Annons:
7 saker du inte visste om semlor

7 saker du inte visste om semlor

I år infaller Fettisdagen den 13 februari, vilket är hela två veckor tidigare än förra året. Desto bättre för oss semmelälskare som får avnjuta en semla inom en ännu snarare framtid (om du inte har fuskat innan det vill säga!).

Trots att det ändå är ett tag kvar, har vi här bullat upp med lite fakta om vårt allra mest älskade bakverk!

 

1. Simila = vetemjöl

Namnet semla är en sammaslagning av latinets ”simila” som betyder vetemjöl, och ordet ”semlja” som är ett gammalt ord för jord eller klot. ”Semi” på latin betyder dessutom halv. Vetemjöl, halv, klot… ja, det låter ju nästan som en semla!

 

2. 40 miljoner semlor

Semlan kallas också för fastlagsbulle eller fettisdagsbulle. Strax efter jul är numera tradition för premiär av semlan, men det tycks hela tiden krypa bakåt för varje säsong. Svenskarna köper i genomsnitt 4-5 semlor per person om året vilket totalt innebär drygt 40 miljoner semlor (!). Bara på fettisdagen trots det äta runt 5 miljoner semlor. Till detta tillkommer alla hembakade semlor som självklart är omöjliga att räkna.

 

3. Olika i norden

I Finland äter man oftast fastlagsbullen med hallonsylt i stället för mandelmassa. På finlandssvenska är ordet ”semla” det som i Sverige kallas småfranska eller fralla.

 

4. Kända semmelälskare

Den folkkära mästerdetektiven Ture Sventon hade en stor förkärlek åt semlor, dock kallar han ju semlan för ”temla” eftersom han läspar.

På fettisdagens kväll den 12 februari 1771 dog kung Adolf Fredrik, efter att ha förätit sig på ”hetvägg”. I tillkännagivandet om kungens död står det: “Hans Majestäts dödsfall har skett av indigestion av hetvägg, surkål, rofvor, hummer, kaviar, böckling och champagnevin”. Troligen syftades hetvägg här till den tidens strutar som doppades i varm mjölk, och inte vanliga semlor. Men ändå; ät semlor med måtta!

 

5. Fettisdagen

…firas på tisdagen efter fastlagssöndagen. I år infaller Fettisdagen den 13 februari.

 

6. Hetvägg

Är benämningen på det klassiska sättet att äta en semla, det vill säga i varm mjölk.

 

7. Den moderna semlan

På 1850-talet började man lägga mandelmassa i semlan, och mot slutet av 1800-talet blev det vanligt att blanda mandelmassan med grädde. Det var även då som den började serveras på caféer utan mjölk utan som en egen bakelse, men den dröjde fram till 1930-talet innan semlan var allmänt känd. Idag finns det nog ingen i Sverige som inte har hört talas om semlor!

 

Källa: wikipedia, semlor.eu, mittkök

Annons