På filmen. Skorpan fixar frukost. Kanske blir han kock som sin far en vuxen dag.

Skorpan gör numera sina egna mackor. Nya favoriten är messmör i tjocka lager. Han brer gärna mina också vilket ofta resulterar i en överdos av denna märkliga smet. Samtidigt lyssnar vi på Rix Morronzoo och reklamjingeln är alltid kul att fylla i . "Zooooooo" ekar det i köket.

I helgen stod det mellan att åka till Örebro och fira min brorsdotter Elsa som fyller ett år idag! Eller vara hemma och utföra slavjobbet beskära träd. Det blev det sistnämda och det är så urbota tråkigt att vi ska försöka oss på en brunch på Clarion mellan varven. Hade gärna velat se Blackstreet på Cirkus (No Diggity) ikväll men är för snål för att köpa biljetter så det blir "Lets dance" istället


På bilden. Grattis till ett år Elsa!!!!

På filmen. Liten blir stor

Det är inte klokt egentligen. Nyss liten och hjälplös. Nu talförd och större. Nyfiken på allt och frågvis som få.
BVC doktorn sa att han kommer att bli minst 1. 90. Och med två långa föräldrar kan han väl inte bli annorlunda.

Ibland när han ligger raklång och sover kan jag riktigt se hur han har langat i väg på längden. Och de där små söta fötterna har växt ur sina vinterkängor redan. Och tänk den dagen när det står ett par 44:or bredvid mina skor  i hallen.

På bilden. Det som göms i snö kommer fram i tö.

Denna äckliga vidriga vita sörja. Jag längtar ihjäl mig efter barmark och sol. Inte nog med det. På söndag åker jag till Åre och jobbar. Och får mer av denna iskalla nederbörd.

På filmen. Min gudddotter Elsa, Skorpan och T

Påskhelgen har bjudit på blandad kompott. Skorpan hade inte halsfluss utan höstblåsor. En virusinfektion som drabbar de flesta förskolebarn någon gång. Tillbringade helgen i Västerås. Hos familjen Ridderstolpe där vi gifte oss. Middagar, sångstunder, mys i soffan, klappa hästar och jaga hundarna. Och rekord i godisätning.


På bilden. Mysig påskhelg hemma hos Maria och Gustaf där vi även gifte oss i somras.



På bilden. T och jag med Maria i mitten solade oss mot stallväggen.

På bilden. Jag och mina syskon i Turkiet -03

Sömnlös natt igen. Skorpan har så ont att T och jag avlöser varandra för att någon ska få sova något. Sen har mina tankar vandrat till den unga kvinnan i Arboga som förlorat sina två ädelstenar. Hur ska hon kunna leva vidare? Jag hade velat följa med mina barn in i döden.

Bäst att passa på att vårda sina relationer medans de är i livet. På min priolista idag står att ringa brorsan och syrran. Bara för att säga att jag älskar dem.

På bilden. "Nothing comes between me and my Betsy Johnson"
Foto: Micael Engström

Det är en mycket märklig känsla. Att först mingla runt med ett glas champagne i en sagolik klänning på Nordiska Museet. För att sedan......



Köra hem i makens superskitiga byggbil. I spöregn...

På bilden. Att något så litet kan göra så ont.

Halsfluss, och Skorpan har skrikit nästan hela natten. Varje timma har han vaknat och inte bara gnällt lite utan skrikit och gråtit som om kniven suttit i honom. Och det har den ju nästan. I halsen.

Förra påskhelgen hade han maginfluensa. Och då föredrar jag halsfluss. Kakor, chips, banan, vatten, välling, cider, nyponsoppa isglass. Inget vill han ha. Skriker bara "Aj, mamma, ta bort" och man är helt maktlös när inte ens alvedon hjälper.

Jag jobbar idag och T håller ställningarna hemma och hoppas han (Skorpan alltså)blir bättre till fredagen då vi ska till Västerås.

Har inte bloggat för Skorpan har halsfluss och feber. Och fast man är hemma och vabbar så kräver han min ständiga tillsyn. Återkommer när jag kan sitta i lugn och ro och skriva

På bilden. Jag och söstra mi.

Lisa, var är du? Det var så längesedan vi hördes av. Skorpan frågar efter dig och Andreas ibland. Jag hoppas du mår bra och tar hand om dig. Jag hoppas du saknar mig också ibland. Vill inte ringa och störa för ofta. Du låter glad och pigg i telefonen men jag kan höra din "riktiga" röst genom bruset ändå.

Vi mår bra. Det snurrar på i det vanliga ekorrhjulet . Lämna-jobba-hämta. Lämna bort det finaste man har hela dagarna för att tjäna pengar och konsumera. Du vet att jag vill göra en skillnad här i Världen och känner mer och mer att jag måste följa den "inre" rösten. Den som säger att det finns ett annat sätt att leva på. Där man ger och får tusenfalt tillbaks.

Lyssnade på ett kort föredrag om SOS-Barnbyar igår. Hur de bygger sina byar och bildar "låtsatsfamiljer" för de föräldralösa barnen som får sin "mamma". Tänk vilken dröm att kunna få jobba så! Att förändra utsikten, tryggheten och framtiden för dessa små som annars hade rotat efter mat bland soporna och sovit i en pappkartong. Varför ska det vara så svårt att bryta upp och göra något annat. Måste ta ett snack med T om det.

Hoppas vi ses snart eller åtminstone hörs på telefonen. Kommer hem så snart mamma är tillbaka från Singapore.
Puss....

På bilden. Lill-babs träffade jag i söndags på hennes 70-års kalas.
Foto: Micael Engström

Ville bara gratta Lill-babs som fyllde 70 i söndags. Alltid lika trevlig och spontan. Grattis i efterskott!

På bilden. Skorpan och mamma på "jobb".
Foto: Malin Bondeson

Har precis varit och lånat en fantastisk Betsy Johnson klänning för att bära på Thalia galan i morgon.
Prislappen är tyvärr också fantastiskt. Hög. Igår var Skorpisen med på jobb. Café Mocco delade ut vip kort där man kan få kaffe och bakelse gratis varje dag hela året. Tur att jag bor ganska långt från Kungsholmen annars skulle man hänga där för jämnan.

Han hittade enorma kanelbullar som han sög bort allt socker på. Tre stycken norpade han på innan han gick loss på de chokladdoppade jordgubbarna. Och han var inte vidare sugen på kvällsvällingen kan jag säga.

På filmen. Enda gången min man sjunger.

Satans vad jag är full av energi just nu. Vet inte vad som hänt men känns som jag kan försätta berg.
T är lite sjuk och det brukar ha den effekten på mig. Att jag styr upp. Däremot är han inte så sjuk att han inte kan sjunga för Skorpan. Det är nya grejen. Att de sjunger tillsamans och de är så fina så man vill gråta.
Ikväll ska jag och Skorpisen på vimmel på Café Mocco. Kanske jag ska ta med "Den stora sångboken" för att få honom att sitta still.

På bilden. I lördags, 8 mars på internationella kvinnodagen, gick jag visning för kampen mot kvinnors hjärt och kärlsjukdomar.
Foto: Micael Engström

Överallt i världen förnedras kvinnor. De våldtas och stympas i krig. De köp och säljs som boskap. De lämnas i skogen som nyfödda för att dö. De får inte gå i skolan. De lyder under den manliga rangordningen. De uppträder som cirkusdjur på illegala bordeller. De försörjer sin familj genom att sälja sin själ.

De mest starka och strålande människor jag känner är kvinnor. De har en slags urkraft som män aldrig kan uppnå. Och deras stjärnstoft hamnar på alla och envar som möter dem. 

På bilden. Min frisör Alex in action.

Igår på min "slippa hämta på dagis-dag" bokade jag tid hos Alex, min duktiga och (billiga) frisör. Jag brukar ringa samma dag och få en tid och bara det är ju värt resan till Fridhemsgatan 41. Det är över sex månader sedan jag var där så min utväxt var bred som authoban ungefär.

Snagg It är ingen hipp liten svindyr salong. Snarare tvärtom. Kaffet är kallt och det är allmän kaos men jag har gått där i åtta år och är en trogen kund. Fick lite slingor och klippte upp håret för att få mer volym. Kommer ändå antagligen att bära hästsvans som vanligt.
I helgen jobbar jag på biopremiär modevisning och 70-års kalas men ikväll blir det familjen, tacos och "Lets dance" .

På bilden. Längtan i en hand

Som redan sagts. Jag blev rätt deppig av att få en bebis. (inlägg "For once in my life") Förbjudna känslor men så var det. En enorm omställning och inte alls snusande på babyhull och mysiga promenader i solsken.
Oktober, och de efterföljande kalla regniga och blöta månaderna bjöd mer på skrik, gnäll och en känsla av sorg över något som jag inte riktigt kunde sätta fingret på.

Jag är ingen spädismorsa. Kände mig inte som någons morsa överhuvudtaget och kunde inte riktigt njuta av min mammaledighet. Räknade veckorna tills jag började jobba igen och pappan tog över logistiken hemma.
Idag ångrar jag att jag inte passade på att njuta av den där nya lilla människans stapplande steg i livet. Vara i nuet och inse att var sak har sin tid och att bebisar snabbt blir stora.

På bilden. Morgonstund har Läkerol i mun.

Jag har upptäckt en underbar lösning på trotset. Läkerol. Sug på den du! Där det förr var ilska, tårar, sparkande fötter och slingrande kropp är nu frid och fröjd, skratt och idel glada leenden och stillasittande i mitt knä under påklädning.
Det är himmelsk. Det är underbart. Det är en....muta i sin renaste gestalt.

Skorpan får en när jag klär på på dagis och när jag klär på på morgonen. Sockerfria. Och livet blev genast mycket enklare. Kalla mig en dålig mamma. Kalla mig manipulativ. Jag tar det. För inget kan vara värre för varken Skorpan eller mig när vi slåss morgon och eftermiddag.

Annars längrar jag efter förändring. Kanske ska klippa mig kort eller varför inte byta stil? Kanske byta ut min gamla man mot en ny, piggare. Riva ut bohaget och bara köra Alvar Aalto eller Bruno Mattson-stil hemma. Börja dagen med ägg, gröttallrik och lingongrova med smalost på. Våren är i antågande och förändringens vindar blåser.

På bilden. Skorpan upptäcker något som låter.

Den här helgen har varit ömsom sol, ömsom regn. Besök från Norrköping och T lagade Världens godaste lunch. Som vanligt. Vi tog en promenad i regnet till lokala ICA-butiken och Skorpan gick loss på vågmaskinen. Sedan började han ropa på pappa.
 
I lördags tittade vi på Melodifestivalen och blev knappast förvånad när sylfidsmala Perrelli gick vidare. Skön tjej men "too mutch" på något sätt. Hämtade jackan jag vann på Tradera. För liten. Och luktade rök. Nu har jag budat på golfbollar. Åt T.