Bebis

3-6 månader: Ett socialt mirakel

3-6 månader: Ett socialt mirakel

Ett riktigt soligt leende. En blick som tränger djupt in i själen. Nu väntar en fantastisk tid med din bebis, som bara blir mer och mer social, urskiljande, kommunikativ och förväntansfull.

Ett nyfött barn söker redan under sina första levnadsdagar efter social respons. På bara ett par månader utvecklar sig den här färdigheten så att barnet kan se skillnad på olika människor.

Visst ler bebisen fortfarande mot de flesta, men de allra största ynnestbevisen, de allra charmigaste leendena, sparar barnet för sina närmaste. För varje vecka som går blir barnet mer och mer socialt men på samma gång mer kräset med sitt umgänge. Alla barn visar också tydligt att de föredrar människor framför saker. Det är inte längre mobilen ovanför skötbordet som intresserar mest.

Tålmodigt socialt samspel

Nu har barnet börjat utveckla en mängd sociala talanger som det gärna vill använda. Joller är ett bra exempel på hur samspel skapas. Barnet jollrar, föräldern ler och säger något, då ler bebisen tillbaka och jollrar ännu mer. Kommunikation och kontakt är A och O i den här åldern. Föräldrar som stöttar och svarar sitt barn i samspelet skapar möjligheter för barnet att utveckla en rik repertoar av känslor.

För barnet är det viktigt att någon hjälper till att göra världen begriplig, och samtidigt visar att själva gemenskapen är viktig.

Prata med barnet, sök ögonkontakt och berätta saker spontant så känner sig barnet tryggt i att du finns där. Känns det svårt att komma på något att prata om kan man alltid se efter vad barnet gör och sedan högt tala om vad man ser. Den som väntar tålmodigt får svar.

Livet blir mycket mer än mat

– De knyter an, tyr sig till den som tar sig an deras omvårdnad, och de lär också känna världen och får veta vad det är att vara människa genom den personen. ”Mamning” är ett begrepp som används för den omvårdnad och omsorg vi möter barnet med, säger Margareta Kinbom, tidigare psykolog inom Barn- & Ungdomspsykiatrin, BUP.

I ett klassiskt experiment som forskaren Harry Harlows gjorde på 1950-talet fördes två moderlösa apungar samman med två låtsasmammor. Den ena mamman var gjord av mjuk frotté och den andra av ståltråd. Det visade sig att barnen snabbt klarade av sina måltider hos ståltrådsmamman och sedan tillbringade den mesta tiden med att gosa med frottémamman. Här såg forskarna att mammornas roll kunde vara långt större än att bara vara en matmaskin. Både djur- och människoungar fäster sig vid den person som tillfredsställer deras känslomässiga behov, alltså den som talar till dem, kramar, leker och ler mot dem.

– Att man talar om ”mamning” som någonting som görs är ett framsteg när man betänker att man tidigare okritiskt menade att det barnet behövde var något ”mamman” försåg det med. Det kan förstås också vara en pappa, eller någon annan, som ägnar sig åt ”mamning”, säger Margareta.

Förutom mamningen är tidiga relationer till andra människor viktiga. Det är bra om det finns fler vuxna i barnens närhet, till exempel mor- och farföräldrar, andra släktingar och vänner.

– Min erfarenhet har fått mig att förundras över hur tidigt det är roligt och meningsfullt för ett spädbarn att träffa andra barn och andra vuxna än föräldrarna. De behöver bara få goda chanser i sin egen takt. Det börjar med att barnet ser den andre, och det kan räcka till att börja med, säger hon.

Förväntansfulla filurer

Barn mellan tre och sex månader börjar kunna uttrycka sina förväntningar. Forskaren Tronick och hans kollegor presenterade 1978 en rapport som visar att när tremånadersbarnet öppnar upp för samspel med föräldrarna så förväntar det sig att något ska hända. Om föräldrarna bara är passiva och inte följer med i samspelet blir barnet ledset. Det barn vars förväntningar uppfylls, så att barnet kan lita på sina förutsägelser, utvecklar en trygg anknytning.

– Samtidigt måste kontakten mellan föräldrar och barn innehålla missar. Fast det är klart att väldigt många missar ger barnet en lägre förväntan. Men min erfarenhet är att spädbarn är väldigt öppna för att ompröva sina låga förväntningar om de får chansen. Som om de kunde säga: ”Mamma kan ha varit ledsen förut och märkte mig inte, men det blir härligt att ha det bra med henne nu!”, säger Margareta.

Att analysera och tänka för mycket på sitt beteende i förhållande till bebisen underlättar inte alltid. Margareta tror att många föräldrar kanske alltför ofta funderar på om de gör rätt, eftersom det känns oerhört viktigt att inte göra fel.

– Det kan till slut bli ett gissel för föräldrarna. Och det mår ingen bra av.

Gillar invanda saker

Förutom människor är saker fortfarande intressanta för bebisen, men i den här åldern känns de välbekanta sakerna ofta bäst. Barnen tycker till exempel inte alltid att helt nya leksaker är roliga. Det lockar mer med något de kan förhålla sig till. Leksaken får gärna kännas och se ut som den förra. Det kan till exempel vara en skallra som är blå istället för röd, men med samma form. Eller tvärtom.

– Det kan vara så att vi i vårt uppskruvade tempo förleds att ha lite för bråttom med att ge våra spädbarn nya saker. En sak räcker länge med lite hjälp och uppmärksamhet från den vuxne. Det är heller inte nödvändigt att hela tiden ha någon särskild leksak att titta på. Ibland kan jag undra om föräldrar har lite väl stor tilltro till att barnet vill ha saker hela tiden och missar att de själva och det de kan erbjuda i kontakt är viktigast, säger Margareta.

Livet måste få innehålla hela bredden av känslor – och det är inte föräldrars plikt att se till att bebisen är lycklig hela tiden.

Barnets sociala utveckling

• Tittar efter tappad leksak.

• Börjar mer och mer kommunicera med joller och skratt.

• Uttrycker sin glädje och hunger med olika ljud.

• Under en kortare period mellan tre och fyra månader blir många barn lite mer reserverade mot främmande, men det går snart över.

• Barnet börjar kunna hålla sig vaket av egen vilja om det händer något roligt.

Tänk på att alla barn är olika och utvecklas olika fort. Är du orolig för att ditt barn inte utvecklas som det ska, prata med bvc.

LÄS ÄVEN: Barnet mellan 3 och 6 månader: Smakportioner

Text: Katarina Wilk Liberojournalen 1/2006

Foto: Dmytro and Krystyna/Shutterstock.com

Powered by Labrador CMS