Min förlossning: "Som att man ska skita ut en vattenmelon"

Min dotter hade kommit ut som en smord blixt i vecka 35+0. Nu var hon snart 2 år och skulle bli storasyster. Den här gången hade jag gått 8 dagar över tiden och vaknade mitt i natten med kraftiga värkar. Jag var ensamstående och fick bita ihop i värkarna och fixa i ordning inför avfärd helt själv och med en spänd tvååring i hasorna. Efter två timmars värkarbete och ett telefonsamtal senare, så var både taxi och barnvakt ordnad. Sedan var det bara att tuta och köra!

Barnmorskan: "Coolaste morsan på länge"

På förlossningen kom värkarna var 5:e minut och jag var öppen 7 cm. Det var snabba puckar! Jag fick förnimmelser av hur snurrig jag hade blivit av lustgasen förra gången, så jag avstod från all smärtlindring. Barnmorskan sa att jag är den coolaste morsan som hon träffat på länge; som är ung, kommer in ensam, säger nej till bedövning och ändå behåller lugnet. Att lyssna på barnmorskan och försöka hålla mig sansad har varit A och O för mig när jag har fött barn.

"Det känns som att man ska skita ut en vattenmelon!"

Oh My, den där smärtan när det precis är dags. Det känns som att man ska skita ut en vattenmelon! Jag fick blackout och helt plötsligt stod ett helt gäng människor runtomkring mig. Det var barnläkare, läkare, undersköterskor, barnmorska och allt vad det var. Barnets hjärtljud hade gått ner och de ville avsluta förlossningen med sugklocka.

Jag samlade mig, lyssnade på rösterna, krystade och andandes när de sa åt mig att göra det. Jag kände mig väl omhändertagen av ett flertal kunniga människor. Strax därefter fick jag upp honom på bröstet. Min son! I denna omtumlande lycka började mitt liv som tvåbarnsmamma...

Vill du följa Teresa, Toppbloggare på Allt för föräldrar, så hittar du hennes blogg här: Tumadre

Börja blogga du också

Börja blogga på Allt för föräldrar du också! Skapa en blogg här och läs våra andra föräldrabloggar: Allt för föräldrars bloggportal

Skriven: 2012-10-15