du beskrev att du levt med våld i hemmet hela din uppväxt och (givetvis!) tagit skada av det, kanske på ett sådant sätt att det gjort att du hamnat i vålsamma förhållanden, och själv blivit utsatt för kvinnomisshandel. nu drar jag en paralell till killar som växt också växt upp med våld i hemmet (alltså sett sin mamma bli misshandlad av sin pappa och kanske själv också). som tjej identifierar man sig med sin slagna mamma? som kille identifierar man sig med pappan som slår? teresa, VAD HADE HÄNT OM DU VARIT KILLE MED SAMMA UPPVÄXT? jag söker INGA ursäkter (för det finns inga) för killar/män som misshandlar psykiskt och eller psykiskt, jag vill bara veta VARFÖR??
SVAR: Jag tror inte att män som slår kvinnor alltid har blivit utsatta för våld i hemmet. Jag tror att män som överhuvudtaget inte har någon respekt för andra människor har en tendens att bli våldsammare.
Jag kan själv jämföra med mina två bröder (18 pch 24 år gamla), som levde under likadana hemförhållanden som jag. Båda har fast förhållande och har en otroligt bra respekt för kvinnor. Jag tror att de under sin uppväxt har lärt sig hur man absolut inte behandlar en kvinna och det är jag stolt över.

OM du hamnade i ett förhållande och första slaget kom, skulle du gå?
SVAR: Jag skulle gå DIREKT utan tvekan. Jag vet att jag förtjänar bättre än så.

Jag har en fundering, kanske för privat men Vad är det för rättegång du ska på?
SVAR: I torsdags var jag på rättegång angående misshandel m.m. som jag blivit utsatt av av mitt ex.

Jag skulle vilja veta lite om din bakgrund, uppväxten och så.
Jag vet att du haft det tufft men inte riktigt på vilket sätt. Det hör inte till vanligheterna att någon som haft det väldigt jobbigt i sin uppväxt utvecklar ett sådant självförtroende som du har, och all denna kärlek, kärlek, kärlek till dina barn. Hur skall man kunna ge det om man inte fått någon själv?
SVAR: För att ta reda på mer om bakgrund så kan jag hänvisa dig till mina arkiv, så slipper jag dra upp allting igen.
Men jodå! Jag har fått massor av kärlek under min uppväxt, men endast ifrån min mamma då jag inte har haft någon lämplig fadersgestalt. Hon har dessutom "smittat av" sin styrka till mig och det är tack vare henne jag har kunnat överleva allting jag har gått igenom. Varför mina barn blir överrösta med kärlek är förstås för att jag älskar dem oändligt mycket och vet precis vad de inte ska behöva genomlida under sin barndom. Jag vill ge dem en lycklig barndom med mycket kärlek och tid.

Ska du flytta?
Till större eller mindre i så fall, och är det långt från var du bor nu?
SVAR: Den 1:a november flyttar vi till en liiite större lägenhet. Det blir precis här i krokarna, men ett bättre läge. Närmare till affären och närmare till förskolan. Jag "byter ner" mig från nybyggt till nyrenoverat, men får därmed också en något billigare hyra för fler kvadratmeter.

Undrar hur det går med dina studier..det var ju något strul med antagningen...Blir det så att du jobbar denna termin istället och fortsätter läsa nästa???
SVAR: Ja, det där med antagningen funkade lite konstigt. Jag hade först sökt för hela utbildningen och fick besked om att jag hade blivit antagen. Då läste jag första terminen och på sommaren väntade jag på brev angående kursstaterna till hösten, men eftersom det inte dök upp ringde jag skolan och fick beskedet att man ska söka på nytt inför varje termin. Då hade ansökningstiden redan gått ut, men jag gjorde ett försök ändå. Tyvärr hörde jag inget från skolan innan det var dags att studera igen och har ännu inte gjort det, så det är bra att jag fick möjlighet att jobba istället!

Jag undrar hur det blev med din utbildning till barnskötare? Pluggade inte du på 50% förra terminen, eller blev du klar innan sommaren?
SVAR: Jag pluggade 100% (och jobbade deltid) i våras. Som det står ovan så har jag inte fått besked om höstterminen, men senast till våren ska jag plugga igen så att studierna blir slutförda.

Har funderat lite, du behöver inte svara om du känner att det är för privat. Har fått känslan av att du har det rätt bra ekonomiskt? Undrar lite om du har några tips på hur man kan spara mer pengar, när man har en ganska låg föräldrapenning men endå vill kunna leva och uppleva så mycket som möjligt med sitt barn och man utan att behöva jobba massa extra nu under ledigheten? Har du sparat pengar sedan tidigare eller har du bara en väldigt bra inkomst just nu? Tacksam för svar :)!
SVAR: Jag har absolut inte en bra inkomst. Jag är liksom ensam försörjande av två barn, så jag får helt enkelt göra det bästa av situationen. Mitt bästa tips är att ha ett buffertkonto som det automatiskt dras in pengar till från vanliga kontot. Det gör nytta för mig de gånger jag känner att pengarna inte riktigt räcker till; te.x denna månad då jag inte ens har någon lön eller annan ordentlig inkomst utöver barnbidrag och allt det där.

Vad tycker du om utomhusdagis?
SVAR: Förskolor med utomhuspedagogik, även kallade "Ur och skur"-förskolor verkar toppen! Har aldrig jobbat eller haft mina barn i sådant, men Alice's första förskola påminde mycket om den pedagogiken. De startade dagen med frukost och samling utomhus, vistades ute under dagen, åt lunch ute, sov ute, åt mellis ute... och ja, gick i princip in bara när de skulle pyssla, måla eller byta blöjor. Fast de målade och pysslade utomhus också i och för sig. Det är ju känt att barn håller sig friskare om de vistas mycket utomhus då bakterierna inte sprids lika lätt, så jag tycker absolut att man ska vara utomhus med barnen så mycket det går!

Ska ni vaccinera er mot svininfluensan?
SVAR: Nej.

Hur många barn max skulle du vilja ha?
SVAR: Svårt att sätta en siffra. Det får framtiden avgöra!

När började din mage att synas? Med Antonio respektive Alice?
SVAR: Jag minns inte riktigt i vilken vecka, men det berodde också på vad jag hade på mig för kläder. Minns att Antonio syntes betydligt tidigare eftersom att han var mycket större och jag redan hade varit gravid kort innan.

Hur upptäckte du att du var gravid med Alice/Antonio. Vilka var dom första tankarna och känslorna?
SVAR: Jag blev glad båda gångerna. Att få barn är den finaste gåva man kan få! De första tecknen var trötthet och illamående med Alice. Med Antonio fick jag en "känsla" som är svår att beskriva. Jag visste helt enkelt att det var något på gång.

Tog du reda på könen under graviditeten?
SVAR: Ja, och det stämde båda gångerna.

Jag undrar bara hur det går med språket för både Alice och Antonio? Läspning, svårt att uttala vissa bokstäver/ord m.m?
SVAR: Antonio har ett bra ordförråd och gör sig bra förstådd, kan böja på ord och räkna. Han kan prata några meningar åt gången och ibland kan meningarna bestå av upp till 5-6 ord. Uttalet är bra, men inte helt korrekt. Alice har också ett bra ordförråd, men hon har svårare att uttala ord, men gör sig förstådd ändå. Hon pratar i långa meningar och böjer orden korrekt, så själva språket klarar hon fint.

Jag älskar namn, och jag förstår och respekterar att du inte vill avlsöja vad dina barn heter (utöver Alice och Antonio så klart) men jag skulle tycka det va superkul att veta hur du tänker angående övriga förnamn (mellannamn i folkmun). Heter de bara ditt efternamn eller även pappornas. Har du tagit inspiration från deras rötter eller någon betydelsefull person.
SVAR: Alice Felicia Teresa och Antonio William Léon är deras namn.
Felicia klingar fint med Alice och betyder lycka. Teresa kommer efter mig, såklart.
William tyckte jag lät fint, och Léon valde jag både för att få namnet mer spanskklingande och för att han var beräknad att födas i lejonets tecken (men blev jungfru istället).

Jag undrar vad/hur du gör/har gjort för att stärka din självkänsla efter allting du varit med om?
SVAR: Jag har tagit god tid på mig att fokusera på mig själv och barnen - vårat liv. Jag har gjort sådant som jag tycker om att göra och mår bra utav. Sedan har jag lärt mig att sluta grubbla på jobbiga saker och fokusera på nuet. Det är viktigt för mig att njuta av stunden och göra saker som jag mår bra utav.

Enligt min mening så ser Antonio mer sydameriskansk ut än Alice. Ser Antonios pappa också mer sydamerikansk ut än Alice pappa? Eller har bara Alice fått lite mer svenska drag från dig?
SVAR: Bådas pappor ser sydamerikanska ut, men det finns ju flera olika folkslag därifrån; indianer, stadsbor, mulatter, svarta osv... Därför har de också lite olika drag.

den här frågan är väll inte så rolig, men om det fanns drakar skulle du då vilja ha en?
SVAR: Haha, jo rolig var den! Skulle inte vilja ha en drake... Usch, vad läskigt! Var skulle den få plats, liksom?

Och hur lång är du?
SVAR: 163 cm kort.

Er du helt svensk? Eller har de søte barna dine utenlandske fedre?
SVAR: Mina föräldrar är från Finland, men själv är jag född i Sverige. Alice's pappa är från Ecuador och Antonios pappa är från Colombia.

Jeg lurer på om du er adoptert, eller om din mor eller far er utenlandsk?
Har du flere helsøsken?
SVAR: Läs svaret ovan. Jag har ett helsyskon och tre halvsyskon. Ser dock inte på dem som helor eller halvor, utan syskon allihopa!

Du verkar så himla positiv till livet och jag skullle gärna vilja att du skriver ännu mer inspirerande inlägg om din syn på livet. Det här kanske inte blev en fråga men jag undrar om du vill dela med dig av dina tankar och tipsa lite om hur man lär sig att uppskatta livet så bra som du gör?
SVAR: Tack! Minns att jag skrev en del "pepp-inlägg" förut, men då började folk påstå att jag målar upp en rosaskimrande drömvärld och glömmer helt och hållet bort verkligheten. Det är olika hur man uppfattar sånt, men jag skulle helt klart vilja sprida lite mer av min positiva syn på livet.


Hur ser nattningen ut hemma hos er?
SVAR: Oftast blir det kvällsbad, men ibland skippar vi det och läser saga istället. Sedan tar barnen på pyjamas och dricker välling (Antonio i flaska och Alice i mugg). När det är klart borstar vi tänderna och sen blir det läggdags. Antonio somnar oftast av sig själv, men Alice vill ibland att jag ligger en stund bredvid henne och pratar. Ibland kan det vara lite sång, musik eller godnattsaga vid läggdags.

Sover barnen i samma rum än? Och isf undrar jag hur du gjorde för att "vänja" dom vid det.
SVAR: Efter Thailandsresan i februari ville barnen absolut sova i min säng eftersom att vi hade samsovit under våra två veckor på hotellet. För att avvänja dem flyttade jag först barnens sängar in i mitt sovrum. Efter ett tag flyttade jag tillbaka deras sängar i deras rum, så nu sover de som vanligt igen.

kan inte du berätta lite hur du sköter ekonomin?
(du behöver inte berätta vad du tjänar och måste betala och blablabla)
SVAR: Pengarna ramlar in på kontot mellan 20-27:e varje månad och då är det dags att betala alla räkningar, och en liten summa läggs in på ett buffertkonto. Sedan ser jag till att det finns pengar till mat, nöje, kläder och andra planerade utgifter inför den kommande månaden... men även oväntade utgifter! Ja, vad ska man säga... Jag planerar och sköter ekonomin som vilken annan familj som helst?



Jag undrar hur viktigt du tycker det är att köpa och äta ekologisk mat. Vet att du köper endel ekologiska kläder!
SVAR: När den valmöjligheten finns så väljer jag oftast ekologiskt. Vad gäller frukt och grönsaker handlar jag i princip alltid ekologiskt för att undvika besprutningsmedel. Mjölk, fil m.m. är också alltid ekologisk. Kött, kyckling och fisk i den mån det går. Sedan försöker jag handla närodlat, säsongens varor och väljer gärna bort sånt som innehåller mycket konserveringsmedel, färgämnen och andra konstiga saker. Visserligen är inte det sistnämnda en ekologisk tanke, men ändå.

Har du börjat fundera på vilka vinterkläder du ska ha till dina barn i år? Funderar själv på en Troll overall till min dotter. Kommer ihåg att du var nöjd över troll overallen som Antonio hade förra vintern! Skulle du kunna tänka dej en sådan till Alice också?
SVAR: TROLL är den bästa overallen jag har haft till mina barn, och bättre än någon annan överall jag har sett på te.x mitt jobb eller min bekantskapskrets. Ull är ett supermaterial, overallen är otroligt slitstark, helt vattentät men ändå tunn och skön att ha på sig! Överväger starkt att barnen får varsin TROLL-overall i år. Om någon förresten är intresserad av Antonio's TROLL-overall som han hade förra året (storlek 86), så finns den till salu...

Tar du kort manuellt? & är du självlärd eller har du gått en kurs?
SVAR: Alltid manuellt, och jag är självlärd.

Har du ensamvårdnad över båda barnen?
SVAR: Jag har ensam vårdnad över båda.

Har papporna umgängesrätt?
SVAR: De har inte begärt något ännu.

Brukar barnen fråga efter sina pappor?
SVAR: Nej. Alice har redan fått klart för sig att alla familjer ser olika ut. En del bor med sin pappa, andra inte. En del bor med sin mamma, andra inte. En del har storasyster, andra har lillebror... Och en del har inga syskon alls. Hon accepterar läget som det är nu. Hennes familj ÄR mamma och lillebror och det är hon stolt över.

Kommer du att berätta för dina barn om deras våldsamma pappor om de frågar eller vad kommer du ange som anledning till varför de inte får träffa pappan?
SVAR: Om fler frågor dyker upp, så ska jag göra så gott jag kan för att besvara dem, men endast beroende på hur mogen jag anser att barnet är att höra sanningen.

Jag undrar om du har något slags "hopp" om barnens pappor, dvs att de ska ordna upp sina liv och en dag vilja bli delaktiga i sina barns liv? Är det i så fall någon utav dem som du tror mer på än den andre? Har de någon gång försökt ta kontakt med sina barn?
SVAR: Jag förväntar mig ingenting av dem. Jag tror varken mer eller mindre på den ena eller andra.

Har ingen av papporna träffat sina barn eller visat intresse?
SVAR: Alice's pappa har visat noll i intresse, men Antonio's pappa kanske jag får utreda saken med.

Var rättegången med antonios pappa eller med alices pappa?
SVAR: Antonios.

Har du anmält dem båda?
SVAR: Ja, men jag hade inte ork nog att slutföra anmälningarna med Alice's pappa, så det lades ner. Det var så långdraget med både grov kvinnofridskränkning, misshandel, olaga hot m.m.

Vad säger tex Alice farmor om situationen?
SVAR: Hon läser min blogg och vi har sporadisk kontakt för att Alice och hon ska kunna träffas ibland. Då diskuterar vi helst inte det förgågna utan fokuserar på nuet. Jag kan inte föra talan om hur hon tänker kring allt som har hänt, men hon känner till en del saker i alla fall.

Jag undrar om du pojkvän eller dejtar någon? Anledning till varför jag frågar är för att det ibland har dykt upp bilder på dig tillsammans med barnen tex på stranden i somras. Bara för någon vecka sen ändrade du bloggens rubrik och tog bort ordet "ensamstående" och i bloggbeskrivningen tog du bord "singelmamma". Så då undrar jag om du har någon på G där eller?
SVAR: Jag väljer sjäv vad jag vill dela med mig av i bloggen. Resten är privat.

Om du träffade en pojkvän skulle du skriva det i bloggen eller hålla det helt hemligt?
SVAR: Hålla hemligt... Och avslöja när jag anser att det är bra läge att göra det.

Jag undrar om du sparar några pengar till dina barn och hur mycket isåfall?

SVAR:  Ärligt talat, nej. Jag prioriterar istället att ha ett buffertkonto ifall något oväntat skulle ske. Däremot har jag haft sparkonto i tankarna, men har aldrig fått tummen ur... Men än är det inte försent!

Har du fått ensam vårdnad om Antonio ännu?

SVAR: Ja, i januari förra året.

Pratar Alice och Antonio någonting om sina pappor och hur mycket vet dom om sina pappor?

SVAR: Alice har lite smått kommit in på ämnet pappor (vid treårs ålder börjar barn identifiera sig med andra), för hon ser ju pappor som hämtar från förskolan varje dag. Hon har inte kommit med konkreta frågor, men jag har pratat med henne och berättat om hur olika familjer kan se ut. Hon vet numera att alla barn inte bor med sin mamma eller pappa, och att en del barn har två pappor eller två mammor istället för en av varje.
     Hon själv är medveten om att hennes familj består av mamma och lillebror, vilket hon accepterar väl. När hon har tittat bland gamla fotografier har hon sett att hon har haft en fadersfigur, som numera är bortglömd. Hon har då sagt att; "Jag hade en pappa när jag  var en liten bebis, men nu bor jag med min mamma och lillebror".

Kommer du att berätta pappahistorien för barnen när dom blir stora?

SVAR: Att känna till sitt urpsrung är viktigt för människor, men hur mycket och vad som är lämpligt är berätta beror på person, mognad och ålder.

Jag undrar om du funderat nåt på om du ska tala om för barnen hur deras pappor är/var och hur mycket du tänkt berätta? Att de är halvsyskon och så?

SVAR: Första frågan är redan besvarad ovan. Sedan måste jag bara påpeka att jag inte tänker på att mina barn är "halvsyskon" med varandra, fast de biologiskt sätt är det. Jag är själv uppvuxen med 4 syskon, varav endast ett "helsyskon", och jag har aldrig sett någon skillnad på dem. Att mina barn har olika pappor tycker jag därmed inte att spelar någon större roll, men givetvis är det något som de kommer vara medvetna om, om inte Alice redan är det... Ett sätt att få det på tal utan att skapa större frågor kring det är att benämna deras fäder som te.x "Antonios pappa" eller "Alices pappa". Därmed blir det upplyst redan från start, så att det inte blir en större chock för dem när dem blir äldre och börjar undra på riktigt.

Har barnen någon kontakt med sina farföräldrar?

SVAR: Alice har sporadisk kontakt med sin farmor, farfar och farbror, men Antonios farföräldrar har inte visat något intresse av att vilja ses. Dock sprang vi på hans farfar av en slump i ett köpcentrum en gång när Antonio var några månader gammal, och det blev ett hastigt möte.

Hur lång är Alice och hur lång är Antonio?
SVAR: Ingen av dem har särskilt långt att falla ner till marken om de ramlar! Nej, men ärligt talat så vet jag inte exakt. Alice är i alla fall något kortare än sina jämnåriga (pga att hon är för tidigt född), medan Antonio är normal och på gränsen till något längre om man ska titta på deras tillväxtkurvor i BVC-journalerna.

Varför har du ingen kontakt med din biologiska pappa?

SVAR: Jag anser inte mig själv behöva återuppta kontakt med honom efter flera års frånvaro.

Skulle även vara intressant att få veta lite mer om din uppväxt, jag har förstått att den var ganska strulig? men jag förstår om du vill hålla det privat.

SVAR: Tack. Den håller jag privat.

Varför skriver du inte ut ditt efternamn?

SVAR: Jag tycker inte att det är nödvändigt.

Trivs du i Stockholm/Sverige?

SVAR: Jag trivs jättebra, och Sollentuna är den bästa ort som jag någonsin bott i (har även bott i - håll i er nu: Eskilstuna, Flen, Gävle, Märsta, Malmköping, Vallentuna, Sala...). Dock skulle jag inte tacka nej till att spendera mer tid utomlands!

När du först blev gravid med Alice, kom du ihåg din första tanke ? Kände du att du ville behålla henne direkt?

SVAR: Jag kommer inte ihåg den första riktiga tanken, men däremot alla känslorna. Det var både rädsla, förnekelse men samtidigt spännande och fantastiskt. Att fullfölja graviditeten var ingen fråga, det var en självklarhet.

Vad är det bästa resp. värsta med ett vara ung mamma?

SVAR: Helst av allt vill jag inte placera mig själv i ett fack utifrån min ålder, men att jag är relativt ung och mamma är ett faktum. Åldern anser jag inte som avgörande i min roll som mamma och vill att min omgivning behandlar mig som vilken annan mamma som helst. Detta verkar de flesta acceptera, så jag ser i alla fall inga svårigheter på den fronten, även fast det inte förekom i frågan.

     Vad som är bäst respektive värst är svårt att svara på, för jag har inget annat att jämföra med utifrån mina egna erfarenheter. Många skulle antagligen svara att värst är studierna som ev. inte är slutförda eller att man inte har fått någon ordentlig karriär med stadig inkomst (detta är givetvis individuellt), men jag anser att allting går att ordna efter att man har fått barn också.

Det absolut bästa är att jag i tidig ålder fick veta vad meningen i livet är. Det är mina egna barn.

Undrar även som du saknar någon man(Pojkvän) i ditt liv Eller om du är nöjd som det är??

SVAR: Jag har valt att hålla biten om mitt privata kärleksliv utanför bloggen, men kan svara på att jag är NÖJD som det är nu.

Känner du dig ensam ibland?

SVAR: Nej, jag har ingen anledning att känna mig ensam.

Skulle du vilja ha fler barn i framtiden. Ungefär hur gammal vill du vara då?

SVAR: JA! Jag kan inte säga någon direkt ålder på när, men jag vill gärna slutföra mina pågående studier, ha ett stadigt förhållande och gärna ett fast jobb innan.

Vilken är din favorit bok och vad lyssnar du på för musik?

SVAR: De enda böckerna jag läser är barnböcker (och studielitteratur), och jag tycker att Busiga Bebben-böckerna är rätt skojiga. Och vad för musik jag lyssnar på? Ja, det är mest barnlåtar eftersom det är vad som spelas mest hemma hos oss. Annars har jag varierande musiksmak, men helst av allt lyssnar jag på reggae när jag behöver chilla, och reggaeton när jag vill ha lite mer fart!

Favvomat?

SVAR: Tacos, thai- och kinamat, lax, sushi...

Vad är det bästa/värsta du vet?

SVAR: Bästa: mina barn. Värsta: all slags orättvisor.

tror du på giftermål?

SVAR: Jag tror på statistiken som jag har läst om giftemål, och därmed att många slutar i skilsmässa. Skulle jag dock känna att jag har funnit RÄTT, så skulle jag kunna tänka mig att binda mig till den personen. Ett äktenskap är inget jag strävar efter för det går precis lika väl att ha ett förhållande utan att gifta sig. Sedan finns det rättsliga skillnader mellan sammanboende och gifta, vilken kan vara en trygghet för många.

Har du något favoritprogram på tv och vilket är det isf?

SVAR: Nej, jag tittar i princip aldrig på TV och de kanaler jag har sänder nästan inga bra program. Förr var jag dock trogen mina favoritserier; Desperate Housewives, Weeds och Sex and the city. Inte längre.

Finns det någon problematik enligt dig att lägga så stort fokus på barnens kläder? dvs att din treåring kan olika klädmärken osv. finns inte risken att man då värderar sig själv allt för mycket efter hur man ser ut?

SVAR: Barnkläder är ett stort intresse för mig, och på den vägen har Alice lärt sig vad olika loggor heter. Jag tror inte att det har mer påverkan på henne (eller Antonio för den delen) än för barn som bär kläder med Spiderman, Hello Kitty, Pippi Långstrump m.fl. Barn har nog till och med lättare att skapa sig en självbild eller identifiera sig med dessa ovanstående figurer på kläderna än med små loggor.

     Barn lär sig värdera sig själva på så många andra sätt än genom kläderna. Framför allt tror jag att man blir som mest påverkad av hur man blir bemött av andra. Att berömma barnens positiva egenskaper och visa vad som är rätt och fel, tror jag att ger dem en god grund till att skapa sig en egen uppfattning om sig själva - och vad som är viktigast hos varje person, nämligen individen.

Vilken klädstil har du?

SVAR: Det beror på humör, tillfälle och väder! På jobbet och hemma föredrar jag att ha enkla H&M-kläder. Favoritplaggen kommer dock från OddMolly, NoaNoa, Nolita och HunkyDory, men de används inte lika ofta. Annars har jag en stooor samling utav Fornarina-jeans och diggar märket Ed Hardy.

Har du bra självkänsla?

SVAR: Åhja! Den har jag successivt byggt upp från och med sommaren 2007, efter att den gång på gång hade rasat. Äntligen kan jag säga att NU har jag bra självkänsla!

Har du några råd att ge till andra kvinnor som har varit i samma situation som dig? Tänker då på dina ex, hur de har behandlat dig.

SVAR: Ett enkelt, men värdefullt råd: inse ditt eget värde och förstå att du förtjänar bättre!

Jag undrar
1. Är du feminist
2. Vad betyder det att vara feminist, för dej.

SVAR: Jag "bakar ihop" frågorna!

Jo, feminst för mig innebär strävan efter att skapa jämnställdhet mellan män och kvinnor. Det har inget med manshat, bränna BH:n och inte-raka-benen att göra, eller på annat sätt sticka ut i den kvinnliga könsnormen. För mig handlar det om kvinnor och män ska ha lika rätt ekonomiskt, politiskt och socialt, vilket jag givetvis tycker att är en självklarhet.

Ditt bloggnamn? Tumadre vart kommer det ifrån? Efternamn?

SVAR: Jag hade svårt att komma på en bra titel till bloggen och vad jag än provade, så var det redan upptaget. När jag slutligen skrev "dinmamma" och såg att det var upptaget, så provade jag "tumadre" istället. Tu madre = din mamma på spanska, och varför det blev spanska är för att mina barn har hälften av sina rötter från latinamerika. Det var ett ledigt domän, så jag körde på den! Yo, mama!

Detta kunde inte komma mer lägligt. Jag tänkte nämligen och har tänkt länge att fråga dig vad man ska tänka på när man skaffar sig en systemkamera? Jag har kollat runt på många modeller och märken men jag kan inte bestämma mig och detta handlar om okunskap eftersom jag inte vet vilka funktioner och annat jag ska leta efter. Då tänkte jag på dig eftersom du har en kamera och tar mycket fina bilder. Du kanske har några tips?

SVAR: Det är svårt att vägleda eftersom att du själv berättar att du inte vet vad du söker. Dessutom är jag inte mer än en glad amatör vad gäller fotografering. Däremot kan du fundera på hur mycket du är beredd på att betala för en kamera och utgå därifrån. Sedan kan det vara en god idé att du besöker en butik där du har möjlighet att testa vilken kamera som känns bekvämast att hålla i handen, för det är en bra förutsättning om man ska ta många bilder. I princip fungerar alla systemkameror likadant, men ju dyrare desto mer avancerad. Därför kan det vara en god idé att börja med något enkelt för att vid ett senare tillfälle uppgradera sig om man känner det behovet.

Undrar lite hur det har gått med allt? Ang Tex rättegång osv.. (Du Behöver inte svara om du tycker det e kännsligt)

SVAR: Ja, det är en bra fråga. Det undrar faktiskt jag med! Rättsväsendet är ju inte den allra bästa alla gånger, men det är i vilket fall beslutat att åtal väcks och rättegång kommer att bli av. När vet jag dock inte, och hur långt i processen vi har kommit vet jag inte heller.

Vad läser du för bloggar?

SVAR: Inrednings- och fotobloggar.

Ungefär hur många bloggar följer du varje dag?

SVAR: Jag har över 50 bloggar på min Bloglovin'-lista, men jag följer inte dem alla dagligen utan tittar mest in när jag känner för det eller har tid.

Och kan du skriva 5 av dina favoritbloggar?

SVAR: Bloggkommentatorerna, Inspirationsdesign, Etthusivitt, Nevnarien, Versatile är några inspirerande bloggar.

Hej!

Jag undrar ifall Antonio har börjat gå ännu?

Kram

Du har supersöta barn:)

SVAR: Tack! Han går utan stöd, men kryper ibland också för att komma fram snabbare. Utomhus är det dock svårare för honom att gå med alla tjocka kläder och klumpiga skor.

Min bästa väninna har en dotter med Downs Syndrom och jag tycker din son har de typiska dragen som hör till syndromet.

SVAR: Hade han haft det skulle det stå i bloggen. Antonio är halvcolombian och halvfinsk och har sina drag därefter tillsammans med en gnutta underbar babyfett.

Frågor om barnens pappor och min ekonomi är det som ni har varit mest nyfikna på. Det är nog för att det är två ämnen som jag sällan talar om i bloggen...

EKONOMI

1) Jag undrar hur du har råd med allt för du har ju skrivit att du bor i ett nybyggt hus med dyr hyra men ändå har du råd att shoppa massor av märkeskläder till barnen, äta ute osv...? Jag förstår inte hur det går ihop eftersom du har berättat att du får underhåll bara genom f-kassan och att barnens pappor inte betalar nånting och du har ju bara föräldrapenning nu va?

2) fick du ett stort skadestånd? är det därför du klarar dig så bra?? för jag kan inte förstå hur det annars går ihop... du är inte ensam om att vara ensamstående... känner många som är det och jag är själv det. och jag prioretarar mitt barn framför mig, precis som du gör. men inte kan jag köpa märkeskläder och gå ut å äta och sånt som du gör. så hur sjutton gör du? många som undrar. kanske dags att vara på det nu.

SVAR: Okej, det är nog dags att göra det här klart för er som undrar.

Först och främst; jag är helt självförsörjande. Barnens pappor bidrar inte med ett öre. Det underhållsstöd som jag får kommer från försäkringskassan. Utöver det har jag bostadsbidrag, barnbidrag, min föräldrapenning (som för övrigt var sista fulla utbetalning denna månad) samt min lön för bloggen.

Ja - hyran är svindyr, jag shoppar en hel del och äter ute lite då och då. Men jag har inga lån, inga avbetalningar och inga dyra bensinpriser att betala då jag inte ens har körkort. När alla räkningar är betalda (Internet, mobil, laptop, tv-avgift, el, hyra osv.) och månadens matpengar är undanlagda har jag några tusenlappar att röra mig med och därmed kan jag unna oss saker. Om jag till och med säljer på Tradera har jag ytterligare en slant extra.

BARNEN

Hur långa är Alice och Antonio?

SVAR: Jag vet faktiskt inte. Det var länge sen vi var på BVC.

Varför är dom så söta? :)

SVAR: Jag återkommer när jag vet svaret, för jag undrar också.

hur uttalar man Antonios namn? e d A N T Å N I O, eller A N T O N I O (Nijo)

SVAR: Skulle nog säga att det är mer som det förstnämnda.

Har Alice träffat sin farmor mer än dom gångerna som du har skrivit om?

SVAR: Tre gånger tror jag att de har setts och jag har skrivit om alla de gångerna i bloggen.

Vad säger Alice:s farmor om det som hänt?

SVAR: De gånger vi har träffats har vi gjort det för att hon och Alice ska lära känna varandra, så vi har inte gått in i såna diskussioner mer än bara lite hastigt. Hon är givetvis ledsen för att det har hänt en hel del dåliga saker, men hon är glad över att Alice har det bra nu och inser att läget är bäst som det är nu.

Har Antonio träffat ngn från sin släkt ?

SVAR: Nej, men en gång sprang vi på hans farfar av en slump i ett köpcentrum så de fick hälsa på varandra.

Vad var Alices och Antonios första ord?

SVAR: Alices första ord var MAMMA. Det missbrukade hon länge innan det kom nya ord.

Antonios första ord har kommit i stort sett samtidigt; mamma, äta, titta, hejdå, Alice, flaskan osv. Dock med hans speciella bebis-uttal.

OM MIG OCH FÖRÄLDRASKAPET

Har du några dolda talanger?

SVAR: Om du menar sånt som jag sällan/aldrig berättar om i bloggen... Ja, då finns det massor! Kan nämna några: Jag kan nå med tungan upp till nästippen. Jag är grym på att måla/teckna/rita. Jag kan dansa salsa. Jag kan gå snabbt med överfulla glas utan att spilla (har jobbat som servitris).

Vilket är ditt drömjobb?

SVAR: Jag har inte bestämt mig ännu.

Du måste nog vara världens mest positiva mamma, som har småbarn som faktiskt kan vara vädligt jobbiga, hur lyckas du? (att vara så positiv alltså)

SVAR: Efter att ha haft motgångar i 19 år och till slut tagit mig ur allting har jag lärt mig en hel del saker... Bland annat att uppskatta vardagen. Istället för att se svårigheter med allting har jag en förmåga att vända på det och fokusera på det lilla positiva istället.

Vilka drömmar har du för framtiden?

SVAR: Köpa bostadsrätt, skaffa körkort och bil, hitta ett jobb som jag trivs med och fortsätta ta hand om min lilla familj så att vi mår bra.

Har du någon kontakt med din riktiga pappa? Du nämner bara din mamma och hennes man annars... :)

SVAR: Nej, inte alls.

Är de svårt å vara ensamstående mamma ?

SVAR: Enligt mina erfarenheter är det ENKLARE att vara singelmamma än att ha ett samboförhållande som inte fungerar. Så som det är just nu trivs jag bra med.

Skulle vilja veta vad det tuffaste du gått igenom som mamma är... för alling kan ju inte vara guld och gröna skogar?? det jag syftar på är tex fördomar, ekonomi? ensamstående... Hmm you name it. helt enkelt vad som varit tufft.. Ser upp till dig;)

SVAR: Den tuffaste perioden var när jag hade sambo. Då hade vi ingen koll på vare sig ekonomi eller städning. Nu när jag sköter allt på egen hand funkar det mycket bättre!

PAPPA-FRÅGOR

Kommer du nångång berätta för dina barn om deras pappor, och vad dom har gjort/vad du har varit med om?

SVAR: Ju äldre de blir desto mer kommer de få veta. Det finns ingen anledning att dölja något. Ärlighet varar längst, men den är full av taggar så jag kommer bespara de från alla de jobbigaste detaljerna.

Om dina barn kommer vilja ha kontakt med sina pappor i framtiden kommer du då isåf uppmuntra dom till det?

SVAR: Det är upp till dem. Jag kommer varken uppmuntra eller neka.

Polisanmälde du barnens pappor och fick de något straff i så fall?

SVAR: Självklart gjorde jag det - det SKA man göra om man råkar ut för det jag gjorde! Dessvärre funkar inte rättsystemet så bra som den borde... En del åtalspunkter har lagts ner och andra är fortfarande under utredning men det går i snigelfart. Detta trots att det finns starka bevis och dokumentationer.

Men va hände med ex:et?

SVAR: Jag går inte in på detaljer, men det går nog att rota fram en del genom mina arkiv.

Varför lämna han er?

SVAR: Jag gjorde det.

ÖVRIGT

Vad använder du för fotoprogram? tycker du att det är svårt att redigera bilder?

SVAR: Photoshop CS3. Det är svårt att lära sig, men när man kan det så går det galant. Har fortfarande en hel del kvar att lära för enligt mig kan jag knappt någonting.

Hur gamla var din mormor och din mamma när de fick barn? Var de också unga?

SVAR: Om jag inte har helt fel så var min mormor 19 när hon fick första barnet och 20 när hon fick min mamma. Min mamma i sin tur var snart 20 första gången och 23 när hon fick mig.

Vilka egenskaper tycker du är viktigast hos en förälder?
SVAR: Ansvarsfull, tålamod, självförtroende för att klara av uppgiften.

Lekfull, pigg, glad och underhållande för att göra uppgiften roligare.

Jag fick ett par frågor ifall det är svårt att sköta om barnen när man har långa naglar...

Nej, jag tycker att det går helt utmärkt! Det är däremot lite krångligare att skicka SMS. Och nej, jag anser inte att jag har sabbat mitt förhållande med mina barn för att jag har tagit på ett par lösnaglar, som någon påstod. Jag tror att varenda mamma själv kan avgöra om hon klarar av att ta hand om barnen och ha långa naglar. Annars är man bara dum om man prioriterar sitt eget utseende före barnen. Om det blir svårt är det ju bara att plocka bort dem...

Jag tror att jag har trampat över en tröskel nu när jag börjar tycka att det är underhållande att läsa dumma kommentarer.

Bakgrund och förflutet

(OBS! I detta stycke kan det hända att jag "talar i gåtor". Ni får helt enkelt läsa lite mellan raderna då jag själv har valt att begränsa det jag skriver om just detta!)

1) Jag och många andra har kommit in i efterhand och bara läst delar av ditt förflutna. En sammanställning på så mycket som du känner att du vill berätta hade uppskattats.

Här kommer en kortfattad sammanställning utan att det blir för detaljerat:

- Min uppväxt talar jag inte mycket om, då jag anser att det är alldeles för privat. Min mamma och familj läser detta och det skulle antagligen riva upp gamla sår. Kan säga att det är mycket våld inblandat och en hel del andra saker som jag inte ens vill nämna och vi har varit tvungna att flytta från det ena stället till det andra vid ett flertal tillfällen. Fick otippat nog dålig självkänsla på grund av en otrygg uppväxt vilket resulterade i att jag hamnade i destruktiva förhållanden och en hel del problem som tonåring.

- Alices pappa har jag inte skrivit mycket om. Men han hade många personliga problem och var våldsam. Hans våld ledde till att Alice föddes drygt en månad för tidigt och vi blev tvungna att flytta till ett skyddat boende för att vara säkra ifrån honom.

- När jag träffade en ny kille flyttade jag ihop med honom, flera mil ifrån min egen familj. Det fungerade bra ett tag, tills han också visade sig vara ett svin. Jag var redan gravid andra gången när jag upptäckte det. Även han var våldsam och gjorde det ena felet efter det andra både mot mig och Alice. Jag går inte in på detaljer, men både jag, Alice och Antonio när han låg i magen kunde ha mist våra liv.

2) Vilken är den största motgången du upplevt?

Jag har upplevt så många, så jag kan inte räkna den ena som större än den andra. Alla mina "stora motgångar" har påverkat mig på ett eller annat sätt.

Mammalivet

1) Önskar du att du hade väntat med att skaffa barn?

Nej, inte alls! Mitt liv vände till det bättre när jag fick barn.

2) Hur har din kropp förändrats sedan dina graviditeter, när det gäller vikt/fasthet/bristningar?

Inte alls mycket. Jag är till och med smalare nu än innan jag fick barn (antar att jag rör på mig ännu mer), kroppen är fortfarande fast och de små bristingarna jag fick under andra graviditeten är borta.

3) Orkar man lika mkt som innan man fick barn?

Det handlar om ens egen inställning. Jag personligen både orkar och har mer lust att göra saker.

4) Hur är det att vara ung mamma och träffa/möta andra killar?

Hittills har det inte varit några problem. Killar har uppskattat att jag är "en mogen och ansvarsfull kvinna jämfört med andra unga tjejer", så det har bara varit positivt. De vet att de har att göra med en tjej som klarar av ansvar och har styrka.

5) Saknar du inte någon gång att vara ung och göra ibland som du vill utan att behöva tänka på andra?

Saker som jag gjorde när jag var yngre vill jag inte göra längre. Nu är barnen med i stort sätt överallt och livet känns mycket bättre och roligare!

6) Hur klarar du att ta hand om Alice och Antonio? SJÄLV?!

Rutiner och fasta vanor är A och O i våran vardag. Sedan flyter allting på helt naturligt.

7) Hur visste du att du var gravid första gången? Tog du ett test för skoj skull eller hade du en massa grav.symptom?

Jag var illamående, trött och "kände det på mig".

8) Har du läst mycket barnböcker och sådana prylar innan graviditeten eller är du bara en natural super mum? :)

Nej, jag hade inte läst något. Jag är en naturbegåvning!

9) Vilka är de finaste minnena du delar med barnen?

Svår fråga. Jag tycker att varje dag är minnesvärd på ett eller annat sätt. Men själva födelseögonblicket, eller stunden man får se sitt barn för första gången slår allt.

10) Tror du att du kommer "ta igen" allt festande du "missat" den här tiden när du är en sisådär 30-40 bast?
Jag skulle då inte själv vilja använda ordet "missat", då jag inte anser att jag missar något. Jag har haft kul i min ungdom och jag tycker att livet med barnen är guld värt jämfört med det.

Jobb och utbildning

1) Då mammaledigheten är slut, ska du jobba eller har du andra planer med livet?!

Jag ska i första hand skaffa mig en utbildning men är ännu osäker på vad. Om jag lyckas få tag på ett jobb vid sidan om vore det super. Funderar på någonting inom vården eller som skribent.

2) Vad gick du för program på gymnasiet?

Samhällsvetenskap/ekonomi.

Framtidsplaner

1) Jag undrar om du nu skulle träffa en man du skulle lita på, skulle du då vilja ha fler barn i framtiden?

Jag har inga planer på det, jag får helt enkelt se vad tiden har med sig. Jag är nöjd med hur livet ser ut just nu.

2) Vilka dina framtidsplaner är när barnen börjar i skolan?

Det är långt kvar till dess! Troligtvis jobbar jag med det jag har utbildat mig till.

3) Hur tror du ditt liv ser ut om fem år?

Jag har jobb, körkort, utbildning och bostadsrätt.

Barnkläder

1) Du visar ju oftast vad du shoppat osv. vilket är kul :) Men hinner barnen använda allt ?

Med två kladdiga barn blir det ofta ombyten, så allting hinner användas! Dessutom är det kul med variation på kläderna, därför har de så mycket.

2) Jag har också lagt märke till att du oftast köper kläder som är anpassade till båda könen, är det därför att det är lättare att sälja eller så att Antonio & Alice kan dela kläder ?
Jag gillar först och främst design som inte enbart är "rosa vs blått" som i de flesta butiker. Därför föredrar jag dansk-designade barnkläder med mycket färger. Många kläder som jag tycker är fina är könsneutrala, vilket är både snyggt och praktiskt. Om de har ett bättre andrahandsvärde kan jag inte påstå. Det beror på.

Om oss, släkt, vänner

1) Vilket land kommer du och barnens pappa/pappor ifrån?

Jag är född och uppvuxen i Sverige men har finska föräldrar. Alices pappa är från Ecuador och Antonios från Colombia.

2) Hur känns det att ha så unga syskon?
Jag har alltid haft småsyskon, så för min del kvittar det. Det är mest kul att barnen har en morbror som bara är ett par år äldre. De kommer hyfsat bra överens (Alice och min bror är antingen bästa vänner eller värsta fiender).

3) Hur ofta träffar du dina kompisar?

Alla jobbar, så jag försöker klämma in en träff med dem när de är lediga, vilket tyvärr inte är så ofta.
4) Vad säger dina syskon (du hade väl små syskon?) om att du e mamma? :)

Mina syskon är bror 23, bror 17, syster 10 och bror 4 år.

De säger inget speciellt om att jag är mamma. De är givetvis glada över att ha två så underbara släktingar.

5) Har du glasögon?
Nej, inte linser heller.

6) Vad var Alices första ord?

Mamma.

7) Vad heter Alice och Antonio i Mellannamn/andranamn?

Alice Felicia Teresa & Antonio Léon William

8) Kommer dina barn få lära sig Spanska?

Om de vill det så skulle det vara roligt! Flerspråkighet är bara positivt!

Pappa-frågor

1) Betalar pappan till barnen underhåll?

Nej, jag får underhållstöd genom försäkringskassan.
2) När träffades ni sist?

Alices pappa: innan Alice föddes.

Antonios pappa: i juni förra året, om man bortser från familjerätten i december.
3) Bryr han sig om barnen?

Jag är inte rätt person att uttala mig om det.
4) Har han blivit pappa igen efter erat förhållande?

Nej.
5) Bor ni på samma ort?

Nej, men relativit nära ändå.

6) Har barnen någon kontakt med pappa?

Nej, inte alls.

7) Det jag undrar är om din dotter Alice aldrig pratar om sin pappa?

Nej, inte alls. Hon har accepterat att hon bara har mamma. Hon vet att "alla andra" har en pappa, men hon reagerar inte särskilt på det.

Så, nu ska jag börja svara på frågorna som jag fick i frågestunden häromdagen...
 
Allmänna frågor om bloggandet

1) Hur går det med bloggen? Har du tjänat något än? :)

Det går bra, tack! Bloggen är min hobby. Jag har tjänat lite grann, men det är inga stora summor vi talar om.

2) Får du många elaka kommentarer?
Nej, de jag hittills har fått går att räkna på fingrarna. Sedan finns ju de som gärna vill tro sig veta bättre om saker och ting som de inte har någon aning om egentligen. I överlag är kommentarerna jag får alltid snälla.

3) Hur länge har du tänkt att behålla bloggen?

Jag har ingen aning.

Allmänna frågor
Vad gillar du? Älskar mina barn och mitt liv. Gillar god mat, inredning, barnkläder, vänner, shopping, skriva och pyssla om mig själv.
Vad gillar du inte?

Kvinnomisshandlare, barnmisshandlare, pedofiler, våldtäktsmän (listan kan göras längre än så), falskhet, lögner, svek, otrohet, dåliga fördomar.
Med vilka ord skulle du beskriva dig själv?

Positiv, ärlig, självsäker, stark och uthållig.
Hur tror du att din mamma skulle beskriva dig?

Stark, humoristisk och duktig.
Vad roar dig?

Mina barn.
Vad oroar dig?

Mina barn.
Stolt över?
Mina barn, vad jag lyckas åstadkomma varje dag och att jag har gått vidare efter mina erfarenheter.
Okänd talang?
Jag kan nå upp till näsan med min tunga

Här är svar på frågor som ofta dyker upp.

1) hur reagerade din familj när du blev gravid båda gångerna ? (du behöver inte svara om det är känsligt)
Svar: Det har bara varit positiva reaktioner. Det första min mamma sa var att hon skulle stötta mig oavsett vad.

2) sen undrar jag när dina barn måste sova på helger ? är det bestämd tid eller får dom vara uppe så länge dom orkar ?

Får Alice välling?!?!?! Är hon inte snart TRE ÅR? ....

Svar:
Alice har inte fyllt 2½ år ens, och jo hon får välling. Det innehåller så mycket näringsämnen som jag vill att hon ska få i sig samtidigt som hon blir mätt i magen för natten. Jag har inga problem med att hon får välling i ett par år till. Det ingår i hennes kvällsrutiner och det är en mysig avslutning på dagen för henne (hon dricker välling bara på kvällen). Inget fel med det.

Många gånger har jag fått frågor i stil med:

"Är det svårt att vara ensamstående till två barn i så ung ålder?"

Att ha två barn innebär givetvis dubbelt så mycket arbete. Jag har fortfarande 24 timmar om dygnet, men har istället två barn som ska vara mätta i magen, två barn som ska ha torra blöjor, två barn som ska nattas, två barn som ska kläs på och två barn som ska dela på mammas uppmärksamhet. Fördelen är att barnen underhåller varandra - mer och mer med tiden. Vilket i sin tur också leder till svartsjuka och konflikter mellan barnen, vilket jag ännu *peppar, peppar* inte har behövt ta itu med särskilt många gånger.

Att vara ensamstående är utifrån mina egna erfarenheter lättare än att ha sambo. Det är ingen hemlighet att jag har haft det struligt med ex-pojkvänner och det har hänt både det ena och det andra, så jag tycker att det är skönt att kunna stå på egna ben nu. Visst kan jag sakna ett vuxet sällskap vid middagsbordet, någon som fixar disken eller lagar maten ibland, någon som sköter storhandlingen eller ger mig sovmorgon och någon att prata med på kvällarna när barnen har gått och lagt sig. Jag gör allting själv, men jag trivs bra med det för då blir saker gjorda på mitt sätt.

Att det är svårt vill jag inte påstå. Jag har haft det svårt i livet och kan inte riktigt jämföra det med att ha barn. Redan från det att jag själv var bebis tills jag lämnade mitt ex förra sommaren har mitt liv kantats av motgångar. Jag har upplevt flera traumatiska händelser som har satt spår i mig. Mina barn förgyller mina dagar och därför vill jag inte säga att är svårt. Det ÄR ett ansvar, men det är ett underbart ansvar för mig. Jag trivs bra som mamma, är bekväm med rollen och allting kommer naturligt.

tänkte på en grej. du tar jättefina och söta bilder men vore det inte roligare med finare kvalité på fotona? tror det lönar sig att investera i en digitalkamera för i framtiden så tror jag skarpa kort där de rätta färgerna kommer fram uppskattas mest. och det finns ju bra kameror till schyssta priser nu för tiden :)

Svar till Lollo -
Jag har digitalkamera, men jag saknar USB-sladden till den. Bilderna jag har på den sparas alltså bara i minneskortet.

Antonio ligger och sover, Alice leker. Jag passade på att logga in här och svara på kommentarer. Det dyker upp lite frågor titt som tätt om utbildning/jobb osv. Tänkte svara på den en gång till så att ni har lite koll.

Innan Antonio föddes jobbade jag som kundtjänst inne i stan. Ett stillasittande kontorsjobb som bara gick ut på att prata i telefon och hela dagarna. Otroligt tråkigt, måste jag säga och jobbigt för kroppen (särskilt när jag var gravid). Jag sa upp mig i samband med föräldraledigheten. Till er som undrar fick jag utbildning om allt som rör sig kring elpriser- och bolag. Annars jobbade mina kollegor med bl.a omega3-frågor, Telenor osv.

Jag gick sam/ekonomi på gymnasiet, men hoppade av när jag var gravid första gången och fick åka in på sjukhus pga illamående. Att jag hoppade av är ingenting jag ångrar,eftersom den linjen var ändå helt fel för mig och nu när jag har fått ett par år extra på mig att fundera, så har jag bestämt mig för att plugga till mentalskötare till hösten/vintern när Antonio börjar på dagis. Detta tänkte jag plugga på distans (dvs på kvällarna) och kombinera med jobb på dagarna, för att slippa studielån. Jobba tänker jag göra inom vården, i och med att min mamma är platschef på ett stödboende och kan ordna ett jobb till mig.

På tal detta, så har jag en blogg som jag gillar att läsa. Det är en anonym skrivare som berättar väldigt bra om hur det är att leva med psykiska sjukdomar, sömnsvårigheter, hur vården fungerar, om mediciner osv. Läs bloggen genom att klicka på länken här.