Familj
Flyga med barn - 10 vanliga frågor och svar kring säkerhet på planet
Många reser med flyg fast var femte person är flygrädd. Vi berättar var det är säkrast att sitta i planet, och allt annat du vill veta innan du reser.
Ingen flyger förmodligen idag utan att fundera kring riskerna. Mängder av barnfamiljer reser utomlands på semester och skollov. Flertalet av resorna kommer att ske med flyg.
Tillsammans med Barnens Turistguide presenteras vi de tio vanligaste frågorna och svaren om flygets säkerhet. Frågor som många kanske inte vågat eller haft tillfälle att ställa. Enligt flera undersökningar är var femte person flygrädd.
- Vi märker att det är många som planerar för vårens resor nu och är fundersamma kring flygets säkerhet. Kanske är det på grund av att senaste tidens skriverier om tekniska fel på olika flygplansmodeller, säger Johnny Åberg, som driver Barnens Turistguide.
Många av frågorna handlar till exempel om hur man kan göra sin flygresa säkrare, vilka flygbolag som är bäst och vad de vanligaste risker är. Barnens Turistguide ger lugnande besked. Säkerhetsriskerna med flyg är betydligt mindre än att att till exempel åka bil - fast många inte tänker på det sättet.
De vanligaste frågorna om flygsäkerhet
1. Vilken sittplats är säkrast på ett flygplan?
Det korta svaret är: Ingen. Vid en flygplansolycka där flygplanet skadas allvarligt och en eller flera passagerare skadas eller dödas är personskadorna beroende av flera faktorer. Några av dem blir inte uppenbara förrän olyckan sker. Flera olyckstillbud har till exempel berott på brand eller rökutveckling ombord. Vid dessa tillfällen är möjligheten till överlevnad relaterad till passagerarnas förmåga att bibehålla lugnet så att panik kan undvikas och att snabbt avlägsna sig och andra från flygplanet efter landning.
2. Vilket flygbolag är säkrast?
Uppenbarligen finns det några stora flygbolag som aldrig har fått en passagerare dödad i en olycka. Andra har drabbats av flera dödliga olyckor. Dessa fakta gör inte nödvändigtvis det ena flygbolaget automatiskt säkrare än det andra men påverkar otvetydigt allmänhetens uppfattning om säkerhet. Den enskilt viktigaste indikationen på säkerheten i gemen hos ett flygbolag är hur säkerheten regleras av varje lands motsvarighet till Luftfartsverket i Sverige. Man kan gott förlita sig på det sunda förnuftet. Undvik flygbolag som är kända för att inte hålla tidtabellen, får många klagomål från passagerare och har dålig ekonomi.
3. Vilken flygplanstyp är säkrast?
Samtliga flygplan av en viss typ byggs enligt samma säkerhetsnorm. Skulle en viss flygplanstyp vara drabbad av tillbud utfärdar luftfartsmyndigheterna ett föreläggande om att flygplanstypen inte får gå i trafik förrän orsakerna utretts och felet rättats till på alla befintliga exemplar av den aktuella flygplanstypen.
4. Vilken nödsituation är mest sannolik?
Det finns hundratals ovanliga omständigheter som kan inträffa under en flygtur. För passageraren är den sannolikt vanligaste nödsituationen den där flygplanet måste utrymmas genom användning av de uppblåsbara rutschbanorna eller en situation där man måste andas genom syrgasmask. I de flesta fall evakueras flygplanet i förebyggande syfte inte på grund av någon akut överhängande fara. Inte heller användning av syrgasmasker innebär alla gånger att passagerarna svävar i någon omedelbar fara.
5. Hur förbereder jag mig för eventuella nödlägen?
Den bästa förberedelsen är att hålla reda på var nödutgångarna finns, vara beredd att följa kabinpersonalens instruktioner och att ha kläder som underlättar eller åtminstone tillåter evakuering via rutschbana. När syrgasmaskerna faller ner skall man först och främst sätta på sig sin egen mask. Om kabintrycket går förlorat riskerar man att bli medvetslös. Genom att först ta på den egna masken minskar risken för medvetslöshet innan du hunnit hjälpa dina barn och andra passagerare med deras masker.
6. Om planet kraschar dör inte de flesta?
Man kan vara på frågan på mer än ett sätt men en undersökning av olyckor mellan 1978 och 1995 där minst en passagerare förolyckats visar att det fanns 164 olyckor med dödlig utgång där stora jetflygplan byggda antingen i USA eller i Europa varit involverade. I 68 fall dog samtliga ombord och i 15 fall mellan 90 och 100 procent av passagerarna. I 37 fall dog färre än 10 procent av passagerarna. Motsvarande undersökning där propellerplan varit inblandade omfattade 178 fall med flygplan byggda utanför tidigare Sovjetunionen och Östeuropa. I 108 av fallen dog samtliga passagerare, mellan 90 och 100 procent i sex fall och i nio fall färre än 10 procent.
7. Vem är det som bestämmer om säkerhetshöjande åtgärder?
Tätklungan utgörs av de civila luftfartsmyndigheterna i ett antal nyckelländer, främst USA, Storbritannien och Frankrike men även Luftfartsverket i vårt eget land. De tar initiativ inom områden som konstruktion av flygplan, driftfrågor och pilotutbildning. I många andra länder har luftfartsmyndigheterna tagit liknande initiativ. I resten av världen spelar International Civil Aviation Organization en liknande roll.
8. Vem undersöker flygplansolyckor?
I de flesta fall är haveriutredningar en fråga antingen för det land där olyckan inträffade eller för det land där flygplanet var registrerat. Beroende på olyckans karaktär kan flera organisationer ges en plats i haverikommissionen. Några instanser i Sverige är Trafiksäkerhetsverket, Luftfartsverket, det drabbade flygbolaget samt flygplans- och motortillverkarna. Om det handlar om ett kapardrama finns Rikskriminalen med i bilden.
9. Är flygtrafiken i dag säkrare än den var för 10-20 år sen?
Ödesdigra flygplansolyckor har inte förändrats särskilt mycket under de 15 senaste åren. Däremot har flygtrafiken under samma tid mer än fördubblats. Då den relativa frekvensen inte har förändrats betyder det att antalet olyckor med dödlig utgång har ökat i absoluta tal. Detta som följd av den ökade trafiken. Om man tittar på den relativa frekvensen har situationen inte ändrats nämnvärt. Om man ser på antalet olyckor, massmedias bevakning och allmänhetens oro kan flygtrafiken däremot verka mindre säker.
10. Hur ofta kraschar flygplan?
Om man definierar ödesdiger krasch på samma sätt som de civila luftfartsmyndigheterna gör är flygplanskrascher sällsynta. Enligt U.S. National Transportation Safety Board förekom endast 49 olyckor med dödlig utgång åren mellan 1984 och 1993 med amerikanska flygbolag och stora passagerarmaskiner (fler än 30 passagerare). Det största antalet sådana olyckor inträffade 1989 (11 stycken). Det minsta antalet passagerare omkom 1993 och det största antalet 1985 (526 personer). Mindre passagerarplan registrerade i U.S.A. var inblandade i olyckor med dödlig utgång i 59 fall och frekvensen ödesdigra olyckor per miljon flygningar översteg den för de större maskinerna.
