Kroppen efter förlossningen

Ingen hade berättat att graviditetsfettet skulle fördela sig jämnt över mage, rumpa och lår! Ingen hade avslöjat den hemska hemligheten, att till och med vaderna och överarmarna skulle svälla upp, för att inte tala om tårna! Jag var en uppblåst Michelingubbe helt enkelt, och det var lika bra att inse att jag skulle få bära mina väntabarntunikor ett bra tag till.

Artikeln är ett utdrag ur Katerina Janouch bok "Föda barn - timmarna du aldrig glömmer"

Magen är långt ifrån platt

När jag hade fött mitt första barn trodde jag givetvis att jag skulle kunna dra på mig mina gamla jeans i storlek 38 och glatt springa ut från förlossningen. En av kvinnorna som låg på samma sal gjorde nämligen just det. Efter att ha fött ett femkilosbarn (sitt andra) var hon smal som en pinne, magen borta och hennes gamla ickegravidkläder åkte på. Hon såg med viss triumf på oss andra (vi låg på en sal för fyra personer).

Själv hade jag fött en pojke som vägde två kilo mindre än hennes bebis, men min kropp såg ut som om den burit fyrlingar. Ingen hade berättat att graviditetsfettet skulle fördela sig jämnt över mage, rumpa och lår! Ingen hade avslöjat den hemska hemligheten, att till och med vaderna och överarmarna skulle svälla upp, för att inte tala om tårna! Jag var en uppblåst Michelingubbe helt enkelt, och det var lika bra att inse att jag skulle få bära mina väntabarntunikor ett bra tag till.

En del av kvinnligheten

En barnmorska berättade att magen går ner ungefär en graviditetsmånad i taget, tills den är nere på »noll« nio månader efter att man fött. Det stämde väl inte riktigt, men lite låg det i vad hon sa. Jag minns hur jag gick på fest när sonen var några veckor och fick menande blickar från folk och någon undrade försynt om det inte var dags snart? »Dags för vad«, sa jag förvirrat. »Ja, kommer inte babyn snart? Du har ju varit gravid hur länge som helst!«

Då ville jag bara skrika i vild ilska! Jag som var jättesmal och såg de verkligen inte att min enorma mage var borta? Tja. Min enorma mage var borta. Men en mindre enorm mage fanns fortfarande kvar. Liksom en hel del »amningsdepåer« runt höfter, rumpa och lår. Att försöka ta på sig en tajt byxa i storlek 38 var lögn i flera månader efter förlossningen. Lyckligtvis hade även brösten svällt upp till aldrig tidigare skådat slag. Jag fick ta det onda med det goda.

Den kvinnokropp som varit gravid brukar förändras en hel del efter att man fött barn. Direkt efter födelsen är magen fortfarande stor. Den är uttöjd, så det är helt logiskt! Muskler, hud, livmoder, allt är förstorat. Kanske finns det bristningar på magen och dessa sitter tyvärr också kvar. Från ilsket röda blir de dock ljusare och till slut silvergrå, som ett kroppsminne av att din mage varit stor och rund en gång. De är en del av kvinnligheten, helt enkelt. I stället för att avsky dem, betrakta dem med ömhet.

Hud och bröst

Ju yngre du är, desto snabbare kan kroppen återställa sig efter graviditeten. Hos äldre barnaföderskor är huden inte lika elastisk och kanske har man varit gravid tidigare, vilket också lämnar spår på kroppen. Huden blir i alla fall lätt skrynklig, magmuskeln kan dela sig, magen kan förlora form och stadga.

Jag kan erkänna att jag för att »samla« ihop min mage efter varje graviditet har dragit på mig en hemsk hudfärgad »tanttrosa« med korsettfunktion. Ett slags gördel. Den har nog säkert hjälpt till att hålla magen i schack genom åren. Brösten kan se helt galna ut efter att man fött barn. Blåstrimmiga, med mörka bröstvårtor. De växer till sig enormt när de fylls med mjölk! Någon menade att det var som om man hade två tunga meloner i behån. Om du varit en Akupa tidigare kommer detta vara en äkta sensation. Så småningom går den värsta mjölksvullnaden ner och behagen blir lättare att hantera och förhålla sig till.

Underlivet efter förlossningen

Underlivet är ett kapitel för sig. Där har bebisen kommit ut och du kan ha blivit rejält sargad. Många kvinnor vågar inte titta efter hur de egentligen ser ut mellan benen efter en förlossning. Jag skulle vilja säga – gör det! Ta en spegel och se efter. Det är sällan så farligt som du tror. Även om det värker, skär och drar, även om det svider när du kissar och även om du verkligen inte vågar gå och bajsa, så titta ändå efter. Jag lovar att det kommer att kännas bra att veta – och så slipper du fantisera om hur det är.

Blod och mer blod

Och så blöder man. Man får en snygg jätteblöja mellan benen efter att man fött och en nättrosa över det. (Föder man hemma slipper man sådant, då kan man ha vanliga jumbobindor och vanliga egna trosor – kanske en av de största fördelarna med att föda hemma, tänker en fåfäng själ som jag …) Sedan kommer det otrevligt fontänblod, gärna med stora klumpar (koagler) i. Kraftigast blöder man de första dagarna efter att man fött. När bebisen suger på brösten drar livmodern ihop sig, vilket kan ge blödningarna en extra skjuts. De här blödningarna blir efter några dagar mindre kraftiga, och sedan tunnas de ut i takt med att livmodern läker.

Avslag

Blödningarna ersätts efter någon vecka med något som kallas för »avslag«, en illaluktande flytning som också visar att livmodern återställer sig. Avslaget får en lätt att känna sig ofräsch. Man kan ha en tunnare binda nu, men den ska bytas ofta.

Eftervärkar och mer om de nedre regionerna

Eftervärkar är en styggelse som omföderskor känner av mer än förstföderskor. Eftervärkarna kommer då livmodern drar ihop sig och de blir kraftigare för varje förlossning. Eftervärkarna hos en förstföderska kan kännas som mensvärk, medan de hos en omföderska kan vara så kraftiga att man de första dagarna efter förlossningen behöver äta starka värktabletter.

Efter att man fött barn brukar man behöva kissa ofta och man kan svettas extra mycket. Det är överflödsvätskan som lagrats i kroppen under slutet av graviditeten, som nu ger sig av. Nu sväller handleder, anklar, fingrar och tår av! Lättnad! Men det går inte heller på en natt. Har du tvingats köpa skor i en storlek större kanske du måste ha dem ännu ett tag – kanske för gott. En del fötter (och händer!) förblir förstorade efter att man fött barn.

Toalettbestyr med förhinder

Men tillbaka till det kära underlivet. Det där med toagåendet är också ett kapitel för sig. När man krystar under förlossningens utdrivningsskede, särskilt om man krystar länge, uppstår ett hårt tryck mot ändtarmen, som även den kan pressas ut en bit. Det första toabesöket efter förlossningen kan vara en skräckis. Bara tanken att man åter ska pressa med de nedre regionerna får kalla kårar att löpa längs med hela kroppen.

Det är därför som det är viktigt att man dricker mycket vätska, äter tonvis med katrinplommon och hjälper till med milda laxermedel som Laktulos eller Microlax. För det gäller att få igång magen.

Inse att du behöver gott om tid på dig. Lås in dig på toaletten. En bra idé är att sätta fötterna på en pall, det underlättar. Andas sedan lugnt, slappna av och försök få ur dig någon liten, liten klutt. Går det inte, så ge upp. Du får försöka snart igen. Jag kan avslöja att första gången jag gick på toaletten efter att ha fött min första son, det var tre, fyra dagar efter förlossningen, så satt jag på toaletten i en timme utan resultat. Jag grät, svor och våndades. Det kändes värre än att föda barn.

Jag fick ta till Microlax och jag bad till alla gudar jag kunde komma på. Det kändes orättvist, hade jag inte lidit tillräckligt redan? Haft ont, fött barn, och nu var jag en läckande mjölkmaskin som inte fick sova på nätterna och hade en unge som skrek och så detta. Men allt går över. Allt löser sig. Även jag fick till slut lätta på trycket, och blev så småningom en normal nyttjare av toaletter.

Bråkiga hemorrojder

Hemorrojder är åderbråck i blodkärlen i analkanalen och av alla kroppsliga besvär talas det nog minst om dem. De som kanske märks mest är de yttre hemorrojderna, när blodkärlen buktar ut genom analöppningen. Varför vissa får hemorrojder medan andra inte får det vet man inte riktigt. Men vid tryck och förstoppning ökar riskerna. Hemorrojder kan svida och värka ordentligt. Det kan blöda när man går på toaletten och en känsla av »babianrumpa« kan uppstå.

Många drar sig tyvärr för att söka hjälp för besvären och hoppas att hemorrojderna ska försvinna av sig själva.

Dessvärre gör de inte det och många kvinnor lider i tysthet. Jag rekommenderar verkligen ett besök hos läkare. Hemorrojder kan behandlas framgångsrikt. De enklaste metoderna är att injicera ett blodkärlssammandragande medel i hemorrojderna, eller gummibandsmetoden, som stryper blodtillförseln till hemorrojden så att den skrumpnar och trillar av. Resultatet blir ofta mycket bra och besvären upphör.

5 sätt att förebygga hemorrojder

Undvik förstoppning! Drick mycket och ät fibrer, grönsaker och frukt. En matsked hela linfrön i ett glas juice som dricks före sänggående är perfekt tarmhjälp.

Rör på dig regelbundet.

Microlax är utmärkt för att slippa krysta vid toalettbesök. Gör det ont att gå på toaletten kan man smörja in en smärtlindrande salva runt analöppningen 5–10 minuter före toalettbesöket.

Tvätta stjärten med mild tvål och vatten efter varje toalettbesök.

Efter snittet

Efter ett kejsarsnitt uppstår problem av andra slag. Operationsärret gör ont. Mamman får inte lyfta tungt. Första dygnet efter ett kejsarsnitt får de flesta injektioner med smärtstillande medel. Somliga kan knappt ta sig ur sängen för att det gör så ont. Men att ligga still är inte bra, snittmammor bör röra på sig eftersom det underlättar läkningen och minskar risken för blodpropp. En liten tur i taget, ta en dag i sänder. Kroppen återhämtar sig lyckligtvis snabbt och efter det första dygnet räcker det ofta med värktabletter.

En annan »hemlighet« som snittmammor sällan blir informerade om och som det inte står mycket om i föda barnböckerna, är hur konstigt magen kan bete sig efter snittet. Många snittmammor har problem med smärtor till följd av gasbildning, när tarmarna ska »lägga sig på plats« efter ingreppet. Även här kan man behöva värktabletter för att stå ut.

Besvär kan hänga kvar

Trots att barnet är fött kan en del graviditetsbesvär hänga kvar ett bra tag. Halsbrännan brukar försvinna så fort magen är borta, men ryggont kan dröja sig kvar, liksom foglossningssmärtorna. Det är viktigt att ta det lugnt med kroppen. Du har just presterat något oerhört. Låt kroppen återhämta sig. Efter att du fött och under en tid framåt när du ammar, befinner sig din kropp i ett fysiskt ingenkvinnasland. Det är helt normalt. Ha inte för bråttom med något.

I sinom tid går det mesta tillbaka och du får tillbaka din gamla, ickegravida kropp. Men det tar tid. Kvinnor som fött barn säger ibland att det tar ett till två år att bli »sitt gamla vanliga jag« med den kropp man en gång hade.

Några vanliga frågor och svar om nyförlösta magar

Magen är nog den kroppsdel som flest nyblivna mammor klagar över. Den kan ha fått bristningar, den kan ha fått en bulle framtill, den kan vara degig och kännas som om den har ett helt eget liv. Den som fött med snitt kan uppleva obehag av ärret och oroa sig för att det inte ska bli fint när det läkt ihop. Men magen kommer igen. Den drar ihop sig och blir sig lik. Att den är mjukare än vanligt är bara bra, brukar min barnmorska säga, »för då har bebisen en liten kudde att ligga på«.

Här är några vanliga frågor och funderingar kring nyförlösta magar.

Kommer den mörka randen under naveln att vara kvar för resten av livet?

Nej, den bleknar bort för det mesta inom någon månad. Men en liten skugga kan finnas kvar. Vid en ny graviditet kan den dyka upp igen med förnyad styrka.

Kan man någonsin få tillbaka en helt platt mage?

Ja, med träning går det. Har du gjort snitt ska du dock vara försiktig och inte träna magen de första månaderna. Ta det lugnt, se nyföddhetstiden som en tid för återhämtning.

Om man inte tränar alls, kommer bulan på magen alltid att vara kvar då?

Kroppen återhämtar sig faktiskt delvis på egen hand även utan träning, men vill du ha synliga magmuskler så får du investera i rätt hård träning.

Se i videon nedan: Gravida kändisar som väntar och får barn 2020