På videon. En helt vanlig morgon hos oss med ett par ovanligt fula Foppatofflor


De é mycket nu som Sauk säger. Igår träffade jag tjejerna och käkade grymt god raggmunk på Svejk. Idag kommer mamma hit och i morgon åker vi till Thailand...Längtar ihjäl mig till att sätta mig på planet med en bunt tidningar och bara koppla av. Landa. Beställa in en iskall Singha (öl) och en Pha thai (nudlar med jätteräkor och jordnötter) och bara stoppa tårna i sanden.
Panos (Panos Emporio) var jättegullig och skickade mig flera baddräkter och handdukar att ha på stranden.

Bandade en videosnutt med Skorpisen som hittade mina fula hemska Foppatofflor (fått dem av min man) Och han var så fin i dem till sin chokladbruna ben så jag var tvungen att lägga upp den på bloggen.

Ska försöka blogga från Thailand beroende på hur schysst hotell vi hittar. Orkar inte leta på ett internethak utan tänker prioritera min sömn, min man och mig själv. Sköt om er er nu så hörs vi annars måndag 4.
Puss

På bilden. Med rätt att parta

När jag började jobba för drygt sju år sedan var vi bara några stackars satar i dörren. Nu trängs vi med små obskyra tidningar, märkliga kändissajter och små tv-kanaler som ingen vet namnet på. Och det  är otroligt irriterande att inte vara herre på täppan längre.

Vi är ett rätt skönt gäng. En sällsam skara individer som har träffats i genomsnitt 2-3 kvällar i veckan för att föreviga fenomenet "kändisfest".
Hasse- är giganten bland oss alla. Med många år på den presspass stinna nacken sätter han skräck i de små blockförsedda hybriderna och hans vakande hököga missar sällan sitt byte.

Fotograf-Jonas är en legend inom branschen. Ingen kan partaja som han och under den hårdrocksprydda t-shirten dunkar ett varm hjärta som bör vårdas med varsam hand.

Micke- är diplomaten i gänget. Likt  scouterna är han alltid redo och tjena hej med varenda snubbe norr om ekvatorn. Älskar sushi nästan lika mycket som jag och är grym på att leverera i tid.

Malin, Molan, Bondeson-Kärt barn har många namn. Bör upplevas och kan endast beskrivas i följande ord: Glad, sur, underbar, kort, fundersam, nyfiken.

Cia-Flyttar lika ofta som andra byter tandborste. Hon lever efter mottot: "Om du förlorar en står det tusen åter" och fotar alltid med högerbenet böjt. Har humör som en bullterrier och kan bitas hårt om det behövs.

Det finns fler av oss men detta får räcka för denna gång och jag säger som Hasse. "Sådärja"

På bilden. Mina senaste inköp

Igår var jag på Guldbaggen och frotterade mig med hela Sveriges filmelit. Jag stod där i min dunjacka och med platspåse från Lindex och fullkomligt rubbade mig mot Lena Endres glittriga blåsa och Jan Malmsjös smoking.
Just a nother day at work.

Jag fyndade i går. Det finns nog inget som får min puls att skena okontrollerat och min annars totala frånvaro av vinnarskalle att gå igång. Igår blev det två fina tröjor från Lindex med stjärnor på till Lilla skorpan (Alla som känner mig vet att jag älskar stjärnor) och Trotsboken. Tröjorna kostade 35:- kronor styck. STYCK! och Trotsboken kostade det  fyrdubbla men hittade massa bra tips och råd i den.

Ikväll hämtar jag mitt nya pass med mitt nya namn och glädjer Skorpisen med att titta på polisbilar samtidigt. Sedan får jag åka hem och vika tvätt eftersom min trötta make glömt betala Viasat räkningen och vi inte har någon tv förrän i morgon. Grrrr!

På bilden. Lilla Skorpan och T har ett "Halleluhja moment"

Denna helg har varit omväxlande. Lördagen grydde med simbassäng för Skorpan och T och städning av byggdamm för mig....Kvällen avnjöt jag och Skorpan hemma hos Jarlemarks på tacomiddag medan T söp skallen i bitar med sina arbetskollegor. De avslutade natten på båten Patricia och fjollorna fick väl gåshud när T svängde rumpan till "I will survive".

Råkade halka in på ensammammamedadhd.blogg.se och förundras över alla dessa fantastiska ensamstående föräldrar. Jag kan för mitt liv inte begripa hur de får ihop det även om jag vet att man måste. Jag kan ju knappt ro livet i land med en delaktig make som fixar hemma, hämtar, lämnar och lagar mat. Ibland vill jag bara lägga tillbaka Skorpan i returluckan på BB och låtstas att allt är som vanligt igen. (Jo, så måste man få känna och säga också) när det är som jävligast med massa utbrott varenda sekund. Heja er alla grymma mammor och pappor därute som kämpar på ensamma. Ni är mina vardagshjältar big time!

På bilden. Äntligen kan Loppan få äta från sin plats

Igår var Calista, 2,  hemma hos oss. Jag lekte tvåbarnsmamma för ett par timmar medan jag förberede wallenbergare och torkade snor, bytte dvds, läste böcker och skalade frukt. Och överlevde.
Helgen blir fullspäckad. Ikväll flyttar vi nog in alla våra kläder i nya walk-in closeten och sovrummet. Sedan på lördags ska T och Lilla S till badhuset och jag ska få bara vara själv och göra vad jag vill. Ett par timmar.

På  eftermiddagen åker jag till Carin och Pierre och hälsar på och senare, vid 18 är det full rulle hemma hos Jarlemarks. T ska ut med jobbet. Söndagen går vi på "Arn" för Farmor har Lilla S hela eftermiddagen.

Nu har jag äntligen, efter ganska exakt 18 månader, kunnat ta ner Loppans (vår katt) mat och vattenskålar igen på golvet, De har fått stå uppe på diskbänken för har man krypande och sedemera vinglande småbarn funkar det inte att ha det på golvet. Det är verkligen en milstolpe. Att Lilla S låter det vara liksom golvlampor, krukor, prydnadssaker etc som vi nu plockat fram igen. Ett tag såg vårt hem ut som en knarkarkvart eftersom vi fick ta bort allt.
Bloggar åter på måndag.
Fråga bara, Någon som kan tipsa om något shysst, lugn ställe på Pkuket? Där det inte är massa dunka-dunka och kommers?

På bilden. Min video från en märklig resa

Förra veckan tog jag gamla hederliga Gröna linjen till Söder för att betala Thailandsresan. Det var mycket folk på ditvägen och klockan var väl sisådär 17. När jag uträttat mitt ärende (Tack alla bröllopsgäster, Ticket checkarna räckte och blev över) gick jag ner i T-banan vid Skanstull.

Mycket folk på perrongen. Hundar, ungar och pensionärer i en salig blandning. Mitt tåg kommer. Destination Åkeshov och jag kliver på för att byta i Slussen. Men när jag kommer in i vagnen är där totalt tomt och jag får samma känsla som inleder filmen "Vanilla Sky". Det känns som om jag klivit in i en annan zon och är helt ensam i Världen. När jag tittar ut hinner jag dock se att alla är kvar på perrongen så min "Matrix" teori stämmer inte. Snabbt som ögat fiskar jag upp min digitalkamera och filmar.

Det är dock en märklig känsla att mitt i rusning, i centrala Stockholm, befinna sig solo allena utan att det finns en käft på tåget. Det har då mig aldrig hänt förut och gissa om jag blev glad då det vid nästa stopp klev på en fyllegubbe med skramlande ölflaskor i sin Systempåse

På bilden. Sötare har jag aldrig sett


Tre saker som alltid finns i min kyl:

Mjölk, grekisk yougurt, smör
.
Frys: Lax, kyckling, bröd
.
Skafferi: Pasta, tomatkross, russin

Handväska: Mobiltelefon, plånbok, nycklar

Sminkväska: Mascara, puder, rouge

Badrumshylla: Deodorant, parfym, ansiktscreme

Skohylla: Boots, converse, sandaletter

Förråd: Julpynt, gamla dagböcker, för stora barnkläder

Hjärna: Barnet, jobbet, pengar

Jackficka: Papper i fall jag måste snyta barn. skinnhandskar, tändare

Kryddskåp: Piri piri, chili, citronpeppar

Balkong: Ingenting. Har en stor trädgård

Barskåp: Whiskey, Vodka, Päronkonjak

Köksbänk: Diskmedel, en mixer, brödrost

Nämn något som gjorde dig glad igår: Köpte nya växter till alla fönster på nedervåningen

Vad gjorde du kl 08 imorse? Åt frukost

Vad gjorde du för 15 min sedan? Hjälpte en kollega med bildräkning

Det sista du sa högt? "Det är bara att säga till igen"

Det senaste någon sa till dig: "Tack L, jag tänkte att du kunde hjälpa mig"

Vad ha du druckit idag? Thé, apelsinjuice

Vad var det senaste du åt? Två mackor, grekisk yougurt med honung.

Vad var det senaste du köpte? En färdig lasagne till lunch

Vad är det för färg på din ytterdörr? Vit

Vad är det för väder hos dig nu? Regnar, mörkt

Godaste glassmaken? Äter inte glass

Tror du på kärlek vid första ögonkastet? Nej. Möjligtvis attraktion

Sover du tungt? Nej, Vaknar vid minsta rörelse

Drömmer du mardrömmar? Drömmer ja. Sällan mardrömmar

Trivs du med ditt jobb? Älskar mitt jobb

Favoritklädsel? Jeans, tunika, boots

Favoritlåt just nu? Alltid "I do" med Stevie Wonder

Vad ser du om du tittar till höger? Dörren till mitt rum på jobbet

Vad gör dig glad just nu? Thailandsresan om nio dagar!

Vad ska du göra härnäst? En telefonintervju med vinnare av en hotelweekend

Höger el vänsterhänt? Högerhänt

Humör just nu? Bra

Favoritgodis? Haribos nappar

Kläder just nu? Svart tunika, mörka jeans, korta gummistövlar

Sommarplaner? Bygga ut huset

Hur många kuddar sover du med? En hög kudde

Spelar du ngt instrument? Nix

Morgon eller nattmänniska? Morgon

Vad är viktigast för dig? Min familj. Min empatiska förmåga, mitt jobb, mina vänner

Är du kittlig? Mycket

Snarkar du? När jag druckit mycket eller är förkyld

Stjärntecken? Stenbock

Äckligaste insekten? Geting

Stökigt el välstädat? Välstädat

Längtar du mest efter just nu?
Sushi och min son. Alltid

På bilden. T i Thailand 2004

Nu är resa bokad. Åker till Thailand 25. Om drygt en vecka alltså. Två flygstolar till Phuket och där kommer vi inte att stanna utan tar oss till något lugnare ställe.

Blir borta en vecka och Lilla skorpan kommer att vara med Mormor. Ja mitt hjärta kommer att blöda men vi behöver få komma iväg. Äta sova, läsa, slappa i lugn och ro. Det är ju trots allt vår bröllopsresa men det blir garanterat den enda vi gör utan Skorpis. Jag tror på att barn ska med och uppleva saker men just denna enda gång får han stanna hemma. Bloggar mer i morgon då jag har dödligt brått nu.

På bilden. Mina fina vigselringar

Helgen har varit bra. Var och badade på Högdalsbadet som jag kan rekommendera föra alla besökare söder om stan.
Det finns stor pool för de minsta barnen där vattnet bara går upp till låret och ruchkanor och figurer att sitta på. Ljummet vatten och stora fräscha omklädningsrum.

Jag är lite ledsen bara över att jag inte kan ha min vigselring. Sedan jag satte stenar i den till bröllopet får jag utslag och som eksem. Jag har ju haft ringen innan och då var det inga problem men vet inte om stenarna kan göra den mindre. Den känns inte mindre utan går att snurra runt som förut men jag använder den aldrig  och det är ju galet. Någon som varit med om något liknade?

På filmen. Lilla skorpan älskar att bada

Igår var jag på Grammisgalan och jobbade. Känns som att hamna på begravning då alla människor är antingen svartklädda eller bara har svårt för att le. Längtade hem till Skorpisen och vårt bad som jag sett fram emot ända sedan jag höll på att frysa arslet av mig på i väntan på taxi.

Väl hemma så tog vi ett långt skönt bad och sjöng "Madicken". Är jag inte en underbar, pedagogisk och fantastisk mamma, ha, ha. Sedan tittade jag på Grammisgalan på tv medan Skorpis drack välling och försökte få Loppan (vår katt) att flytta sig från soffan. En uppgift lika omöjlig som att få Leif Pagrotsky att raka sig.

Ikväll har vi lite fest på jobbet vid 17 men måste hämta på dagis. innan Som tur är kommer Jarlemarks över med wallenbergare så vi behöver inte tänka på middag.

På bilden. Lilla skorpan lyckligt ovetande

Igår efter att jag hämtat på dagis åkte vi till den lokala ICA-butiken för att handla tomater, ruccola och gurka. Det tycker man ju borde gå med en klåfingrig tvååring. Det är ju liksom inte en weekend vi ska handla upp oss för. Allt började bra. Skorpis lallade runt med sin minivagn och vräkte ner oxfilé, fem liter mjölk och några hinkar grekisk youghurt. Jag plockade diskret ur. När han blev nekad en klubba brast helvetet ut.

Jag har förberett mig på detta. I nästan tio månader har jag mentalt förberett mig på detta scenario som man så ofta ser utspelas på en ICA-butik någonstans i Sverige. Jag upprepade tyst för mig själv som ett mantra "Lugn och fin nu" lugn och fin nu". Skorpan ålade sig på golvet som den värsta John Travolta och skrek från botten av sina lungor "bära" mamma bära". Det kom en äldre dam och log mjukt "Inte kan du ligga där och skrika", då går din mamma ifrån dig". och jag lovar, jag har aldrig varit så nära att slå in käften på någon som just då.

Framme vid kassan hände samma sak igen. Ner på golvet och illvrål. Jag tyckte hela affären stannade upp för att se hur jag skulle hantera detta lilla monster. Och vips kom jag på det äldsta och mest föraktade sättet att få någon dit man vill. Mutor. "Vi har pepparkakor hemma" . Kom nu älsklingen så åker vi hem och äter pepparkakor". Att vi sedan inte hade några pepparkakor hemma och det blev ett nytt utbrott tar vi en annan gång.

På bilden. Lilla skorpan gräver

Igår var vi på Ikea. På en timma lyckades jag rädda Skorpisen från att krossa glas på lampavdelningen. Klättra upp på mattorna och gå med skor i en soffa. Gissa om jag längtar till att han går att ha i möblerade rum? Han har mängder med leksaker hemma. Mycket rensas ut med jämna mellanrum och ges till dagis där de får nytt liv. Annat stoppas undan och läggs upp på vinden.

Han gillar leksaker man kan åka/sitta på. Och traktorer som låter och brummar. Just nu ligger vår lära-gå vagn ute på Blocket och nyss såldes resesängen och den mobila matstolen där. Leksakspisen står på tur nästa gång. Det är en enorm ruljans på leksaker och önskar att du kunde tipsa mig om lämpliga tidsfördriv till en tvååring.

På bilden. Lilla skorpan som....tjej

De som säger att de struntar i vilket kön deras barn kommer att få är antagligen befriade från fördomar eller har redan en av varje. Förra helgen hittade Lilla skorpan mitt löshår och vägrade ta av sig det på en timma. Han kände sig uppenbarligen så fin med det på skalpen att han lekte med sitt tåg och stoppade det bakom öronen med en självklar nonchalans. Håret alltså. Inte tåget. Jag tyckte han var jättefin men det tycker jag ju även om han har en potta på huvudet.

När vi försökte få barn ville jag så gärna ha en tjej att jag hällde vinäger i snipan (killspermier överlever inte i en sur miljö) och tvingade T att basta länge efter varje hockeyträning (killsperier överlever inte värme heller) Det kändes naturligare för mig att relatera till ett barn av mitt eget kön och tanken på att fostra en kille som sedemera skulle få hår på ställen jag inte ens har, lockade mig föga. Som det kontrollfreak jag är kollade jag naturligtvis upp via fostervattensprovet (jag var över 39 när jag blev gravid) vilket kön jag skulle få.

Då får man en kod som man skriver in på nätet och vips står där i en ruta "Grattis, ni får en pojke" . Det tog ett tag för mig att ställa om även om jag redan från vecka 13 kände på mig mycket starkt att jag bar på en son. Inte så att jag var besviken på något sätt men jag fick ställa om fokus helt enkelt. Och om han vill bära kvinnoperuk när han blir stor är han hjärtligt välkommen. För jag vill inte byta bort min avkomma under allt det där håret för någon annan i Världen.

På bilden. Richard och Åsa von Yxkull. Therese och Patrik Reimer. Ps Patrik. Detta var den enda bilden jag hittade

Nyårsdagen grydde med snöslask och takdropp. T lagade tre-rätters som han med sedvanlig nonchalans slängde ihop på 45 minuter medan jag svettades över att steka pannkakor till lunch.
Platsen för kvällen var fashionabla Bromma där 10-miljoners villorna radar upp sig likt smulton på ett grässtrå och chansen att se en skruttig volvo är lika stor som att Lars Danielsson skulle berätta var han befann sig under tsunamikatastofen.

Nåväl. För oss enkla söderbor är det en klassresa att beträda det Yxkullska hemmet. En varm brasa. Anrika släkttavlor på väggarna och de små tindrande döttrarna som uppträdde som att trots och spagettikastning var förbehållet en annan ras. Jag passade på att bära skor inne. Bara en sån sak.

Richard är en social klenod som bör avnjutas tillsamans med ett gott rödvin. Hans fru är den mentalt starkaste stålmus jag någonsin träffat och får kvinnor som Moder Theresa att blekna.
Patrik Reimer borde vinna nobelpris för sin titel som "Vi som gillar Nudie" och Therese har den skarpaste hjärnan i gänget.

Tillsamans utgjorde vi ett stark team. Vi åt och drack som om det vore vår sista kväll på jorden. Munhöggs och tittade på raketerna i det välnärda området. Och jag hade inte velat fira in det nya året med några andra än just dom. Där och då. Vatos loco forever!

♥
På bilden. Lilla skorpan och Calista på Kolmården i somras.

Ni vet hur det är när ens barn leker med främmande ungar. Som på en lekplats där man inte känner varandra och när större barn bara bufflar sig fram som galningar med snoret rinnande och sparkande ben som såklart träffar min lilla Skorpis. Då flyger fan i mig och jag väser "Nu får ni akta lilla bebisen här". Fast han är över två år. Och jag står där med armarna i kors och blängstrirrar på alla slappa föräldrar som fullkomligt skiter i att deras tjocka fula femåringar beter sig som apor i flock utan lugnt smuttar vidare på sina caffe lattes.

Hostiga är de och är säkert inte helt friska heller. Nu kommer Lilla skorpis att bli sjuk. Det är ju säkert som amen i kyrkan. Att man inte kan hålla sina ungar hemma när de snorar och hostar så. Och aldrig att Lilla skorpan får åka i rutsckanan. Nä, då kan man slå sig i backen på att det kommer en galning utan tillsyn som bara bänglar sig förbi och svichar vidare.

Eftersom jag är en stor vän av ordning tycker jag att man faktisk får vänta på sin tur. I alla fall om man fyllt 4-5 år. Ja, ja, jag vet att jag antagligen är en överbeskyddande enbarnsmorsa men har jag nu gått igenom en graviditet och en förlösning så vill jag ha ungen i behåll.

På bilden. Jag och mina framtänder i Thailand

Julen är över. Nyåret likaså. Lilla skorpan har levt i lyxkonsumtion och nyåret firades i goda vänners lag. Blev lite av "Svenska hjärtan" över det hela. Mer om detta senare.

Alla männinskor är i Thailand så här dags. Sippande på en iskall Singha eller ätandes en god Pha Thai med palmerna lojt vajandes i bakgrunden. Hittade den här videon från T:s och min resa till Kho Panghan 2004. Jag leker programledare och när jag hör vågorna längtar jag dit som en galning. Måste ju åka på bröllopresa snart och siktar på Thailand innan mars. Då ska jag ligga i vattenbrynet, ta massage på stranden men definitivt inte leka Emma Andersson igen. Jag lovar...