På bilden. En rondell någonstans i Sverige

Jag är lite sliten idag. Var på jobb igår och drack där några glas glögg och sedan träffade jag upp M på en fest hos designbyrån Amore i Gamla stan. Där bjöds det på 80-tals-rackabajsaren White russian som jag såklart aldrig kunnat motstå.

Kom hem 00:30 men sov dåligt och var svintrött i morse. Lämnade på dagis och sedan till jobbet. I flera dagar nu har jag irriterat mig på bilister som inte kan blinka!!!! När man står i en rondell och tror någon ska rakt fram så svänger de helt plötsligt. Hur svårt kan det vara att lägga på ett tecken och tala om vart man ska!

Jag är i stället övertydlig och blinkar till och med om jag är på en ensam väg och ska svänga. Kanske lite överkurs dock...

Igår kväll tog jag med Lilla skorpan på vernisage igen. Dumt och korkat tyckte T. Att utsätta sig för detta att jaga honom överallt. Men det var fler vänner där med barn i samma ålder. Skillnaden är bara enorm. Dessa barn knallar runt lite men håller sig nära sin mamma som kan sippa på champagne och nafsa på chips. Nåväl. Två timmar senare var vi hemma om än med en lätt svettig och stressad mamma.

På T-banan i morse var det ett helt gäng förståndshandikappade (säger man så?) De var ute med sina vårdare och skulle säkert på något evengemang. De var i ca 20-års åldern och som vanligt blev jag glad över att se mångfalden i vårt samhälle. Men sen slog det mig att man nästan aldrig ser små barn (1-4) år som har samma handikapp. Oftast är det de äldre som man ser. Vad beror det på? Kanske lite konstig tanke men det satt jag och funderade på ett tag

När människor är riktigt små bebisar så är det svårt att se (och märka) ett handikapp men det är som sagt sällan man ser dessa något äldre ute på vift. Någon med en förklaring?

På bilden. Väska från Marrakech

Att shoppa i Marrakesh är fantastisk. Speciellt om man är inredningsintresserad. Puffar i skinn, orientaliska mattor, lyktor, mörk träarbete, byråer i skinn med nitar, osv osv. Men eftersom vi har en helvild tvååring hemma känns det inte så kul att köpa dessa saker bara för att ställa undan då han fortfarande river ner saker. Så jag satsade på andra saker att köpa istället.

En lila sjal, silverarmband, små skålar i lila och silver för socker och salt, tre fina tunikor och så denna väska på bilden. Ett riktigt kap till  jeans, högklackade sandaletter och en blank topp.

På bilden. Från vårt bröllop i augusti


Idag är det en sådan där gäspa -käkarna -ur led dag. Jag är så himla trött. Lilla skorpan har börjat vakna mitt i nätterna och vill ha välling! Skitjobbigt att gå ner i köket och mikra mitt i natten.

Igår kväll tog vi en promenad och sjöng "Är du vaken Lars, har du borstat tänderna, borstat tänderna?" Den tycker Skorpisen är jättekul att sjunga och skriker "täääännnnnerna" så högt han kan. Tänk om han själv kunde vara så intresserad av sina egna. Ibland vägrar han att borsta och jag orkar inte alltid ta den striden. Överhuvudtaget är han inne i en riktigt trotsig period med många utbrott och långa länggningar. Igår tog det nästan prick två timmar att lägga honom. Då är det lite tungt att vara mamma.

Men så tittar jag på den här bilder från vårt bröllop och blir så glad i hela kroppen. Att se alla fina vänner och ens familj samlade så för vår skull. Det är bra med minnen att luta sig tillbaka på ibland.

På bilden. Bibeln

Jag har ju varit helt borta i tio dagar och då menar jag borta. Inte kunnat borsta tänder, klä på mig, gå! stå! i princip.
Jag har haft så ont stundtals att morfintabletterna har varit som sockerpiller och inte hjälpt ett dugg.

När jag hade som mest ont och grät av smärta lovade jag T att aldrig mer gnälla över någonting. Aldrig mer beklaga mig över grus i hallen och dammråttorna under sängen. Aldrig mer vara sur för att han inte hängt upp tvätten eller att något så banalt som att Lilla skorpan slänger mat på golvet skulle få mig ur gängorna.

Jag lovade till och med att börja röra på mig, att träna, gå ut och springa och börja äta rätt kost som krävs för att hålla reda på min trögtänkta mage. Allt detta spelades in på digitalkameran och det är faktisk rätt kul att titta på  och jag är faktisk oerhört glad att jag inte har ont längre utan jobbar idag och är tillbaka till livet. Och tack söta fina besökare för er omtanke!

Sa att jag var tillbaka. Glöm det. Är helt däckad av smärtan som är obeskrivlig. Kan helt enkelt och orkar inte-skriva varje dag. Återkommer så fort jag kan.......

På bilden. Den usla boken "Gravidchock"

Jag ligger ju bara här. Som en plattfisk i sängen och proppar i mig morfintabletter och läser. Just nu har jag precis läst klart Belinda Olssons usla bok "Gravidchock". Banalt och fattigt språk.  Tråkig story och barnsliga uttryck. Dessutom ville jag ju veta hur det skulle bli för karriärsugna nyhetschefen Agata att till sist föda sitt barn men nej, Pprecis där slutar boken!

Tur att jag även lånade "Empati och aggression-om det viktigaste i barnuppfostran", "Mitt barn är ditt"  och "Små barns liv-den känslomässiga utvecklingen mellan ett och fyra år". Däremellan läser jag förstås en massa glamourösa Elle tidningar förstås.

Undrar om jag skulle försöka masa mig ur sängen, ta en dush och äta något?  Jag som sa till Chefen att jag nog skulle vara tillbaka på måndag....
Tack min fina J för uppmuntrande ord....

På bilden, Jag och Marrakesh

Nu är jag tillbaka och jag säger som Britney "Stronger than ever". Jag är lite lyrisk över vår svenska sjukvård. Jag betalar 260 pix och blir av med ett problem som jag lidit av länge. Dessutom tas jag om hand som ett barn och blir hela tiden informerad om vad som händer med mig och vad de gör med alla sladdar och nålar hit och dit.

Jag hann inte ens känna den obligatoriska löksmaken (från konserveringsmedlet i narkosen) innan jag somnade in. När jag vaknar upp får jag finfina skinkmackor och hur mycket socker jag vill i kaffet och de är så gulliga och stryker en över armen och frågar hur ont man har på en smärtskala.

Nu hemma och knaprar starka värktabletter som en kanin men har inte så ont som jag trodde jag skulle ha. Läser och sover medan Skorpisen är på dagis och när han kommer hem vill han krypa upp och säga "Mamma ont". Sedan blåser han och det lindrar miljoner gånger bättre än alla tabletter i världen!

På bilden. E och T fyller upp

E och M kom över och hade med sig skaldjur i stora lass. Hummer, krabba och räkor. Vi stod för ailoi, rhode island sås och hovmästarsås. Till det drack vi kall god champagne. Vilka vänner man har! Sedan premiärsov de i gästrummet med sötnosen C mellan sig.

Igår var vi alla lite sega. Barn vaknar ju tidigt oavsett  vad deras föräldrar haft för sig och vi tog en långpromenad innan de begav sig hemåt.

I morgon ska jag opereras för en sak. Kommer att ha mycket ont och vara sjuksskriven ca två veckor. Ska försöka blogga men kommer nog inte att fixa det de närmsta dagarna.

På bilden. Lilla skorpan ca 10 månader

Jag hittade den här bilden som fick mig att tänka på sommaren. Nu är det väl ända bara fyra månader kvar tills man kan säga att det är vår iallafall. Ikväll jobbar jag på nya nattklubben Amabassadeurs premiär och i morgon lördag har vi skaldjursfrossa hemma. Söndag firar vi Fars dag och sen, ja sen är det en ny vecka igen.

På bilden. En riktigt rolig reklamfilm från Guy Ritchie


Jag gillade Madonna under 90-talet. Med suggestiva låtar som "Rain"  "Frozen" eller magnifika "Take a bow" och favoriten "Express your self"  och naturligtvis catchiga "Vouge" tyckte jag hon briljerade stort.  Den där nya skiten med technotakter i "Ray of light" är inte min melodi.

Däremot har hennes man, regissören Guy Ritchie, producerat en reklamfilm för BMW där han fick obegränsad med pengar att leka med. Han övertalade sin fru och här är faktisk det rätt roliga resultatet.

På bilden. Jag älskar min rosa Sony

Mitt abbonemang går ut om två veckor och det är en operatörsdjungel därute som man behöver machete för att ta sig igenom. Tänker inte förlänga hos Telia och står och väljer mellan Tele2 och Glocalnet. T har Glocalnet och tycker det suger helt. Hans telefon klipper och det bryts ofta fast vi bor i Stockholm.

Undrar över vad ni har för operatör och om det är bra täckning även när ni ringer från glesbygd så att säga? Vore toppen om jag kunde få några kommentarer kring detta...

På bilden. Lilla skorpan är en fena på våttorkning hemma i vårt badrum

Jag hatar den här kylan! Den tränger in överallt och fryser så fort jag är utomhus, hur mycket jag än klär på mig.
Mamma och pappa åker till Sydafrika i dag. De ska se Krügerparken, sova på exlusiva lodger, besöka Soweto och bara njuta i drygt två veckor. Mamma fick maginfluensa i natt!! Gissa hur mycket jag lider med henne. Att sitta på ett plan i det läget är ju fruktansvärt.

Lilla skorpisen har blivit så hjälpsam. Städar, fixar och är till allmän belåtenhet hemma. Om ni läser mitt gamla inlägg "I en annan tid!" så fattar ni vad jag menar. Ikväll jobbar jag på "Allt till Byn" sedan ska jag till öppning av second hand butiken Beyond Retro. Om jag nu orkar vistas i kylan så länge...

På bilderna. Det nya gästrummet högst upp

Denna helg har varit en resa till himlen och ner i helvetet. Var på supertrevlig fest hemma hos goda vänner men blev så bakis på söndagen att jag bara låg i fosterställning och skakade! Tur att Lilla skorpan var hos farmor hela eftermiddagen.

Gästrummet blev klart i fredags och betydligt bättre med en dubbelsäng i stället för två enkelsängar. Sen har vi plockat bort det etniska temat och gjort det enklare utan en massa tjafs.

 på bilden. Det blir aldrig roligare än man gör sig

Detta är förmodligen mitt tråkigaste inlägg hitills. Gillar själv inte att läsa denna typen av inlägg men ibland orkar inte hjärnan prestera mer.

Idag har jag varit ledig. Haft Lilla skorpan hemma från dagis och varit på UnderBaraBarn mässan.  T har fixat det sista i gästrummet så nu är det jättefint. Finare än vårt sovrum nästan och det känns ju lite konstigt.

Har precis tittat klart på Idol och hoppas Andreas vinner. Amanda känns plastig och tillgjord.

I morgon kommer mamma. och är barnvakt.  Vi ska på fest, sova på Ulfsunda Slottshotel och inte komma hem förrän vid 12 på söndag. Kommer att kännas galet konstigt. Så länge har vi aldrig varit ifrån Lilla skorpan tillsamans. Bloggar mer på måndag

På bilden. En vanlig helg hemma hos oss.

Inte nog med att T är hantverkare och sliter och jobbar hela dagarna med att fixa någon annans utbyggnad, träpanel eller nya innertak. När han kommer hem vid 16 fortsätter han hemma med att renovera. Nu är det ett av gästrummen som ska målas, göra ny ventilation och rivas ner taket.

Sedan ska det fortsättas med att bygga badrum på övervåningen och bygga ut köket. Inte en ledig stund har snubben utan stupar i säng vid 23.  Inte konstigt att Lilla skorpan säger "Pappa jobba" hela tiden.