrar vart mamma är... Det är klart att jag skulle komma!

Barnen gungade, åkte rutschkana och sprang omkring, det bjöds på korv med bröd, saft och kakor. Sedan sjöng hela förskolans barn några sånger för alla mammor och pappor, men mina barn var inte alls med på noterna...
Antonio ville hellre sitta bredvid mig på våran söta gröna filt med vita prickar på, medan Alice åtminstone stod i den fina raden av barn. På något vis hade hon hamnat mitt bland alla två- och treåringar, men storleksmässigt passade hon in där för alla barn i hennes egen ålder (4-5 åringarna) var ett huvud längre.
När alla barnen sjöng sneglade Alice bara ner i marken och sökte ögonkontakt med mig några gånger, och jag kunde läsa på hennes blick vad hon ville säga: "snälla, ta mig härifrån nu!". Jag sjöng med i sångerna och gjorde rörelser, vilket fick henne att se lite gladare ut.

Missförstå nu inte, men Alice älskar att sjunga och uppträda! Hon älskar att visa sina cirkuskonster, hitta på egna sånger och dansa loss. Bara inte inför en stor publik med främmande människor. Hon har, precis som jag, scenskräck. Jag får ta och glömma min scenskräck inför ikväll då jag ska delta på ett föräldramöte på jobbet för alla nya föräldrar som ska skola in sina småttingar till hösten. Det kommer att gå så bra!

Bild lånad från Skönahem

Jag föll pladask för det här barnrummet när jag bläddrade i inredningsmagasinet Sköna hem för några månader sedan. Sedan dess har jag haft bilden sparad på datorn som inspiration, och jag låg faktiskt igår kväll och tänkte på alla de härliga färgerna innan jag somnade.

Barnrum ska vara färgglatt och locka till lek, men utan att det ser alldeles för rörigt ut. Det tycker jag att inredarna till det här rummet har lyckats bra med! Basen är helt vit och det är endast detaljerna i rummet som är färgsprakande, vilket gör att det är lätt som en plätt att ändra stil i rummet om man nu skulle känna för det. Vimplarna och flygplanet som hänger i taket gör det där lilla extra i rummet, liksom den iögonfallande mattan.

Liten inköpslista:
Matta, STRIB från IKEA, 1595:-
Stolar, Milla från MIO, 290:-
Sänghimmel, FABLER från IKEA, 129:-
Vimplar, från Sprall, 425:-

Välj allra helst en kväll när det stormar och regnar ute. Samla ihop en lagom hungrig familj och laga tacos tillsammans. Låt barnen hälla ut gräddfilen och majsen i skålen, dela tomater och gurka och röra om i köttfärsen.


Duka upp i vardagsrummet, gärna på ett kakfat dels för en festligare touch men också för att inte ta så mycket plats på bordet (å andra sidan verkar det som att barnens fötter hittar att parkera på den överblivna platsen...).


Välj en lämplig film som alla i familjen kan se. Mina barn valde "Prinsessan och Grodan" som är en alldeles ny film hos oss. Tack, Disney!


Filmen till ära bär Alice Prinsessan Tianas gröna halsband (från ett tidigare nummer av Prinsessan-tidningen).


Låt barnen ta sin egen mat. Hoppsan, Antonio tog en klick guacamole på högen med tortillas istället för på sin egen tallrik!


Hur var det med bordsskicket hos oss? Antonio ville nog bara försäkra sig om att inget guacamole blev kvar på skeden.


Tallrikarna blir i alla fall välfyllda med grönt och nyttigt!


Gräddfil är smaskens!

När magarna är mätta och eftertexterna börjar rulla, så starta om filmen för att se den en gång till!

Sötnöten busar i vagnen!

- Mamma, jag vill ha vatten, sa Antonio när han vaknade imorse.
Jag hämtade ett glas vatten och han drack.
- Det här hjälper. Det gör så att det blir bra på min axel, sa han efter några klunkar.
- Vad bra, men ska du inte ha din vanliga medicin?, frågade jag.
- Nej, svarade Antonio.
Sedan pekade han på 8-förbandet och sa:
- Nu kan jag ta av den här, det är bra nu...


Om det bara hade varit så enkelt att vatten hade en läkande effekt! Men Antonio är en tapper kille. Han var uppe och lekte igår, klättrade lite i soffan och tog sig upp i min säng med hjälp av endast en arm. Wow! Han har äntligen börjat bli mer och mer sig själv i rörelserna, vilket glädjer mig enormt. Det har varit otroligt jobbigt att se mitt lilla barn ha så ont och höra honom klaga på smärtan.

Förra natten ville han sova i vagnen, men inatt sov han i min säng som vanligt igen. På natten hade han lyckats rulla åt sidan, trots att han hade en massa kuddar som stöd. Den skadade sidan kom lite i kläm, så han viskade "aj, aj" med en ynklig röst i sömnen. Sedan vaknade han, drack lite vatten, kissade i toaletten och vi satt och pratade en stund innan vi båda två somnade.

Ända sedan vi kom hem från sjukhuset natten mellan tisdag och onsdag har vi bara varit hemma. I onsdags morse var vi iväg en snabb sväng till förskolan, affären och apoteket bara, men sedan dess har vi bara varit inomhus. Idag ska jag arbeta, men jag har fått lov att ta med mina barn till mitt jobb. Deras förskola har ändå planeringsdag och håller stängt, dessutom kan jag ha full uppsikt på Antonio och kan se hur han fungerar i förskoleverksamhet med sin skada. Det brukar ändå vara lugnt hos oss på fredagar, så det kommer gå finemang!

... sushi i kylen just nu!

 

Två av mina läsare vinner varsin flaska med solskyddskräm från Eucerin till sitt/sina barn. För att vara med och tävla ska du:
- Lämna en kommentar under detta inlägg och berätta vad du helst gör en solig dag!

Tävlingen avslutas 10 juni. Lycka till!


Som förälder oroar du dig säkert för hur solens starka strålar påverkar de allra minsta. Då kan det vara tryggt att veta att du har tillgång till marknadens bästa solskydd!

Tidningen Råd & Rön har precis utsett Eucerin Sun Kids Spray SPF 50+ till marknadens bästa solskyddsprodukt för barn. I ett test av nio ledande märken fick Eucerin högsta sammanlagda betyg och nådde även de högsta betygen i kategorierna UVA- och UVB-skydd. Läs gärna med om testet på www.radron.se

Med detta kan hela familjen slappna av och vara trygga i sommarsolen med en solcreme som är lätt att applicera, extra vattenresistent och dessutom oparfymerad.

Eucerin® säljs endast på Apotek, rekommenderas av dermatologer och har en kliniskt bevisad hudtolerans – även för känslig och allergisk hud. Ca pris är 190 kr.

OBS! AVSLUTAD!!!

Alice hade ett litet paket att hämta på posten idag. Kan ni gissa vad?

... och doppade fötterna i vattnet!

Vi gick lite längre ut i vattnet också några vändor fram och tillbaka, men sedan började det blåsa och solen gick i moln, så vi satte oss på strandkanten och grävde i sanden en stund istället. Det blev lite kyligt att sitta där allt för länge, så vi gick hem igen.

God morgon på er!
I min lilla svacka börjar jag känna mig bättre nu tack vare alla underbara människor som jag omges av och för att jag själv har tagit mig tid att andas ut lite. Undet inlägget jag skrev för några dagar sedan fick jag många fina kommentarer av er och en läsare hade skickat en tänkvärd dikt:

Att vara stark är inte att aldrig falla,
att alltid veta eller att alltid kunna.
Att vara stark är inte att alltid orka skratta,
att hoppa högst eller att vilja mest.
Att vara stark är inte att lyfta tyngst,
att komma längst eller att alltid lyckas.

Att vara stark är att se livet som det är,
att acceptera dess kraft och ta del av den.
Att falla till botten,
slå sig hårt men alltid komma igen.
Att vara stark är att våga hoppas
när ens tro är som svagast.
Att vara stark är att se ett ljus i mörkret
och alltid kämpa för att nå dit..

Vår tids paradox är att vi har högre byggnader, men lägre tålamod. Bredare motorvägar, men smalare synvinklar. Vi slösar mycket, men har kvar lite. Vi köper mer, men njuter mindre av det.

Vi har större hus, men mindre familjer. Mer bekvämligheter, men mindre tid. Vi har större klasskillnader, men mindre sunt förnuft. Mer kunskap, men mindre omdöme. Fler experter, men mer problem. Mer medicin, men mindre välmående.

Vi har flerdubblat våra ägodelar, men reducerat vår uppfattning om värde. Vi pratar för mycket, älskar för sällan och hatar för ofta. Vi har lärt oss att klara dagen, men inte att klara ett helt liv. Vi har lagt år till livet och inte liv till åren.

Vi har varit hela vägen till månen och tillbaka, men har problem att korsa gatan för att möta den nya grannen.

Vi har besegrat yttre rymden, men inte den inre rymden. Vi har städat upp i luften, men förorenat våra själar. Vi har lyckats bryta ner atomen i mindre bitar, men inte våra egna fördomar.

Vi har höga inkomster, men lägre moral. Vi har fått ett överskott av kvantitet, men ett underskott av kvalitet.

Vi lever i en tid av dubbla inkomster, men med fler skilsmässor i en tid av vackra hus, men brustna hem. Det är en tid då det finns mycket i skyltfönstret, och ingenting på lagret.

-Okänd Författare-

... leka i snön och ta årets första dopp i soluppvärmt vatten på samma dag!