Läxor blir lättare med inlärningsteknik

Läxor blir lättare med inlärningsteknik

Tycker ditt barn att det är svårt att lära sig läxorna? Vet du som förälder inte hur du ska hjälpa? Istället för att enbart lära barnet varje enskild läxa kan en bra studieteknik göra stor skillnad. Det finns flera sätt att träna upp inlärningsförmågan och alla kan lära sig.

Skolans kanske viktigaste uppgift är att hjälpa barnen att tydliggöra sin egen inlärningsprocess. Så att de inför en ny kunskap kan tänka "För att lära mig det här, kan jag göra så här". Väl förtrogna med sitt eget sätt att lära kan de sedan koncentrera sig på att – just – lära!

Om de vill läsa en kurs i nationalekonomi, eurolangial protokollföring eller geléråttetillverkning i hemmiljö, ska de kunna gripa sig an ämnet, inte hämmas av dåligt självförtroende, bristande förkunskaper eller otillräcklig studieteknik.

Vad är det då vi ska ge våra barn, dagens barn, för att de ska klara sig i en okänd framtid? Det räcker inte att ge dem enbart kunskap, för kunskap är alltid gammal kunskap som blivit känd i dag, igår, i förrgår och så vidare. Morgondagens kunskap kan vi inte ge dem eftersom den ännu inte finns!

Så skriver Matti Bergström, läkare och professor emeritus i fysiologi, i boken "Vetvärt".

Kunskapen att plugga
Enligt Matti Bergström är människan anpasslig till de mest skiftande situationer. Tack vare sin öppenhet och kreativitet kan hon finna lösningar med de mest skiftande förutsättningar. I framtidens annorlunda samhälle blir förmågan till kreativitet och värdering viktigare än att man är full av detaljkunskaper. Exempelvis är 90-talets datakunskap knappast hårdvaluta år 2010.

Bergström menar att vi ska låta våra barn utvecklas fritt efter eget sinne, erbjuda material och vägledning men inte styra. Chansen är ändå stor att våra barns samhälle kommer att likna vårt ganska mycket studiemässigt, och att tilliten till den egna förmågan att lära blir en viktig egenskap för våra barn också i framtiden.

Många föräldrar som själva inte vidareutbildat sig, säger att hemma hos dem är läxor viktiga, och att man måste kunna råplugga för att t ex lära sig språk. Vi som vuxit upp i en skola där man i och för sig skulle vara närvarande, men knappast lära sig något, kan väl enas om att även om de som gjorde läxorna inte lärde sig så mycket mer än vi, så lärde de sig i alla fall att plugga. De lärde sig planera sitt arbete och de tvekar inte inför att studera vidare.

Hitta lärandet
Björn Öringbäck är mellanstadielärare på Kristinebergsskolan i Lindesberg.

– Min grundtanke är att hjälpa eleverna hitta sitt lärande. Lärandet är ju något som fortsätter hela livet. Jag vill att de får upp ögonen för det och ser att skolan inte är en värld för sig. Det handlar om att börja tänka i nya banor. Den första hemläxa jag skickar med barnen när de kommer från lågstadiet brukar vara en omöjlig uppgift av typen "om en trädgårdsmästare sätter 40 tulpanlökar, 100 pingstliljor och 25 amaryllisar, hur många blommor kommer då upp i hans trädgård till våren?".

Uppgiften är omöjlig om man tänker sig att svaret ska vara ett absolut tal, men jag vill ha igång en diskussion kring de olika variablerna, t ex hur många blommor hade trädgårdsmästaren från början, hur många lökar åt sorkarna upp mm. Motiveringar för varför man inte kan svara. Mina hemuppgifter är sällan självklara, utan mer något man skapar. Det kan ta tid innan man kommer fram till ett nytt tänkande. Så småningom kan man alltmer släppa detaljansvaret. Det här gör det mindre svartvitt vem som misslyckas och vem som lyckas."

Se läxan som ett viktigt arbete
Arja Rummelt, fritidsledare på Blockstensskolan i Jordbro, arbetar sedan skolstarten i augusti med en integrerad klass. Hon är väldigt positiv till integrering mellan skola och fritidshem. Det finns alltid ett extra par ögon och ett extra par händer. Hon vet hur barnen haft det hela dagen.

– Barnen har läxa två gånger per vecka, en läsläxa och en matteläxa. De tar inte mer än en halvtimme att göra. Vi kräver också av föräldrarna att de läser för eller med barnet tio minuter per dag. Barn vill ha läxor när de börjar skolan. Det är inte ansträngande för barnen att göra läxor. Redan från början får de klart för sig att skolarbetet är deras arbete. Det är viktigt och måste göras. Alla vi vuxna är noga med att ta reda på varför en läxa inte blivit gjord. Föräldrarna måste skriva i kontaktboken, står det inget där så ringer vi hem. I föräldrasamtalen poängterar vi att det är förbjudet för yngre syskon att rota i väskor och bläddra i böcker. Det är som om man skulle låta småbarnen leka med de vuxnas viktiga arbetsmaterial!

Barnen ska inte tveka om att skolarbetet är viktigt, viktigare än att skynda med maten eller barnprogrammet på tv. Barnen ska på alla vis få känna att deras arbete är viktigt och respekterat! De är så noga med sina arbeten och de får också mycket beröm, massor med beröm.

Hur gör man för att hjälpa sina barn lyckas med skolarbetet?
När barnet börjar i första klass är ofta entusiasmen stor. Då är det viktigt att vi inte lägger sordin på den utan enigt understryker vikten av skolarbetet.

Vi får inte lura barnen på respekten för deras arbete nu. Även om vi vet att våra stjärnor åstadkommit bättre på egen hand (Lars gjorde ju en så fantastiskt bok, "Spindelmannen äter pannkakor" häromveckan, den var mycket mer genomarbetad och välgjord än den här lilla treraders läxan om kaninen), så är läxan ett beställningsarbete där de har att följa instruktioner, bara det något nytt och inte alldeles lätt. Om barnen känner att vi respekterar deras skolarbete som "riktigt" från början, blir det också mer meningsfullt för dem att lägga ner arbete på det. Större barn bör ha klart för sig att läxorna hör till deras arbete. Det här är deras utbildningstid.

Gör så här för att hjälpa ditt barn lyckas med skolarbetet:

1. Bra rutiner
Det är viktigt att hjälpa barnen få bra rutiner, lägga böckerna i väskan genast läxan är gjord t.ex., så att allt är klart inför morgondagen. En läxa som görs direkt efter skolan och sedan placeras i väskan är inget man behöver tänka på mer.
(En läxa som skjuts upp och görs till hälften och sen slutförs i panik i stället för frukost, och glöms hemma på toaletten däremot, är en dygnet-om-mara ...)

Det är ju ändå inte som i "Lilla huset på prärien", att barnen förutom läxor och skolarbete, har diverse sysslor att utföra hemma. De flesta barn har nog högst rudimentära uppgifter i hushållsarbetet, skolarbetet är vad som kräver deras tid. Vad därutöver är, är fritid. Och fri tid är viktig. Som Matti Bergström i sin hjärnforskning visat så är barnets egen kreativitet mer i linje med hjärnans utveckling än skolan. För att få tiden riktigt fri så bör "måstena" vara avklarade.

2. Hanterbara hemuppgifter
Skolarbetet får inte bli en tung och hopplös börda, också där har vi föräldrar ett viktigt ansvar. Om läxorna överstiger barnens förmåga eller tar alltför mycket tid, då måste vi föräldrar ta kontakt med läraren för att hitta en bra lösning. Långa arbetsdagar kan också göra att tiden blir för knapp hemma. Då måste fritids eller dagmamma kunna erbjuda läxhjälp och arbetsro.

3. Läxor ska öva eget arbete
Många gånger retar sig föräldrar på att skoltiden utnyttjas så dåligt, mycket tid i skolan verkar gå till att medla i konflikter, hämta saker, vänta på hjälp och annat. Hemma arbetar barnen mer koncentrerat och effektivt. Om arbetsron var bättre i skolan skulle inga läxor behövas menar några. Naturligtvis ska det finnas arbetsro i skolan, och läxorna i första hand vara uppgifter som ger barnen färdighet i att planera och organisera, ta eget ansvar. Läxan får inte bli den del som läraren inte hann gå igenom under lektionen.

Planera och organisera
Barn, lärare, fritidspersonal och föräldrar ska enligt läroplanen samarbeta för att skapa bästa möjliga förutsättningar för elevernas utveckling och lärande. Om barnen lärt sig planera och organisera sina arbeten kan de göra dem effektivt och göra annat sen, istället för att ha ont i magen hela skoltiden i en ständig känsla av "borde göra".  Om de vill läsa vidare eller gå en kurs kan de då lugnt koncentrera sig på innehållet. I kraft av sin erfarenhet vet de hur de ska göra för att lära allt det nya och hur de ska organisera det.

Natte och Tove, nio år, tycker att det är viktigt att ha lugn och ro när de gör sina läxor.
– Att sitta ifred och lyssna på musik är bäst, säger båda flickorna.
– Det är VÄLDIGT viktigt att man får sitta ifred och inte blir störd!, påpekar Natte, och Tove instämmer: Det är bäst att göra dom precis när man kommit hem. Om man inte har en kompis, då kan man göra dom tillsammans tycker jag. Och så ska läxorna vara enkla. För då går det fort att göra dom så man hinner leka mycket!

Läxarbete också tid tillsammans
Att hjälpa barnen med skolarbetet, att sitta med och göra läxor, är också att vara tillsammans och bry sig om. Att visa intresse för deras skola och lägga vikt vid deras utbildning är också värdefull omsorg. När vi sitter och pratar om läxan förbereder vi barnen för en framtid där vi inte längre finns till hands.

Den tid vi inte hinner lägga ned på barnens läxor, vad gör vi med den? Vad kommer att kännas vettigast om femton år? Den tid vi satt med barnen och gjorde deras läxor, eller den tid vi använde till disken, "Rederiet" eller fackmöten?

Kanske borde man, inför sina barns skolstart, klargöra sina tankar och förväntningar på deras utbildning. Min egen inställning till min dotters skolarbete har förändrats under den tid jag arbetat med den här artikeln. En läxa som jag förut tyckte var onödig, känns viktig nu. Även om min dotter redan kan läxan är den också en övning i att lära sig planera sitt arbete och organisera sin uppgifter.